År 2017

Klimatet är alltid viktigt under Framtidsveckan

Replik på Lars Almström ”Vart tog klimatet vägen under Framtidsveckan?”, 12 september.

Ända sedan Framtidsveckan i Kristianstad startade år 2014 har vi systematiskt tagit upp klimatförändringarna, som vi måste hejda för att få en hållbar utveckling. Vi är väl medvetna om att Kristianstad med Sveriges lägsta punkt kommer att vara utsatt för stora risker när havsnivån stiger. Vi har under alla åren haft flera programpunkter som på olika sätt behandlat klimatet, här kan jag bara räkna upp de viktigaste:

2014: ”Det är vi som förändrar klimatet” föreläsning av Markku Rummukainen , klimatforskare vid Lunds Universitet och expert i FNs klimatpanel och en av Sveriges största experter på klimatfrågan.

2015: ”Globen” en miljökabaré om människans påverkan på klimatet och planeten.

2016: Lars Almström berättade om ”Bästa svaret på klimatfrågan” dvs det förslag som han också presenterade i sin insändare, Lennart Erfors presenterade Kristianstads kommuns klimatarbete, dessutom hade vi en ståuppföreläsning om klimat och konsumtion av Staffan Lindberg.

2017: I år har vi på torsdag kväll en föreläsning av Shora Ismailian om de klimatflyktingar som redan tvingats fly från sina hemländer på grund av klimatförändringarna.  Hon har skrivit en bok om människor på flykt i en varmare värld och berättar om sina resor och om människor som redan idag flyr på grund av den globala uppvärmningen. På torsdag redogör också kommunekologen Ulrika Hedlund för kommunens arbete med miljömålen om bland annat klimatet. Vi har också redan under onsdagen visat filmen ”Imorgon” som är en optimistisk dokumentär om vårt klimat och visar goda lösningar på problemen.  Och på lördag berättar energirådgivarna om ”Solceller och elbilsladdning” två av de lösningar som behövs för att minska utsläppen.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningens representant i styrgruppen för Framtidsveckan

Dieselbilarna har sina problem, publicerad 2 sept 2017

Replik på Susanne Bäckmans, (L), insändare ”HVO ska tillverkas av svenska råvarutillgångar”. Kb 26/8.

Susanne Bäckman verkar inte glad över att jag påpekade att dieselmotorer har problem med alltför stora utsläpp av kväveoxider och att palmolja ofta blandas in i HVO (hydrerad vegetabilisk olja dvs syntetisk dieselolja). Hon har inte med ett ord berört ”Dieselgate” dvs att många biltillverkare programmerat styrningen av sina motorer så att de haft små utsläpp under laboratorietesterna men 10-30 gånger större utsläpp vid verklig bilkörning. Den tyska miljöministern anser att den omprogrammering av bilarna som nu görs inte är tillräcklig för att minska utsläppen. Den beräknas minska utsläppen med endast 6 %. Dieselförbud i storstäderna hotar därmed fortfarande.
Susanne säger att inblandningen av palmolja i HVO är ”en ickefråga då palmer inte växer i mitt land”. Hon bortser alltså helt från den ekonomiska verkligheten som gör att oljebolagen hellre köper billiga råvaror jämfört med dyrare. Att tillverka mer förnybara bränslen i Sverige är givetvis bra, men dålig lönsamhet har hittills hindrat en verkligt storskalig produktion. Biogas är ett utmärkt bränsle i sig själv. Att omvandla det till HVO är onödigt och skulle knappast vara kostnadseffektivt.

Det verkar som att Susanne tror att Svanenmärkningen drivs av Naturskyddsföreningen. Men Svanenmärkningen är landets officiella miljömärkning som arbetar på uppdrag av regeringen. Naturskyddsföreningen har en egen miljömärkning ”Bra miljöval” med falken som symbol. Bra Miljövalmärkningen har oftast hårdare krav på produkterna jämfört med både Svanen och den europeiska miljömärkningen.

Susanne kommenterar lite oväntat i sammanhanget också problemet med örnar och vindkraftverk. Jo, det är riktigt att man inte bör bygga några vindkraftverk där örnarna häckar, eftersom örnar och rovfåglar till skillnad mot andra fåglar inte tycks vara rädda för faror i luften. Men Naturskyddsföreningens havsörnsprojekt har lyckats över förväntan. Själv har jag matat havsörnar i Kristianstads Vattenrike under mer än 30 vintrar och är mycket glad över att vi nu har över 30 havsörnspar som häckar i Skåne! När jag började mata örnarna 1970 fanns det inga svenska vindkraftverk och den närmaste havsörnshäckningen var så långt bort som i norra Smålands skärgård. Och samtidigt som örnarna ökat har vi i Sverige kunnat bygga så mycket vindkraft att elpriset har sjunkit! Om man har ett helhetstänk så går det att samtidigt både producera rena biobränslen t ex biogas och miljövänlig el med vindkraft och solceller och samtidigt skydda värdefull natur och värdefulla arter t ex våra örnar.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Problemet med förnybar diesel är att den innehåller palmolja     Publicerad 22 augusti 2017

Susanne Bäckman, Liberalerna Skåne, har skrivit en insändare där hon entusiastiskt gör reklam för dieselmotorer: ”Dieselmotorer kan bli miljövänliga över en tank.” (15 augusti) Hon anser att alla dieselteknikens problem försvinner om man byter till förnybara varianter av dieselolja (HVO = Hydrerad vegetabilisk olja).

Hon har rätt i att dieselmotorn har betydligt bättre verkningsgrad än en vanlig bensinmotor, och att det är mycket bättre med förnybara bränslen jämfört med fossila. Men hon glömmer bort ett par stora problem.

Dels utsläppen av kväveoxider som blir större från en dieselmotor, eftersom den arbetar med högre temperatur och tryck, och därför oxiderar luftens kväve till kväveoxider.

Det är mycket svårt att åstadkomma en avgasrening som både oxiderar oförbränt bränsle och koloxid och samtidigt reducerar kväveoxider till kvävgas. En vanlig katalysator arbetar med att oxidera det oförbrända bränslet och koloxiden till vatten och koldioxid. Att samtidigt utföra den motsatta kemiska reaktionen (reduktion) är inte lätt, vilket visas av den så kallade ”Volkswagenskandalen”. Den europeiska bilindustrin har under många år fuskat med mätmetoderna när det gäller avgasutsläppen från dieselbilar. Dieselbilarna har släppt ut mycket mer kväveoxider i verklig trafik på våra landsvägar och inne i våra städer jämfört med vad man mätt upp vid testkörningarna i laboratoriemiljö. I dag hotar till och med flera storstäder med att i framtiden förbjuda dieselbilar inne i städerna!

Bilindustrin har alltså lurat både myndigheterna och motorjournalisterna, som under flera år gjorde reklam för dieselbilarnas miljövänlighet. Och bilisterna har lurats att köpa en bil, som inte motsvarade de fagra löftena i reklamen.

Ett helt annat problem är att den förnybara dieseln (HVO) ofta innehåller palmolja, som ur naturvårdssynpunkt är värre än fossil dieselolja, eftersom man hugger ner regnskog i stor skala i Sydostasien för att odla oljepalmerna. I Sverige bestod 15 % av råvarorna till HVO av palmolja år 2015. Man har dessutom börjat blanda in en biprodukt från palmoljan (PFAD) och det finns stor risk att palmoljeinblandningen ökar i framtiden, beroende på brist på mer miljövänliga råvaror. HVO är självklart bättre än vanlig fossil diesel, men man bör helst tanka HVO utan palmolja. Kontrollera vilket oljebolag som har minst inblandning.

De svenska politikerna har hittills inte stött de förnybara bränslena på ett tillräckligt systematiskt och effektivt sätt. Biogasen är ett perfekt, miljövänligt drivmedel, men antalet tankstationer och biogasproduktionen bör ökas rejält. Liksom när det gäller etanol och metanol med flera förnybara bränslen är det viktigt med långsiktigt stöd och att både tillverkarna och konsumenterna garanteras låga skattepålagor under lång tid framåt. Idag ligger många bra projekt kvar på ritbordet och färdiga fabriker läggs i malpåse beroende på osäkerhet om det lönar sig att producera förnybara bränslen i Sverige.

Christer Neideman,     Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Vinnare och förlorare i svensk natur

Regionmuseets nya utställning om hur olika svenska djurarter ökar eller minskar väcker många tankar. De stora rovdjuren: björn, varg, järv och lo liksom de stora rovfåglarna t ex havsörn, berguv och pilgrimsfalk höll på att utrotas av hänsynslös förföljelse i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bättre jaktlagstiftning och fredning förbättrade situationen, men ett nytt hot slog till vid mitten av 1900-talet: miljögifterna t ex tungmetaller som kvicksilver och svårnedbrytbara organiska gifter som DDT. Idag har flera arter ökat och kommit tillbaka i stora delar av landet. Men en viss förföljelse finns fortfarande, vilket vi drabbades av när Kristianstads eget pilgrimsfalkspar brutalt förgiftades för några år sedan. Annars är det mest vargen som fortfarande utsätts för hat och tjuvskytte.

Ett mycket gott exempel på att man kan rädda utrotningshotade arter är havsörnen, som var på väg att utrotas. Men Naturskyddsföreningens havsörnsprojekt med vinterutfodring med giftfri föda så att ungfåglarna klarade vintern, har gjort att arten ökat och nu häckar även i det tättbefolkade Skåne och i Kristianstadstrakten.

Några andra ”storfåglar” som sångsvanen, gässen och tranan har ökat kraftigt dels beroende fridlysning eller skonsammare jakt, dels beroende på att jordbrukslandskapet erbjuder stora mängder lämplig föda. Å andra sidan missgynnar det intensiva, storskaliga jordbruket många arter så att t ex storspoven, staren och sånglärkan minskat kraftigt. Den extremt tidiga höskörden gör att de arter som häckar på marken inte kan få ut ungarna och därför har t ex kornknarren försvunnit.

I Kristianstads Vattenrike har vadarfåglarna minskat kraftigt och t ex brushanen har helt försvunnit som häckfågel. Varför vadarna minskat så mycket vet vi inte, det har troligen flera samverkande orsaker.

Glädjande är däremot att den vita storken som varit utdöd i Sverige, nu återkommit tack vare återinplantering genom Storkprojektet. Vid naturum har vi också kunnat glädja oss åt utterns återkomst, som främst beror på mindre miljögift i vattnet och i utterns föda.

Man kan fundera på hur det ska gå för Hanöbuktens symbol ålen? Antalet ålyngel som når Sverige har minskat dramatiskt och vi vet inte om det överhuvudtaget kommer att gå att fiska ål i framtiden.

Ett besök på Regionmuseets utställning med fantastiska foton av båda sällsynta och vanliga svenska djurarter rekommenderas!

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Sluta använd fossila bränslen!  10 mars

Replik till Jan Dahlqvist i debatten om klimatet (”Fossila bränslen har skapat dagens välstånd” 6 mars).

Hans rubrik är korrekt. När vi på hundra år använt fossila bränslen som skapats under hundratals miljoner år har energin varit extremt billig. Men vi har också skapat enorma miljöproblem. Ett av dem, försurningen har vi delvis löst, men den av människan skapade klimatförändringen har vi än så länge inte gjort mycket åt. För att stoppa klimatförändringen och dess följder t ex stigande havsnivåer måste vi sluta använda fossila bränslen. Och det är rimligt att vi som tillhör den rikare delen av mänskligheten går före och visar hur samhället kan fungera utan att dopas av fossila bränslen.

I Kristianstad är t ex fjärrvärmesystemet i princip helt fossilfritt, bussarna går på biogas, det finns tre tankstationer för biogasbilar och man kan hyra elbil från C4 Energis Solbilspool. Det finns alltså lösningar, det gäller bara att använda dem.

Jan tycker inte om att kallas klimatförnekare. Men en klimatskeptiker är osäker på om människan påverkar klimatet, och Jan verkar inte osäker. Klimatförändringsförnekare är väldigt långt men det namnet kanske duger?

Jan skriver att 86 % av världens energianvändning kommer från fossila bränslen. Jag håller med om att det fortfarande är en skrämmande stor användning av fossila bränslen i många länder. Men enligt Energimyndighetens statistik ”Energiläget i siffror 2016” har läget förbättrats något: Fossila bränslen 81,5 % och förnyelsebar energi ca 17 %. Sverige har helt andra förutsättningar än de flesta andra länder för att snabbt ersätta fossila bränslen med andra energikällor. Idag är det främst våra transporter som förbrukar bensin och diesel, som i framtiden kan ersättas med biodrivmedel eller eldrift.

Jan presenterar ”fakta” om havsnivåhöjningen och skriver att den är 1-2 mm per år. Men i verkligheten är den redan 3 mm/ år och ökar efterhand som vi värmer upp jordklotet. Följden blir att havsvattnet utvidgar sig och glaciärer och t ex Grönlandsisen smälter. Så småningom kan både Kristianstad och t ex London och New York hamna under havsytan.

Jan är också kritisk till vindkraften. Jag håller med om att vi inte ska bygga vindkraft på olämpliga ställen, där det stör bebyggelse eller känsliga arter t ex sällsynta rovfåglar. Men vindkraften medför mindre miljöskador än andra energikällor och den bidrar till en fossilfri framtid: Inga växthusgaser, inga andra luftföroreningar, ingen radioaktivitet och inga förstörda vattendrag. För övrigt anser jag att det bör finnas solceller på alla hustak!

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

Om klimat och växthusgaser

Replik

Jag har plötsligt fått generösa erbjudanden om privatundervisning om klimatfrågorna från både Sture Åström som kallar sitt nätverk ”KLIMATSANS”, 14 feb och vår lokale klimatförnekare Jan Dahlqvist 16 feb.

Båda påstår att ingen verkan av koldioxid på klimatet har kunnat mätas, och Jan tillägger att om det finns någon så är det bara bra. De bygger bägge upp komplicerade korthus av teorier, som inte håller för närmare granskning. Sture påstår denna gång ”Temperaturen vid marken bestäms av trycket där”- en teori som inte håller för många sekunders eftertanke.

Jan tycker att vi har en ur historiskt perspektiv låg koldioxidhalt i atmosfären, men då jämför han med jordklotets första tid innan det fanns syre i atmosfären, då varken djur eller människor överhuvudtaget skulle kunna existera. Fakta är att koldioxidhalten i luften på drygt hundra år har ökat med 40 % på grund av människans användning av fossila bränslen från 280 till över 400 miljondelar. Det är en stor ökning och det värsta är att den kommer att fortsätta att öka snabbt ända tills vi helt slutat använda kol, olja och ”naturgas”.

För övrigt hoppas jag att alla som engagerar sig för att skydda Åhuskustens stränder mot framtida havsnivåhöjning och erosion drar den naturliga slutsatsen att själva inte längre använda fossila bränslen. Det finns ju redan bra fossilfria transportmedel: tåg, buss, elbil, biogasbil och cykel.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

Ta klimatförändringarna på allvar! (Inskickat 7 feb)

Klimatförändringsförnekarna Tege Tornvall och Sture Åström skriver 6/2 ”Dagens väder ger försmak av kallare klimat”. De börjar med en korrekt definition av skillnaden mellan väder och klimat. Men sedan låtsas de som om alla klimatförändringarna från istiderna och framåt berott på ändringar i solmagnetism, solvind, solfläckar och kosmisk strålning. Man kunde tro att de aldrig hört talas om växthusgaser, som påverkar värmeutstrålningen från jorden. Ännu underligare är att de inte verkar ha hört talas om de cykliska förändringar som gör att jordens avstånd till solen och jordaxelns lutning långsamt ändras på ett regelbundet sätt. Solen har alltså absolut en påverkan på vårt klimat som kan orsaka både istider och värmeperioder. Men dessa förändringar är mycket långsamma jämfört med den av människan orsakade växthuseffekten när vi inom bara något hundratal år släpper ut onaturligt stora mängder koldioxid, metan och lustgas som värmer upp jordklotet.

Under de senaste åren har vi uppmätt det ena globala temperaturrekordet efter det andra, men det låtsas insändarförfattarna inte om. I stället slutar de med att göra det som de beskyller andra för: att förväxla väderhändelser med klimatförändringar. I stället för att lyssna på klimatförnekarna måste vi andra minska våra egna utsläpp och bara välja politiker som har förstått allvaret i situationen. Just nu varnar t ex det amerikanska metereologiska och oceanografiska institutet, NOAA, för att havsnivån kan höjas mer än vad man tidigare trott. Om vi inte minskar utsläppen riskerar vi att havet stiger nästan en meter till år 2100 och det kommer att ha en dramatisk inverkan på våra kuster och på själva staden Kristianstad.

Christer Neideman  Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

Om SDs energi- och klimatpolitik

Replik

SDs energipolitiske talesman Mattias Bäckström Johansson och den lokale gruppledaren Niclas Nilsson gillar inte att jag kritiserade deras första insändare och svarar att ”SD tar kål på lögner i klimat- och energipolitiken” (9 feb 2017). Min främsta poäng var att elkonsumenterna tjänar på vindkraften genom den kraftigt ökade konkurrensen med många små elproducenter som tävlar med de stora elbolagen. Elkonsumenterna betalar ca 2,3 öre/kWh till elcertifikatsystemet för att stödja ny förnyelsebar energi. Hälften av detta går idag till vindkraften. Vi betalar alltså cirka 1 öre/kWh i stöd men elpriset har sjunkit med betydligt fler ören, vilket MBJ och NN indirekt erkänner. Men problemet idag är överskott på elcertifikat. Politikerna och Energimyndigheten styr elcertifikatsmarknaden men har misslyckats med detta beroende på felaktiga prognoser om elanvändningen och alltför långsam justering av prognosfelen. Detta har gjort att elcertifikatens värde just nu sjunkit våldsamt. Men om vi får elcertifikatmarknaden i balans så har Sverige mycket goda förutsättningar för förnyelsebar elproduktion. Våra gamla kärnreaktorer börjar snart bli pensionsfärdiga och måste ersättas av modernare, miljövänligare och mer lönsamma energikällor. Att bygga ny kärnkraft idag skulle ge ett elpris på över en krona per kWh och det vill ingen betala. Vad vill SD ersätta kärnkraften med?

SD-insändaren klagar på att stamnätsavgiften höjs. Men stamnätet är gammalt och det är väl bra att det moderniseras och får bättre kapacitet? SD tycks inte gilla att Sverige exporterar el till andra länder. Men vad ska vi då göra om det samtidigt blåser, vattenmagasinen är välfyllda, solen skiner och kärnkraften är i full drift? Vi kan ju ännu så länge inte lagra el i större skala. Om vi exporterar överskottet till kontinenten så gör vår fossilfria el ännu större nytta genom att den minskar elproduktionen från fossila bränslen.

Insändarförfattarna avslutar med att upprepa sitt helt felaktiga argument: ”I stället för att ge bort flera miljarder kronor till våra grannländer genom subventionerad elexport vill vi sverigedemokrater satsa dessa pengar på att förbättra den svenska välfärden, rättsväsendet och försvaret.” Det är fortfarande så att om elen produceras eller exporteras med förlust så är det elproducenten som tvingas ta förlusten – inte samhället eller elkonsumenterna. Det som händer i praktiken idag är att mindre bolag med dålig lönsamhet går i konkurs. För övrigt är det allvarligt om partiets energipolitiske talesman inte förstår hur elmarknaden fungerar.

Christer Neideman , Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

Elkonsumenterna tjänar på vindkraften!

Energi

Man brukar säga att det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Mattias Bäckström Johansson och Niclas Nilsson (SD) väljer den tredje varianten i sin insändare ”Dumt att exportera förnybar el med brakförlust” 31/1 2017. De sätter samman några siffror och drar sedan slutsatser lite hur som helst. De säger att det genomsnittliga värdet av elexporten 2015 var 18,4 öre/kWh och att man beräknar att ny landbaserad vindkraft kostar 51 öre/kWh. Så långt kanske det stämmer, men sedan drar man den helt felaktiga slutsatsen att elkonsumenterna betalar mellanskillnaden och skriver: ”Vi ger med andra ord bort miljarder kronor som i stället kunde använts till att anställa fler poliser och förbättra äldreomsorgen och skolan”.

Den okunnige kan lätt få intrycket att alla Sveriges problem skulle försvinna om vi stänger ner vindkraften. Men sanningen är att de som äger vindkraftverken betalar mellanskillnaden om kostnaderna är större än inkomsterna. Verkligheten är att utbyggnaden av vindkraft gjorde att de stora elbolagen fick konkurrens och elpriserna sjönk därför till glädje för konsumenterna. De senaste åren har priserna dessutom sjunkit så mycket att många vindkraftsföretag har svårt att få ekonomi i sin verksamhet.

Elcertifikatssystemet som konstruerades för att stödja byggandet av ny förnybar energi har inte fungerat så som det var tänkt. Det är ett marknadsstyrt system med kvotplikter som förändras år från år och är just nu i obalans så att elcertifikatens värde har halverats jämfört med samma tid i fjor. Det som politikerna och Energimyndigheten måste göra är att ändra systemet så att det blir stabilare och så att inte värdet som idag går mot noll. Eftersom lönsamheten just nu är mycket låg kommer det att byggas mycket litet ny vindkraft den närmaste tiden. Elkonsumenterna har i vilket fall tjänat rejält på vindkraftsutbyggnaden. Genom att betala något öre per kWh till utbyggnad av vindkraften har man sänkt elpriset tio gånger mer och dessutom fått en ny miljövänlig och långsiktigt hållbar energikälla.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad