Tidigare aktiviteter 2019

 

Naturnatt vid Torsebro onsdagen 5 juni

Gösta Peper guidade 17 personer i den ljumma sommarkvällen. Vi gick först norrut mot Gummastorpasjön och tittade på växter och fåglar. När det mörknade letade vi efter fladdermöss i krutbruksparken. Vi upptäckte (och ibland såg) sex fladdermusarter: större fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus, trollfladdermus och nordisk fladdermus. Dessutom fick vi se en kattuggla i profil mot natthimlen.

 

Flugblomster, brudsporre och darrgräs       foto Christer Neideman

Floravandring i Gyetorpskärret måndag 3 juni
Trots att det varnats för åskoväder kom 41 stycken (varav 19 kvinnor) till samlingsplatsen. Vi klarade oss helt utan regn och Kjell-Arne kunde visa oss på mycket fint. Första stoppet var vid första öppna hagen här hittades bland annat 8 ex av den sällsynta och mycket småvuxna trubbstarren, Ute på själva kärret såg vi åtskilliga flugblomster, och klasefibblor, några majvivor blommade fortfarande, ängsnycklar, jungfru Marienycklar; brudsporrar, tvåblad, kärrnipprotsblad, nattviol,småvänderot,darrgräs, överblommad svinrot, smörbollar, tätört stagg och mycket mer. Bofink, näktergal, gök, svarhätta, gulsparv med flera hördes och en lärkfalk sågs. Fikat intogs på Bromöllasidan och här såg vi bland annat  älväxing, kattfot, rosettjungfrulin, ängstarr. I gåsrad gick vi längs muren på Bromöllasidan och betraktade den ovanliga kalkbräken. En fin givande kväll.

Barbro Ahlner

 

kristianstad.naturskyddsforeningen.se/…/18.Vid-Ivösjön.jpg
Foto: Aina Bjerstedt

Floravandring vid Barnakälla onsdag 22 maj

Vi firade biologiska mångfaldens dag med en vandring i lövskogen vid Barnakälla. Vädret var bra lite svalt men inget regn. Barbro Ahlner började med att hälsa alla 39 (varav 23 kvinnor) välkomna och berätta om namnets historia, stationen, tågtunneln (som invigdes 1901) och landskapet. Numera är det ett välfrekventerat friluftsområde med ett antal utmärkta slingor förr var det utmarker till byn Allarp. Kjell-Arne visade oss på diverse örter flenört, myskmadra, löktrav, skogsviol……. Lundslok m.fl tyder på att trots urbergsgrunden och alla stora block är markförhållandena gynnsamma. I skogen finns inblandat thujor, äkta kastanj m.fl vilka antagligen någon skogsvaktare boende i Panshamn planterat. Området ägs av Trolle Ljungby gods. Kvällen avslutades med att Ruth Åkesson visades några specialintresserade sägnens källa en bra bit söderut längs banvallsleden.

Barbro Ahlner


Foto: Aina Bjerstedt

Floravandring på Kjugekull tisdagen 7 maj

Dagen hade bjudit på svalt väder och enstaka skurar. Just när vi skulle ge oss iväg från parkeringen kom en regn-hagel-skur, men den hindrade inte de 26 personen som samlats från att ge sig ut på floravandring. Kenth Ljungberg ledde övningen med stöd av medlemmar i naturskyddsföreningens floravårdsgrupp. Strax stötte vi på utblommade blåsippor med väl utväxt bladverk samt några frodiga violer som ställde till bekymmer med artbestämningen. Det blev buskviol. Längs brukningsvägen norrut fanns gott om skogsförgätmigej samt skelört. Den senare har orange växtsaft, som är giftig men påstås ha god verkan som vårtmedel. När vi passerade torpstället (Hembygdsföreningens) såg vi kirskål och såpnejlika. Den senare en kulturväxt som använts som tvättmedel. Längs brukningsvägen sågs gökärt, löktrav, snärjmåra (”prästalöss”), jordreva, stinknäva, svalört och murgrönsveronika. Vi kom ut på öppen betesmark där det fanns gott om mandelblom (knölbräcka), fältarv, nagelört, bergbräsma och backförgätmigej. Vi såg luddfingerört, en växt vars utbredning är begränsad till östra Skåne och västra Blekinge. Intill ”Klyvda sten” sågs lundslok, skogsbingel och nejlikrot. Öster om fanns backsippa, småfingerört, teveronika, luddlosta och skogslök. Sluttningen mellan Klyvda sten och bergryggen österut innehåller skånes bästa lokal för ljungsnärja, en parasiterande växt som ännu inte kommit igång för året. Vi fortsatte söderut upp mot höjden. Vi passerade en tydlig gräns i vegetationens sammansättning. Uppåt i sluttningen fanns fullt med gullvivor och i markskiktet gott om rosetter av spåtistel och gräset ängshavre. Nedåt sluttningen var vegetationen hedartad. Förklaringen till den tydliga gränsen är att hit har havet nått som högst efter nedisningen, högsta kustlinjen (HK), och havet har svallat bort finjord och näringsämnen. På vägen mot högsta höjden sågs rockentrav, vitgröe, vårtåtel, vårvicker, grönknavel och grusbräcka. Fyndet av stor jungfrukam tillhörde kvällens höjdpunkter. I södersluttningen på höjden finns områdets enda förekomst av sandnejlika. Vid Hembygdsgården intogs kvällens fika och vandringen avslutades. Rasten blev kortvarig, molnen drog upp igen, regnet hotade och temperaturen hade sjunkit till cirka fem grader!

Kenth Ljungberg

 

Besök i Ronnies paradis onsdagen 10 april

 

Klädbytardag i rådhuset lördagen 6 april

 

Röjardag i Gyetorpskärret lördagen 6 april

Vi var 9 som röjde ( 8 män och 1 kvinna) på sydsidan om det nya staketet. Vädret var strålande och gransångare, bofinkar, nötväckor m.fl sjöng. Ormvråk och glada betraktade oss från ovan. Svalört, vitsippor, luktvioler syntes bland allt riset. Länsstyrelsen bidrog med två man och Johan Johnmark berättade att reservatsbildningen kommit så långt så att det snart blir remissrunda. K-Bladet besökte oss vilket resulterade i ett helsidesreportage 8 april. Efter röjningen hade vinden stillat sig så pass att vi kunde grilla ekokorv och njuta. På bilden syns Kristianstad kommuns miljöpristagare 2019 Olle Wennberg.

Barbro Ahlner

 

Tranbuss till Pulken lördagen 30 mars

Vädret var soligt och varmt när en nästan fullsatt tranbuss startade mot Pulken. Vi stannade först vid Viby för att beskåda de tre storkparen. I alla tre bona låg en stork och de tycktes redan ha börjat ruva. När vi anlände till Pulken var hela fältet fullt av tranor och deras rop hördes över hela trakten. Tusentals tranor gick i täta flockar och åt på matningsfältet, som varit i drift i en vecka. Men många stod ute i det grunda vattnet för att dricka, vårda fjäderdräkten eller vila. Under veckan hade det varit rekordmånga tranor med som mest 10400 tranor vid Pulken. Eftersom dagen bjöd på perfekt flygväder hade en del tranor nu fortsatt norrut, men å andra sidan damp det hela tiden ner nya tranor från himlen. Eftersom det blåste en stark (men varm) vind kunde tranorna land långsamt och nästan lodrätt som en fallskärmsflygare, vilket bjöd på fantastiskt fina tillfällen att studera tranornas landningsteknik. Som vanligt var det också området runt fågeltornet fullt av transkådare, som gladdes över skådespelet. De mer ornitologiskt intresserade kunde också glädja sig åt ett årtpar, som sökte föda i vattnet ganska nära tornet.
Christer Neideman

Årsmöte onsdagen 13 mars

Tyvärr var dagens föreläsare sjuk och mötet inleddes därför genom att Rune Stenholm Jacobsen talade om Klimatkampen eller Fridays for Future. Greta Thunberg har startat en världsomspännande rörelse för att stoppa klimatförändringarna. Det är idag svårt att undvika att jordens medeltemperatur stiger med 2 grader, men vi måste anstränga oss för att försöka klara detta. Annars väntar stora problem med förändrat väder: båda hetta och torka och skyfall och översvämningar. Stigande havsnivåer kommer att hota stränder och lågt liggande städer t ex Kristianstad. I Kristianstad samlas man nu varje fredag kl 13-14 utanför Rådhuset för att påverka politikerna och opinionen.

Efter fika med tårta fortsatte vi sedan med föreningens årsmöte. Årsberättelse och bokslutet godkändes. Föreningen hade vid årsskiftet 1374 medlemmar och årets resultat blev ett överskott på 7770 kr. När det kom till valen visade det sig att ordförande och kassör ville trappa ner sin aktivitet. Ny ordförande blev Rune Stenholm Jacobsen och ny kassör blev Anders Johansson, medan Christer Neideman och Agnetha Björklund fortsatte som ledamöter i styrelsen.
Christer Neideman

”Livet under Hanöbuktens yta” onsdagen 27 februari

Dykaren Patrik Svensson från Åhus visade film och foton från sandbottnarna utanför Åhusbryggan och från stenreven utanför Snickarhaken och Revhaken. Eftersom vattnet ofta är grumligt är det närbilder som gäller. Under Täppetbryggan är stolparna fullpackade av havstulpaner och blåmusslor, som behöver ett fast underlag. I sanden gömmer sig spättor, hjärtmusslor och sandstubb. Och i ålgräsängarna hittar vi storspigg och tångspigg, där hanen bygger bo och vaktar äggen. Här gömmer sig också kantnålar, som är kamouflerade till att se ut som ett ålgräsblad.

Vi fick också se en film som skildrade det rika livet av fisk, sandräkor och annat runt de tångbevuxna stora stenarna utanför Revhaken. Alla förundrades över hur rikt och vackert det var – en ny värld öppnade sig!
Christer Neideman


Rödhake vid Landön  Foto: Jenny Eliasson

Örnbuss söndagen 27 januari
Vi hade råkat pricka in vinterns första rejäla snöfall, men det kom ändå mer än 30 personer varav flera barn. Sikten var lite dålig, men det fanns hela tiden havsörnar framme vid åteln. Som mest sågs minst 5 exemplar samtidigt. Det fanns hela tiden storskarvar, storskrakar och de sällsyntare salskrakarna i viken framför oss. Efter att njutit av nygrillad korv åkte vi till Landön. Blåst och snöyra gjorde att vi sökte oss till läsidan, där fler rödhakar sökte föda i de uppspolade tånghögarna. Örnbussen var som vanligt ett samarrangemang med Fågelklubben och naturum och Tosteberga byalag ställde upp med kaffe och korvgrillning.
Christer Neideman

Örndag i Tosteberga söndagen 20 januari

Dagen inleddes med ganska milt väder och de som var allra morgontidigast på plats fick se en ung kungsörn besöka matplatsen, vilket är en ovanlig syn. Havsörnar fanns däremot på plats i stort sett hela tiden. Ibland bara en enda men ofta fyra eller ibland sex stycken samtidigt. Totalt sågs åtminstone 7 olika yngre örnar och två gamla (vitstjärtade) havsörnar. Nils Waldemarsson, ordförande i NÖ Skånes fågelklubb och undertecknad berättade om örnarna och hoten mot dem. Kort kan sägas att först var örnarna hotade av förföljelse och jakt innan de fridlystes 1924. Sedan hotades de av förgiftning av olika miljögifter på 1960- och 1970-talet. Naturskyddsföreningen startade Projekt Havsörn 1971 med matning av de övervintrande örnarna med giftfri föda och ringmärkning av ungarna för att kontrollera flyttning och livslängd. Projektet har verkligen lyckats: Antalet svenska havsörnspar har ökat från 40-50 till idag ca 800 par som är spridda över i stort sett hela Sverige. Första skånska häckningen skedde år 2000 och idag finns ca 40 havsörnrevir i Skåne.

Örndagen var som vanligt ett samarrangemang med Fågelklubben och Tosteberga byalag ställde upp med kaffe och korvförsäljning. Uppskattningsvis minst 150 besökare fick se örnarna.
Christer Neideman