Pressmeddelande

Här lägger vi upp pressmeddelanden från föreningen.


Gördelrovfluga

Pressmeddelande               2020-11-26
Ny art för Sverige hittades vid Blåherremölla

Många insekter hittades under sommarens inventeringsevenemang ”Bioblitz i Blåherremölla”, varav en del samlades in för närmare granskning och artbestämning. Efter många ideella arbetstimmar vid mikroskop i höstmörkret, kan vi nu glädjande konstatera flera spännande fynd. En art av vapenfluga blev första fyndet i Sverige! Magnus Persson, flugspecialist, hittade vapenflugan Oxycera morrisii vilken aldrig setts i Sverige förr. Den tycks gilla mindre översilningskärr. I samma område gjorde han förstafyndet i Skåne av den sällsynta styltflugan Argyra loewi, tidigare enbart känd från ett par platser i Mälardalen. Även dvärgblomfluga Neoascia annexa hittades, tidigare känd bara genom några få fynd i Fyledalen i SO-Skåne. Fjorton artkunniga deltagare bidrog till att öka kunskapen om området genom att registrera över 230 nya insektsarter för Blåherremölla. Totala antalet insekter kända från Blåherremöllaområdet steg till 457 (från 226 före vår bioblitz), varav 133 (80) skalbaggar, 112 (10) tvåvingar, 92 (57) fjärilar och 32 (28) halvvingar. En vacker art vi hittade var den sällsynta och rödlistade Gördelrovflugan, som är stor som en humla. Den kunde beundras på nära håll och släppas fri igen.
Bioblitzen arrangerades av Naturskyddsföreningen i Kristianstad Bromölla och Entomologiska Sällskapet i Lund. Förre årets höstbioblitz satte Blåherremölla på kartan som unik svamplokal och denna uppföljning gav utdelning trots det lite regniga och kalla vädret. Med stor sannolikhet finns mycket kvar att upptäcka och dokumentera i och kring Blåherremölla.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad & Bromölla
Rune Stenholm Jakobsen,   0707287974 rune.s.jakobsen@gmail.com

Pressmeddelande 2020-08-25
Cykelsatsning – en vinstaffär aven för Kristianstad
Att investera i cykelinfrastruktur och cykelkampanjer ar en gigantisk vinstaffär, inte bara för klimatet och miljön, utan aven rent ekonomiskt. Så bra att det känns oförståeligt att hålla tillbaka.
Kristianstad har nu världens läge att vinna mycket i omställningen på grund av Corona-pandemin. Vi i den lokala Naturskyddsföreningen har pratat med de ledande trafikkonsulterna, Erik Stigell vid Trivector samt Krister Spolander. Siffrorna talar sitt tydliga språk. I Stockholm beräknar man den samhällsekonomiska vinsten till att vara 12–22 kronor per investerad krona vid genomförandet av deras cykelstrategi. I Köpenhamn har man beräknat inkomsten till samhället att vara 1,50 kr per cyklad kilometer, medan varje kilometer som körs i bil orsakar 5 kr i kostnad för samhället (SR – Cykla i P1). I EU har man beräknat att cykling genererar 0,18–0,37 Euro i vinst per kilometer, medan bilen orsakar en kostnad på 0,11 Euro per kilometer (Gössling et al 2018).
Om man undrar hur det skulle bli för en kommun så kan vi se Vaxjös utredning från 2018. Har har man beräknat att en engångssatsning på 400 miljoner kr kommer att leda till en samhällsekonomisk vinst på 220 miljoner kronor årligen, enbart genom minskad dödlighet (Trivector 2018). Växjö är en kommun Kristianstad brukar jämföra sig med och det finns många likheter med de problem vi har. T ex är det korta bilresor under 5 km som står för hälften av alla resor – i båda kommunerna.
Och det är där fokus bör ligga. Cyklandet blir bara samhällsnytta om det innebär att folk ställer bilen (SR – Cykla i P1). Vi står inför ett svårt men nödvändigt paradigmskifte i det att bilen i stadsmiljön måste nedprioriteras och byggas bort. Cykel, gång och kollektivtrafik ska bli det sjalvklara inbjudande valet. På köpet får man en levande centrumhandel. Det ar namligen en trygg och attraktiv miljö – utan bilar och parkeringsplatser – som gynnar handel i centrum (Kaijser. Fotgängarnas förening 2020).
Kristianstad har världens chans just nu. Efterfrågan på cyklar är i topp. Coronadrabbade länder vittnar om ökning av cyklandet, i Storbritannien med hela 200 % (ETC 1 aug 2020). Det finns en språngbräda för att lyckas med stora satsningar. I EU räknade man innan pandemin med att en fördubbling av cyklandet skulle ge möjlighet till 1 miljon nya jobb. Elcyklar tillverkas konkurrenskraftigt i Sverige. Lastcykeltransportföretaget Movebybike har boomat i Sverige (SR – Cykla i P1. 3 juli 2019). När ser vi dem komma hit och utkonkurrera skåpbilarna?
Som politiker har man ett uppdrag och ansvar att göra det bästa för vårt samhälle. Växjö har ambitionen att fördubbla andelen cykelresor, från 19 till 40 %. Vi vill att Kristianstads politiker nu också storsatsar på cyklandet – en ren vinstaffär.
Kontakt:
Rune Stenholm Jakobsen, ordf. i Naturskyddsföreningen i Kristianstad & Bromölla.
Tlf: 0707287974    Mail: rune.s.jakobsen@gmail.com

Referenser
Europeiska beräkningar: Gössling, S., Choi, A., Dekker, K. and Metzler, D. 2018. The social cost of automobility, cycling and walking in the European Union. Ecological Economics 158: 65-74, https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2018.12.016
Beräkningar för Växjö: Trivector: Rapport 2018:1, Version 1.1 Erik Stigell kvalitetsgranskare.
Om cityhandeln: Hur påverkas cityhandeln av begränsad tillgänglighet med bil? Kaijser. Fotgängernas förening 2020
SR – cykla i P1: https://sverigesradio.se/cyklaip1 3 juli 2019 Cykeln som jobbskapare 4 aug 2015 Ekonomin – om cykeln som vinstmaskin
ETC 1 aug 2020: Sverige missar unik chans att få fler att välja cykeln

Pressmeddelande 2020-02-05
Stora utsläpp från liten yta – har hittills inte uppmärksammats
Naturskyddsföreningen kan avslöja att utsläppen från Kristianstads kommuns geografiska område troligen är 15 % högre än som beskrivits i klimatredovisningen. Ytterligare att denna stora mängd på grovt räknat 60.000 ton CO2-ekvivalenter kommer från en liten yta på ca 4 x 5 km.
Utsläppskällan är torv som blir syresatt och bryts ner när man odlar på utdikad torvmark. Det är ytor som man gjort odlingsbara genom sjösänkningar och utdikningar av våtmarker genom tidens lopp. Enligt Jordbruksverket släpps det ut 30,6 ton CO2-ekvivalenter per hektar från sådan odlad mark. I Kristianstads kommun har vi gjort en grov uppskattning att det finns ca 2000 hektar vilka skulle släppa ut runt 60.000 ton CO2-ekvivalenter per år. Hela kommunens utsläpp ligger på 413.000 ton CO2 per år enligt Nationella emissionsdatabasen.
Anledningen till att detta gått under radarn på kommunal nivå är att det inte medräknas i statistiken från nationella emissionsdatabasen. Det hör inte under jordbruksektorn utan under markanvändningssektorn (LULUCF) på grund av förändringen av marken från våtmark till odlingsbar mark.
På nationellt plan är det fokus på dessa ytor då de utgör 8 % av hela landets utsläpp. Därtill kan man också lägga de 12 % som kommer från skogsproduktion på just utdikade torvjordar. I allt blir det 20 % av hela Sveriges utsläpp och man förstår varför Johan Rockström nämner ”torvjordar” i sitt omtalade vinterpratarprogram om klimatet.
Största sammanhängande ytan i Kristianstads kommun finns söder om Pulken och utgör grovt räknat 1500 hektar eller 3 x 5 km. Det finns två områden på resp. 200 och 130 hektar vid Nosaby och Nymö och därutöver ett större antal småytor utspridd över kommunens låglänta delar.
Torv bildas när döda växter inte bryts ner, tex i en vattendränkt miljö. Bildningen är så långsam att torv i de flesta sammanhang kategoriseras som ”fossilt” och inte ”förnybart”. När vattnet leds bort, som vid dikning, kommer syre till torven och den bryts ner. Detta orsaker stora mängder CO2. Dessa torvlager är alltså viktiga koldepåer som vi måste hålla kvar i marken och som vi inte kan återskapa med ett quick-fix.
Det är såklart sorgligt att de ansträngningar man gjort historiskt i god tro för att säkra matproduktionen, nu visat sig vara en klimatbov. Dock ger det än större anledning att återställa dessa våtmarker och sjöar som är så viktiga för motverka uttorkning och bevara ekosystem, vattenrening, fågelliv och kollagring.
Vi föreslår att kommunen gör en undersökning av utsläppen från de odlade torvjordarna i kommunen och att alla goda krafter samlas om lokala lösningar för att ta itu med dessa stora utsläpp.
För ytterligare info kontakta
Rune Stenholm Jakobsen, ordf. i Naturskyddsföreningen i Kristianstad & Bromölla.
Tlf: 0707287974
Mail: rune.s.jakobsen@gmail.com
Mera information finns också på Naturskyddsföreningens rikstäckande hemsida:
https://www.naturskyddsforeningen.se/vatmarker?
utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

Pressmeddelande 2020-01-23
Artrikt område av nationellt intresse hittat under Naturskyddsföreningens Bioblitz vid
Blåherremölla
Det var glada miner när ett tjog artexperter kunde konstatera fynd av ett anmärkningsvärt stort antal rödlistade och sällsynta arter i området kring Blåherremölla vid Maglehem. Stället har hittills varit föga inventerat men under hösten 2019 arrangerade Naturskyddsföreningens lokalkrets, en Bioblitz på platsen – en dag där artexperter inventerade alla artgrupper. Resultatet har nu sammanställts och det blev slående intressant med 569 arter varav 320 nya för området. Det hittades 38 rödlistade arter varav 9 nya och häribland hittar vi guldkornen som speciellt fick svampfolket att gå i spinn. ”Karamellspindling, nunnespindling och sydlig gyllenspindling har bara ett fåtal växtplatser i landet”, berättar biolog Örjan Fritz. ”Denna lokal är nationellt intressant enbart för de sällsynta svamparna skull”. Dessutom hittades många signalarter av mossor som vittnar om värdefull natur. Hela 84 mossor och 116 ryggradslösa djur var nya för området.
Markägaren samt ägaren till Café Blåherremölla är glad och stolt över områdets natur och kultur. ”Vi hoppas fler upptäcker det vackra här”, säger Ingmar Melin.”Vi sköter själva skog och stigar och nu har vi fått en kvalitetsstämpel”.
Samordnarna Ulf Gärdenfors, Martin Stoltze och Rune Stenholm Jakobsen var nöjda med dagen och den stora uppsluttningen av duktigt folk. Det är extra roligt att det går att uppleva så mycket mångfald även på hösten, säger Rune Stenholm Jakobsen, ordf. i Naturskyddsföreningen i Kristianstad & Bromölla. Vi tror det finns mera att hämta i området och vi kommer att ha en till bioblitz på nationaldagen 2020. Då med extra fokus på insektslivet och i samarbete med Entomologiska sällskapet i Lund.
För ytterligare info kontakta
Rune Stenholm Jakobsen, ordf. i Naturskyddsföreningen i Kristianstad & Bromölla.
Tlf: 0707287974
Mail: rune.s.jakobsen@gmail.com