År 2019

Svar på tal om klimatet! (inskickad 13 januari)

Svar på Jan Dahlquist “Klimatalarmisternas sörja av väder och miljö” 11 januari.

Jan Dahlquist kommer nog aldrig att bli nöjd med mina svar, eftersom jag inte tror på klimatskeptikernas teorier. Han tycker att jag inte kan skilja på klimat och väder, men tycks själv ha svårt att förstå att förra sommarens extremt varma väder ingår i en tydlig klimatförändring. De 20 globalt varmaste åren har uppmätts under de 22 senaste åren, så en tydlig klimatförändring händer just nu! År 2018 var både det fjärde varmaste året och det varmaste ”kalla” året. Det vill säga det varmaste året med de tropiska havsströmmarna i ”La Nina”-läge då kallare djupvatten kommer upp till ytan och sänker hela jordklotets temperatur. Motsatsen ”El Nino” betyder att havsströmmarna vänder, ytvattnet blir varmare och hela jordklotet blir varmare.
Jan bagatelliserar koldioxidens påverkan på klimatet, men det är bra att han indirekt erkänner att luftens halt av koldioxid redan har ökat med 45%. Han tror att en fördubbling från dagens ca 400 till 800 miljondelar knappast kommer att märkas. Det är synd att det ska vara så svårt att förstå koldioxidens växthuseffekt, när Svante Arrhenius upptäckte detta redan år 1896. För övrigt finns det fler växthusgaser till exempel metan (sumpgas) som det kan bli rejäla utsläpp av när tundrorna nu tinar. Klimatförändringen kan alltså plötsligt bli mycket kraftigare när detta händer i stor skala.

Jan riktar två frågor till mig: 1. Varför smälte isen bort vid slutet av senaste istiden? Jag har faktiskt redan svarat på det för några år sedan. Jordklotets bana runt solen är elliptisk (inte rund) och jordaxelns lutning och riktning varierar. Detta ger upphov till de långsamma så kallade Milankovich-cyklerna, då jordklotet ibland kyls av (istid) och ibland värms upp så att isen smälter. När snön och isen börjar smälta blir havet respektive marken mörkare och absorberar ännu mer solvärme. Samma självförstärkning sker idag när den arktiska isen smälter!

  1. Hur känns det att gång på gång totalt missa ”målet” med dessa oändliga domedagsprofetior? Svar: Det känns bra eftersom jag inte är domedagsprofet, utan bara pekar på verkliga problem som måste lösas. Om vi ser tillbaka lite så ser vi att miljöproblemen kan lösas om bara viljan finns: Våra vattendrag blev mycket renare när man byggde reningsverk. Den storskaliga försurningen minskade när de stora svavelutsläppen stoppades. De värsta tungmetallerna och biociderna har också stoppats. Bilarna fick katalysator fast bilindustrin först sa att det var omöjligt. Ozonhålet håller på att minska sedan freonerna förbjudits. Vi kan stoppa utsläppen av växthusgaser och den värsta klimatförändringen och havsnivåhöjningen om vi vill, det är bara att bestämma sig!

Christer Neideman  Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Miljöpolitik i Outlet-version

Replik på Maria Malmer Stenergard 8 jan “Ny miljöpolitik nu utan symbolpolitik”. (inskickad 9 jan)

Maria M S försvarar M/Kd-budgeten som är katastrofalt dålig för naturvården och dessutom dålig för det övriga svenska miljöarbetet. Först kan konstateras att Maria M S inte lyckats hitta ett enda positivt argument som gäller naturvården, där resurserna skärs ner extremt kraftigt. De positiva miljöåtgärder som dras fram är exakt desamma, som använts i de två tidigare insändarna. Men det viktigaste är inte att M/Kd vill göra några få bra saker, det viktigaste är helheten – att man skär ner hela det svenska naturvårds- och miljöarbetet.

Maria M S försöker försvara sig med att ”i takt med att miljö- och klimatbudgeten har ökat under de senaste åren har också utsläppen ökat.” Här försöker hon måla upp ett samband som inte finns. Utsläppens storlek hänger till största delen samman med konjunkturen. Vid lågkonjunktur som under Alliansens styre t ex år 2008 och 2011 bromsar industriproduktionen in och utsläppen minskar tillfälligt, medan den relativa högkonjunkturen de senaste åren ökar industriproduktionen och därmed utsläppen. Tyvärr orsakar vi svenskar dessutom mycket stora utsläpp i andra länder genom vår konsumtion. Flygresorna är också en stor och växande utsläppskälla, där M/Kd dessutom vill ta bort flygskatten. Varför ska inte flyget betala för sina föroreningsutsläpp?

Maria M S gör stort nummer av att deras politik inte är någon symbolpolitik. Tyvärr pulvriseras detta argument snabbt genom en överdriven retorik om äganderätten. Här driver hon verkligen symbolpolitik: Många högstämda ord men ingen vilja att skydda de arter som hotas av skogsbruket. M/Kd-budgetens nedskärningar innebär ett hårt slag mot möjligheten att skydda skyddsvärd skog och natur. Mycket litet skog är skyddad i södra Sverige (några procent) och det är närmast ett hån att låtsas som om 31 % av den svenska skogen har något skydd. Av denna areal är hälften icke produktiv skogsmark som är omöjlig eller oekonomisk att avverka t ex hällmarker, myrmarker och lågfjäll. Den mesta formellt skyddade skogen finns i Norrland, där skogen är betydligt billigare att köpa in och skydda än i Sydsverige. Men många hotade arter av växter och djur finns i Sydsverige, där arealen skyddad skog är alldeles för liten. Att M/Kd-budgeten dessutom stoppar nyckelbiotopsinventeringen innebär att de hotade arterna får ännu mindre chans att överleva i den svenska skogen.

Det hade varit klädsamt om Maria och M/Kd tog till sig något av den information de fått av till exempel Jan Linders kunniga inlägg om nödvändigheten av fortsatta nyckelbiotopsinventeringar!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

M/Kd- budgeten katastrofal ur miljö- och naturvårdssynpunkt!

Maria Malmer Stenergards (M) syn på klimatfrågan i repliken 29 december är inte helt oväntat mycket positiv till den reservationsbudget som vann budgetomröstningen. Men man kan inte ta bort 2,1 miljarder från landets miljöbudget utan att miljöarbetet försämras. Talande nog nämner Maria M S inte alls naturvårdsfrågorna, där budgeten stryker ner åtgärder för värdefull natur med 600 miljoner och skydd av natur med 740 miljoner. Det vill säga en våldsam försämring av det svenska naturvårdsarbetet.

Angående nyckelbiotoper skriver Maria M S: ” Vi är tydliga med att staten ska betala för sig när man tar privat mark i anspråk.” Det håller jag med om, men nyckelbiotopsinventeringarna innebär inte att staten lägger beslag på marken. Ibland kan Skogsstyrelsen stoppa en avverkning om det finns skyddsvärda arter som finns med i EU:s artdirektiv. Då bör staten gå in med ekonomisk ersättning, men eftersom M/Kd-budgeten stryker mer än halva beloppet för skydd av natur finns det ännu mindre pengar för detta än tidigare. Ett annat problem är att vissa skogsägare både vill kunna miljöcertifiera sin skog för att lätt kunna sälja virket och få bra betalt för det, och samtidigt vill de kunna avverka även de mest biologiskt värdefulla delarna. När Skogsstyrelsen nu stoppar inventeringen av nyckelbiotoper underlättas avverkningen av skyddsvärd skog och virket kan till och med säljas som miljöcertifierat. Skogsvårdslagen säger att Ekonomi och Miljö skall vara likställda mål inom skogsbruket, men detta övergripande mål verkar inte gälla för alla svenska partier?

När det gäller klimatinvesteringar minskas budgeten med 840 miljoner och stödet till elbussar och andra elfordon minskas med 330 miljoner. Två tredjedelar av stödet till Gröna städer stryks också (67 miljoner). Maria M S skriver ”Dessutom satsar vi en miljard mer än regeringen på klimatbistånd”. Det är bra, men läsarna bör få veta att detta inte är några nya pengar, utan pengarna tas från den normala biståndsbudgeten.

Naturskyddsföreningen har tidigare noga utvärderat både Alliansregeringens och S/Mp-regeringens miljöpolitik och tyvärr vinner inte Alliansregeringen på jämförelsen. Det räcker egentligen att jämföra de olika regeringarnas samlade miljöbudgetar: Alliansregeringen satsade under åren 2007-2014 i medeltal 5 miljarder på miljön med medan S/Mp satsade i genomsnitt 8 miljarder under 2015-2018. Och för år 2019 försämrar alltså M/Kd-budgeten Sveriges miljö- och naturvårdsarbete dramatiskt!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla