Insändare från 2021 och bakåt hittar du HÄR.

2024

2024-02-22 i Kristianstadsbladet

Kasta inte pengar i sjön när havet fortsätter stiga

>> Babet blåser till reträtt

2023

2023-10-27  ej publicerad i tidning

Förorenaren ska betala!

>> oljeutsläppet

2023-10-22 i Kristianstadsbladet

Bonden är framtidens klimathjälte

>> framtidens bonde insändare

2023-08-09 i Kristianstadsbladet

Ja, det kommer handla om allt grönt – inte bra träd

>> Svar på artikel av Kerstin Frodig

2023-07-18 i Kristianstadsbladet

Befogat att säga att vi är i sjätte massutdöendet

>> ReplikAG10juli20230713

2023-04-21 i Kristianstadsbladet

Prova på budgetsmart bytestrend (av HMV-gruppen)

>> Insandare Kladbytardagen 2023

2023-04-10 i Kristianstadsbladet

Allvarliga brister i klimatplanen – ambitionsnivån måste höjas (Originalrubrik: Snart bestäms Kristianstads framtid)

>> Snart bestäms Kristianstads framtid

2023-03-16 i Kristianstadsbladet

Klimatarbetet är i rullning – nu behövs ambitionen från beslutsfattarna 

>> klimatkontrakt

2023-02-22 i Kristianstadsbladet

Tiofalt bättre ekologiskt sortiment i toppbutikerna

>> Debattartikel eko INSKICKAD 2023 02 16

>> MallButiksinventering

2022

• Årets framtidsvecka – medskick till nya styret 2022-12-14

• Floran behöver betande djur! 2022-10-03 (Replik)

• Kristianstad – Den halva cykelkommunen 2022-09-12

• Vad vill egentligen Kristianstadspolitikerna? 2022-09-10

• Här är partiet som har bästa miljöpolitiken 2022-08-24

• Valet 2022 – Hur bra är partiernas klimat- och miljöpolitik i Kristianstads kommun? (Redovisning av stor lokal enkätundersökning)

• Vindkraft är en del av lösningen 2022-08-09 (Replik)

• Upprop: Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen 2022-07-29

• Bromöllapolitikerna och miljön (Vår bedömning av partiernas enkätsvar) 2022-06-10

• Vindkraft är bra- och är framtidens energi  2022-03-28 (Replik)

• Ny vindkraft är miljövänlig och billig! 2022-03-14 (Replik)

• Vindkraften är hållbar, förnyelsebar och klimatsmart! 2022-02-09 (Replik)

• Replik till Ledare av Malin Lernfelt ang fel kring grisköttets klimatpåverkan 2022-01-30 (ej publicerad)

• Ställ om fisket! 2022-01-29 (ej publicerad)

Årets Framtidsvecka – medskick till nya styret 2022-12-14

Årets Framtidsvecka för hållbar omställning – den nionde veckan sedan 2014 – genomfördes i september med föreläsningar, samtal, klimatmanifestation mm, men också med en politikerutfrågning i slutet av augusti, strax före valet.

Framtidsveckan syftar till att bidra till att Kristianstads kommun blir en ännu mer hållbar kommun, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Agenda 2030 – FNs 17 hållbarhetsmål är Framtidsveckans plattform. Veckan är också en folkbildningsvecka kring hållbarhet. www.kristianstad.se/framtidsveckan.

Med ett nytt styre i kommunen, vill vi påtala vikten av högre ambitioner kring hållbarhetsfrågorna och då bl a följande:

1. I kommunfullmäktige förra året beslutades att kommunstyrelsens arbetsutskott skulle vara ledningsgrupp för arbetet med Agenda 2030 och att kommunledningskontoret tar fram en handlingsplan mm. Ännu har vi inte sett någon handlingsplan. Den måste komma fram omgående. Vi vill se verkstad nu kring Agenda 2030-målen!

2. Klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Nu krävs ett genombrott om vi inte ska få ett sammanbrott! I år har vi upplevt svår hetta, nya värmerekord i stora delar av världen och stora översvämningar i Pakistan. Alla partier i fullmäktige bör enas om en konkret, tidsatt färdplan för att få ner koldioxidutsläppen i kommunen, så vi bidrar till att Parisavtalet nås. Det räcker inte med klimatanpassning med vallbyggen mm; vi måste minska utsläppen kraftigt genom nya åtgärder.

Vi vill se flera klimatinsatser i kommunen, bl a en kraftig utbyggnad av cykelvägar men också beteendepåverkan för att få fler att cykla. Vi ser fram emot en särskild cykelbudget nästa år. Trafikplanens cykelåtgärder måste bli verkstad och premieras framför infrastruktur för bilar, då biltrafiken måste minska. Vi vill också se kraftiga satsningar på fler nyplanterade träd i staden och att vi bevarar de äldre träd som finns. Solcellsparker runt om i kommunen och solceller på alla tak samt havsvindkraft i Hanöbukten behövs för att ge oss fossilfri energi. Mer biogas från avfall är relevant men får inte legitimera ökad djurtäthet i kommunen.

3. Ta itu med klimatarbetet och hoten mot biologisk mångfald inom jordbruk och skogsbruk. Där finns klimatlösningar i form av ökad kolinlagring och minskade utsläpp från markanvändning. Dialog med jordbrukare i omställningsprocessen är viktig och goda exempel finns att lyfta fram. Här har vi en stor potential tillsammans med lokala aktörer. Vårt dricksvatten och våra insjöar är stora tillgångar som måste räddas från kemikalier som PFAS och bekämpningsmedel samt från övergödning.

4. Vi oroar oss också kring den sociala hållbarheten, där vår segregerade kommun inger allvarliga farhågor. Skolresultaten i många skolor ger anledning till oro. Orsaken är bl a boendesegregationen där kraftfulla insatser krävs för att bryta den uppdelning av kommunen som råder. Vi måste ge våra unga i de utsatta områdena en framtidstro och möjlighet att delta och bidra till samhället. Satsa t ex mer på föreningslivet för bättre integration!

Jan Lindelöf och Bo Olsson, FN-föreningen

Anna Ferrington, Sensus

Ulf-Peter Honoré, ABF Skåne Nordost

Solvig Oredsson, Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

Rune Stenholm Jacobsen och Anita Gunnarsson, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Mari Graneskog, Studiefrämjandet

Maria Thyr och Michael Dahlman, Fridays for Future

Sandnejlika på Söndre klack, foto Christer Neideman

Floran behöver betande djur!

Replik på “Tillåt inte betesdjur på Söndre klack” 24/9 av Degebergavän.

Degebergavän har sett att Söndre klack (Sockertoppen) har ”unika avsatser” där korna går och tycker att betet borde förbjudas. Det är bra att Degebergavän vill skydda naturen, men i detta fall skulle ett stoppat bete bara innebära att den sällsynta och unika sandstäppsfloran långsamt men säkert skulle förvinna. Avsatserna är faktiskt skapade av kornas vandringar längs kullens sidor. De känsliga växterna till exempel sandnejlika och tofsäxing är beroende av kalkhaltig sand, som kommer upp till ytan just genom djurens tramp längs kullens avsatser. På slät mark lakar regnet i stället ut kalken och sanden blir surare, vilket gör att andra arter kommer att konkurrera ut sandstäppsfloran helt. Om man förbjuder betet skulle alltså de sällsyntaste och mest skyddsvärda växterna försvinna och konkurreras ut av vanliga gräs och andra mer snabbväxande och högväxande arter. Och slutresultatet skulle så småningom bli att det öppna vackra beteslandskapet skulle bli en skog där kullen Söndre klack knappast ens går att se.

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Kristianstad – Den halva cykelkommunen 2022-09-12

Årets kommunvelometer från Cykelfrämjandet, som jämför Sveriges cykelkommuner, ligger färsk
på bordet framför oss. Här syns många positiva tendenser. Nu deltar hela 55 kommuner i alla
storlekar. Generellt sker en kraftig ökning av investeringar i cykelinfrastruktur. Kommunerna har
förstått det smarta i att investera i en mycket lönsam mobilitet. Samtidigt räddar man klimat och
ökar folkhälsan. En riktigt win-win. Det finns bara en hake. Kristianstads kommun är inte med
bland cykelkommunerna!
Kommunvelometern är ett samarbete som existerar för att kommuner vill utvecklas, hjälpa
varandra, peppa varandra och visa framfötterna kring att öka cykelåkandet. Det slår oss med häpnad
när vi hör att Kristianstads kommun inte vill delta i år. De förklaringar vi fått handlar om att det är
för dyrt att delta. Att man tycker det räcker att delta vart annat år.
Vad kan det kosta då, att delta? 20.000 kr. … Låt det sjunka in… Det är mycket svårt att tolka detta
som annat än ovilja mot att vara cykelkommun. Framförallt visar det på en total avsaknad av
intresse i att backa upp cykling på ett bredare plan. Kommunvelometern kan inte fungera om alla
kommuner skulle välja att delta vartannat år.
Hur står sig Kristianstads kommun i jämförelse med cykelkommunerna? Det viktigaste behovet är,
som vi nämnt i en tidigare insändare, att mer pengar kommer på bordet. Många miljoner.
Kommunens trafikplan berättar redan vad som ska utföras. Nu handlar det om att genomföra det. Vi
ser ett pågående lyft inom det fysiska utförandet, men övergripande är budgeten fortfarande allt för
låg. Ambitionen från kommunen var att halvera cykelbudgeten ner till 6 Mkr. Efter att vi
uppmärksammat det oförnuftiga i detta, har man i år en budget på 13,7 Mkr. Därtill kommer i år
vägprojekt på Prästallén och Kanalgatan där det inte går att urskilja andelen medel som används för
cykelvägarna. Tyvärr visar investeringsbudgeten att ambitionen från 2023 och framöver fortfarande
är låga 6 Mkr. Ser vi på genomsnittet för cykelinfrastrukturbudget för mellanstora cykelkommuner
är det i år 391 kr per invånare. Det skulle motsvara ca 34 Mkr i Kristianstads fall.
Rapport efter rapport visar att det ger stora samhällsvinster att satsa på cykelinfrastruktur. I Växjö
har man beräknat att en engångsinsats på 400 Mkr leder till en löpande inkomstökning till samhället
i storleksordningen 220 Mkr varje år – främst genom färre sjukdagar. Tänk bara på hur omständligt
och kostsamt det är att hitta vikarier och ersättare. Hur kan man tacka nej till så underlättande
verksamhet, så mycket bättre livskvalité och så stora inkomster? Även den omdebatterade
centrumhandeln gynnas av en attraktiv miljö att vistas i. Det är inte parkeringsplatsernas solstekta
stenöknar, som får butiker i centrum att blomstra.
Kristianstads kommun vill bara vara cykelkommun vartannat år och vill halvera cykelbudgeten
framöver. Nej tack… Låt oss hellre se ett ansvarsfullt agerande med satsningar vi kan vara stolta
över. För allas livskvalité. Just nu är Kristianstad en halv cykelkommun.

Tomas Stanislawski, Cykelfrämjandet i Kristianstad
Rune Stenholm Jakobsen, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Här är partiet som har bästa miljöpolitiken
Publicerad 24 augusti 2022

I snart 40 år har Naturskyddsföreningen granskat partiernas miljöpolitik inför riksdagsvalen. Granskningen görs i två steg. En rapport granskar vad partierna har gjort under mandatperioden och nästa rapport granskar partiernas löften inför valet.

”Kastvindar i miljöpolitiken”. Utvärdering av svensk miljöpolitik 2018 – 2022.
Rapporten utvärderar regeringens och oppositionspartiernas miljöpolitik och följer upp vad partierna gjort i förhållande till de 18 förslagen i Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2018. Målet är att ge en så rättvis bild som möjligt av vilka partier som bedrivit den mest ambitiösa miljö- och klimatpolitiken. Miljöpartiet som varit pådrivande i regeringssamarbetet med Socialdemokraterna leder. Mp har arbetat aktivt i riksdagen för många viktiga miljöfrågor. Partiet har höjt ambitionsnivån i svensk miljö- och klimatpolitik. Vänsterpartiet har haft ett aktivt riksdagsarbete, levt upp till nästan samtliga miljölöften och placerar sig på andra plats. I opposition har V gett stöd till flera viktiga förslag från regeringen och drivit på för en skarpare politik. Under det senaste året har partiet dock vacklat i sin miljöpolitik, och även agerat i rakt motsatt riktning. Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet hamnar på en delad tredjeplats. Socialdemokraterna får ett mestadels positivt omdöme för politiken under regeringen Löfven. Men partiet har fört en betydligt svagare miljöpolitik sedan det blev ensamt regeringsparti och har sedan fattat flera miljöskadliga beslut. Som samarbetspartier och i opposition har både Centerpartiet och Liberalerna ställt sig bakom viktiga miljöpolitiska förslag, men de har också bidragit till att försvaga miljöpolitiken. Mandatperiodens miljösämsta partier Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna placerar sig i botten. Samtliga tre partier har utmärkt sig genom att i opposition verka för att försvaga miljöpolitiken.

”Sänkta ambitioner i miljöpolitiken”. Granskning av riksdagspartiernas miljölöften inför valet 2022. Rapporten utgår från partiernas svar på Naturskyddsföreningens miljöpolitiska enkät inför riksdagsvalet 2022 och visar att hälften av riksdagspartierna har mycket låga ambitioner. Inför den kommande mandatperioden är det endast 6 av Naturskyddsföreningens 22 förslag för natur och klimat som har stöd av en riksdagsmajoritet. Miljöpartiet ställer sig bakom flest förslag och svarar ja till samtliga 22 förslag. Vänsterpartiet svarar ja till 20 av Naturskyddsföreningens förslag. Därefter kommer Liberalerna med 18 ja. Centerpartiet ställer sig bakom 13 förslag och kommer på fjärde plats. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna svarar ja till bara fem förslag. Sverigedemokraterna kommer sist och ställer sig bakom ett förslag.

Läs gärna de fullständiga rapporterna som finns på Naturskyddsföreningens hemsida!

Rune Stenholm Jakobsen     Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Valet 2022 – Hur bra är partiernas klimat- och miljöpolitik i Kristianstads kommun?

Här redovisar vi partiernas svar på enkäten som de lokala organisationerna av Naturskyddsföreningen, Fridays For Future och FN-föreningen har gjort. Dessutom redovisar vi juryns bedömning av varje parti och sammanfattar hela bedömningen.

Sammanfattning (Insändare som publicerades i Kristianstadsbladet 2022-08-20): Hur bra är partiernas klimat- och miljöpolitik i Kristianstads kommun

Läs enkätens frågor här: klimatenkät_till_partierna_inför_valet_2022

Partiernas svar: Samladeenkätsvar-fråga-för-fråga

Svaren från varje parti:
V 220403 Svar på klimatfrågor
Sak Svar enkät Naturskyddsföreningen m fl, från Sakpolitikerna 2022-03-29
S Krstd klimatneutralt 2030 socialdemokraterna
MP svarar Naturskyddsföreningen
M Fyra frgor till ert parti
L svar på klimatenkät
KD Svar klimatfrågor 220214
C Enskätsvar SNF

Juryns bedömning: Enkätsvar 2022 slutlig bedömning-web

Vindkraft är en del av lösningen

Publicerad i Kristianstadsbladet 2022-08-09

Replik på ”Vindkraften är inte en lösning utan ett problem” den 1 aug. av Ernst Herslow.

Ernst Herslow riktar sin vana trogen rejäla rallarsvingar mot Naturskyddsföreningen, vindkraften och alla dem som vill göra något åt klimatproblemen. Hans argument är som vanligt överdrivna och vi hoppas att de flesta läsare förstår att vi behöver använda alla förnyelsebara och fossilfria energislag så effektivt som möjligt för att producera mer el.

Sverige har idag problem med överföringen av el från Norrlands vattenkraftverk och vindkraftparker till Sydsverige och Skåne. Fastän landet totalt har ett elöverskott kan inte tillräckligt mycket el nå Sydsverige. Detta driver upp elpriserna i södra Sverige och detta förvärras i år ännu mer av att Putins Ukrainakrig och gasbojkott mot Europa driver upp de europeiska elpriserna till oanade höjder.

Vi får visserligen billigare el än t ex tyskarna och danskarna, men det sydsvenska elpriset påverkas, eftersom el liksom andra varor ska kunna röra sig fritt och säljas fritt inom EU.

Hur får vi då billigare el? Jo, genom att producera mycket mer billig el från vindkraft och solceller. Och börja använda olika tekniker för att lagra energin från dagar med överskott till dagar med underskott. Största möjligheten till energilagring är framställning av vätgas Detta kommer att användas i stor skala i Norrland i samband med stålframställning. Men även lagring i stora batterier och bättre styrning av elförbrukningen genom smarta elnät kommer att vara viktiga.

Vad kan vi göra med det samma?

1. Spara el genom att effektivisera elanvändningen i hushåll och industrier
2. Sluta använda direktverkande elvärme.
3. Välkomna ny lokal elproduktion genom t ex vindkraft och solceller.

Sverige är ett stort land som har stora möjligheter att öka elproduktionen genom vindkraft både på land och till havs. Solceller kan ge mycket el på sommarhalvåret men mindre på vintern. Sverige har mycket vattenkraft i Norrland som fungerar som reglerkraft och kan balansera när vind och sol varierar. Kärnkraften kommer nog att finnas kvar som baskraft ett tag till. Med det bör påpekas att kärnkraften inte är reglerbar, att den är mycket dyrare än sol- och vindkraft, den medför stora risker, har ett extremt farligt och långlivat avfall och att den inte kan byggas ut så snabbt som behövs.

Sammanfattningsvis är utbyggd vindkraft en mycket stor del av lösningen på våra energiproblem. För Sydsveriges del är vindkraftsparker till havs nödvändiga och då måste också försvaret börja samarbeta med vindkraftsbolagen, så att både försvaret och vår gemensamma elförsörjning kan tryggas.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Upprop: Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen

Publicerad i Kristianstadsbladet 2022-07-29

Föreningen Hållbara Hässleholm och Naturskyddsföreningen i Kristianstads och Bromölla är med i ett nationellt upprop för kommunernas klimatarbete.

Inför det stundande valet har föreningen Hållbara Hässleholm och Naturskyddsföreningen Kristianstad och Bromölla tillsamman med över hundra andra lokala grupper i Sverige gått samman i ett upprop. I uppropet kräver vi att alla kommuner måste kliva fram i klimatarbetet. Från Kiruna i norr till Vellinge i söder vill de lokala grupperna att klimatfrågan ska högre upp på dagordningen också i de lokala valen.

Uppropet som hittills samlat 105 lokala miljö- och klimatgrupper kräver att kommunernas klimatarbete behöver större uppmärksamhet inför valet i september. I sju punkter riktade till kommunerna kräver uppropet bland annat att kommunerna ska ställa klimatkrav i alla upphandlingar och markanvisningar, att alla kommuner ska minska utsläppen i enlighet med en koldioxidbudget och att medborgarna ska göras mer delaktiga i omställningsarbetet.

Uppropet riktar sig också till regering och riksdag för att de ska lagstifta om kommunernas arbete med koldioxidbudgetar och om tydligare klimatkrav i upphandlingar, samt ge kommunerna ökade resurser till omställningen.

Föreningen Hållbara Hässleholm och Naturskyddsföreningen i Kristianstads och Bromölla instämmer i uppropets målsättning att sätta press på politikerna under den stundande lokala valrörelsen.

– Vi står bakom uppropet eftersom det är uppenbart att företrädare för de flesta politiska
partierna inte självmant kommer ta tillräckligt med initiativ för att kommunen ska uppnå sin del av Parisavtalets målsättningar, säger Rune Stenholm Jakobsen som företräder Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla. Peter Groth som företräder föreningen Hållbara Hässleholm fyller i att vi vet att Klimatförändringarna kommer leda till mycket allvarliga konsekvenser för mänskligheten. Det är framför allt människor i andra delar av världen och våra barn och barnbarn som kommer att drabbas, men även invånarna i våra kommuner kommer påverkas av värmeböljor, skogsbränder, förstörda dricksvattentillgångar mm.

Uppropet hänvisar till de rapporter som FN:s klimatpanel gett ut sedan augusti förra året. De varnar för att tiden håller på att rinna ut för klimatpolitiken, och att det kommer bli katastrofala konsekvenser om vi inte lyckas begränsa temperaturökningen.

Uppropet innehåller konkreta förslag, som att kommunerna ska verka för att kollektivtrafiken blir ett fullgott alternativ också på landsbygden, om att skogarna ska skötas hållbart så att de lagrar mer kol, och att kommunerna ska främja lokal matproduktion och hållbara konsumtionsvanor hos medborgarna.

– Kommunerna har en viktig roll i klimatomställningen med sitt inflytande över samhällsplaneringen, och sin nära kontakt med alla medborgare. Denna roll behöver synliggöras och stärkas, säger Lena Douglas, Klimatriksdagen, som ingår i den nationella samordningsgrupp som tagit initiativ till uppropet.

Uppropet kommer nu att spridas till kommunerna, regeringen, partierna och olika aktörer som arbetar med kommunernas klimatarbete.

Initiativet till uppropet kommer från Forum för Lokal Klimataktivism, (FOLK), ett nätverk för lokala klimatgrupper som grundats av Klimatriksdagen, där grupperna kan utbyta erfarenheter och bilda en gemensam kraft att driva på kommunernas klimatpolitik. Nätverket tipsar varandra om medborgarförslag, goda exempel i omställningen, och framgångsrika metoder att påverka politiker och den lokala debatten.

Här finns uppropet i sin helhet: https://klimatriksdagen.se/wp-content/uploads/2022/04/220331-UPPROP-FINAL.pdf

Här finns listan på alla undertecknande grupper och organisationer:

https://klimatriksdagen.se/folk/

För lokala klimatgruppen; Hållbara Hässleholm, Peter Groth tel 0732516835, e-post hallbarahassleholm@gmail.com

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Rune Stenholm Jakobsen tel 0707 28 7974, e-post rune.s.jakobsen@gmail.com

Bromöllapolitikerna och miljön

Publicerad 2022-06-10 ”Bromöllapolitikerna utan intresse för miljön?”

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla skickade i februari ut frågor inför valet till alla de politiska partierna i Bromölla. Huvudfrågan var om partierna var beredda att ändra kommunens organisation och administration så att miljö- och naturvårdsfrågor får tillräckliga resurser och uppmärksamhet. Bakgrunden är att Bromölla kommun under förra året sagt upp sin kommunekolog och hamnat nästan sist i Miljöbarometerns årliga mätning av kommunernas miljöarbete (plats 286 av 290).

Partierna fick två månader på sig att svara för att de skulle ha gott om tid att tänka genom sina svar. Resultatet var med ett undantag sorgligt. Sex partier: M, KD, C, SD, V och Alternativet svarade över huvud taget inte!

Liberalernas Susanne Bäckström svarade visserligen på några av frågorna men hävdade märkligt nog att miljöfrågorna kommer att få större betydelse när man sagt upp kommunekologen. ”Eftersom vi i Samverkan för Bromölla anser att miljöpolitiken bör genomsyra hela förvaltningen vill vi inte se en person som har ett splittrat fokus (som det varit nu) utan betydligt viktigare att MILJÖ området får en större legitimitet och då blir en naturlig del av allas verksamheter.” 

Detta kan låta bra, men vi i Naturskyddsföreningen tillåter oss att tvivla på detta tills vi får se att politikerna i Bromölla kommun verkligen arbetar med och tar ansvar för att skydda kommunens natur och miljö! Att sex politiska partier överhuvudtaget inte svarade på frågorna tyder inte på att Bromölla kommun fokuserar på miljön!

Dock finns det ytterligare ett parti som svarat desto positivare på våra frågor: Miljöpartiet. MP vill att man ska gå tillbaka till att ha nämnder och miljökontor, att man ska återbesätta tjänsten som kommunekolog och att man ska anställa en miljöhandläggare. MP vill att Ivösjökommitténs arbete ska fortsätta och att man också ska inrätta ett naturvårdsråd för att samarbeta om naturvårdsfrågor inom hela kommunen. Mp vill också ha fler laddplatser för elfordon, ett tankställe för biogas, solceller på kommunala byggnader, fler cykelvägar, mm.

Naturskyddsföreningen hoppas nu att kommunalpolitikerna i Bromölla bättrar sig. Kommunens organisation måste förändras så att man tar miljö – och naturvårdsfrågorna på allvar!

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Rune Stenholm Jakobsen
Christer Neideman
Ola Svensson

Vindkraft är bra- och är framtidens energi , införd 28 mars
Svar på insändare av Bengt Troedsson och Åke Nydal 19 mars.

Bengt undrar varför vindkraften är miljövänligare än vattenkraften. Det är därför att vattenkraften nästan alltid innebär att ett vattendrag förvandlas från ett naturligt strömmande vatten med forsar och vattenfall till ett helt annat slags vattendrag. Vissa sträckor däms upp och vattnet flyter långsammare, blir varmare och risken för syrebrist ökar. Vattnet från de forsande sträckorna och vattenfallen leds i stället genom ett kraftverk vilket innebär stora fördämningar av sten och betong och att den gamla flodfåran i värsta fall helt förstörs. I Helgeån fanns t ex mycket lax innan kraftverken började byggas ut i början av 1900-talet. Visserligen har senare en laxtrappa byggts vid Torsebro, men den byggdes tyvärr inte förrän laxen hade hunnit dö ut. I Norrland kompletteras ofta de stora kraftverken med stora uppdämda vattenmagasin där vattenståndet varierar våldsamt under dygnet och under året med följden att stränderna blir sterila och inget kan växa. Det positiva är att Sverige redan har mycket utbyggd vattenkraft vars produktion motsvarar hälften av den svenska elanvändningen. Hittills har den också fungerat bra som reglerkraft, som producerar mer när det är vindstilla och mindre när det blåser. (Till skillnad från kärnkraften som inte är reglerbar.) Men de få svenska vattendrag som ännu är orörda måste bevaras så att vi har något kvar av det ursprungliga svenska landskapet.

Bengt undrar också vad som händer när vindkraftverken tjänat ut? Tornet av metall smälts ner och återanvänds, betongen krossas och kan återanvändas vid t ex vägbyggen. Vingarna av glas- eller kolfiber och epoxiharts är svårare att återvinna men Vestas har ett projekt för att återvinna även dessa material, genom att bryta ner epoxin och skilja ämnena åt så att de kan användas ännu en gång.

Åke Nydal har rätt i att vindkraftverkens elproduktion varierar efter hur mycket det blåser. Men fördelarna är att modern vindkraft är förhållandevis billig att bygga jämfört med annan elproduktion och driftkostnaderna är låga. Inga bränslen behövs och inga luftföroreningar eller andra utsläpp bildas. Kombinationen av billig men varierande vindkraft tillsammans med den reglerbara vattenkraften har hittills fungerat bra. Men när ännu mer vindkraft kommer in i systemet måste andra former för energilagring också användas. Eftersom den svenska stålindustrin ska börja använda vätgas i stor skala är vätgasframställning ett perfekt sätt att lagra överskottsenergi när det blåser bra. Privatpersoner som sätter solceller på taken kan komplettera med ett batterilager så att de blir självförsörjande på el även på natten (åtminstone sommartid). Även större batterilager för att utjämna förbrukningen och stabilisera elnätet i t ex en kommun eller ännu större områden börjar idag byggas.

I framtiden måste också vindkraftparker till havs byggas för att öka elproduktionen. Det är då viktigt att försvaret samarbetar genom att släppa fram vindkraftverken mot att försvaret kan samlokalisera t ex radaranläggningar och ubåtsspaningsutrustning. Genom samarbete blir vi starkare!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen Kristianstad Bromölla

Ny vindkraft är miljövänlig och billig!   (14 mars)

Replik på Ernst Herslows insändare 3 mars.

Ernst börjar med att påstå att Naturskyddsföreningen är en lobbyorganisation. Han har fel – vi är en ideell organisation, som arbetar för att skydda både naturen och miljön.

Han klagar på att jag skrivit att hans förra insändare är full av ”felaktigheter, osanningar, överdrifter och missförstånd”. När jag läser hans nya insändare kommer jag till slutsatsen att omdömet fortfarande är helt korrekt. Kort sagt: summan av Ernsts bägge insändare liknar mest ”Fake news” med tydlig avsikt att misskreditera vindkraften.

Ingen energikälla är helt miljövänlig, men vindkraften har mycket lindrigare miljöpåverkan jämfört med fossila bränslen, kärnkraft och även vattenkraft. Vindkraftverken kräver inga bränslen, ger inga utsläpp, ingen strålning och inget radioaktivt avfall.  De kan monteras ner så att området återställs helt. Att vindkraftverken syns (och på närmare håll hörs) är relativt lindriga miljöproblem.

Vindkraften producerade ifjol 27,5 TWH det vill säga 16,6 procent av den svenska elen. Vid nyproduktion är vindkraft den billigaste energikällan. Priset börjar närma sig 30 öre/ kWh. Att det svenska elpriset sjönk ordentligt i januari berodde främst på att det blåste rejält. I januari kom en fjärdedel av den svenska elproduktionen från vindkraft (totalt 4,2 TWh). Den 20 januari kl 16-17 sattes ett nytt rekord: den svenska vindkraften producerade över 10 000 MW. Om alla de svenska kärnreaktorerna producerar för fullt ger de 7 000 MW.

Alla vet att kriget i Ukraina kommer att medföra kraftigt ökande energi- och elpriser. Då är det missriktat att försöka hindra utbyggnad av svensk vindkraft, som har möjlighet att producera mycket mer och billigare el i framtiden. Just nu har till exempel projektet ”Blekinge offshore” återstartat och har med den nyaste tekniken möjlighet att producera stora mängder värdefull sydsvensk el fastän antalet vindkraftverk har minskats till en tiondel!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Vindkraften är hållbar, förnyelsebar och klimatsmart!  9 februari

Svar på Peter Tornborgs och Ernst Herslows insändare 4 februari respektive 17 januari. Det är tråkigt att läsa insändare som är så fulla av felaktigheter, osanningar, överdrifter och missförstånd som dessa två insändare.

Vindkraften drivs av solenergin, som strålar in mot jorden och kommer alltså att leverera stora mängder energi så länge solen och jordklotet existerar. Alltså både hållbar och förnyelsebar. Eftersom vindkraften drivs av vädret, som är en del av klimatet, är den också klimatsmart.

Vindkraften ger oss alltså stora mängder billig energi med mycket liten miljöpåverkan. Inga fossila bränslen, inga avgasutsläpp, ingen farlig strålning och inget radioaktivt avfall. Inga forsar och vattenfall som förvandlas till stenrösen och betong. Bara teknik som omvandlar vinden till el som vi alla behöver!

Eftersom vinden inte alltid blåser måste vindkraften kompletteras med någon form av energilagring, som kan kompensera vid vindstilla. Hittills har Sverige klarat detta bra genom att minska vattenkraftproduktionen från de stora vattenmagasinen i Norrland när det blåser och i stället öka vattenkraften när vinden tryter. När ännu mer vindkraft kommer in i elsystemet i framtiden behöver man komplettera med andra former av energilagring. Att framställa vätgas genom elektrolys av vatten kommer att vara ett mycket viktigt sätt att lagra energi, särskilt som stålframställningen i framtiden kommer att göras med vätgas. Batterilagring och smartare styrning av energianvändningen kommer också vara en del av lösningen.

Vindkraften är den billigaste energikällan och har redan bidragit till att det svenska elpriset har sjunkit under senare år. De extremt höga elpriserna i vinter har till stor del berott på att Putin har vridit åt naturgaskranarna till Europa. När energi- och elpriset i hela Europa plötsligt höjs så påverkar det också Sverige. Men vi har fortfarande lägre elpriser än man har på kontinenten.

Om vi vill ha låga elpriser i framtiden är det dags att vara positiva till förnyelsebar och klimatsmart elproduktion från både vindkraft och solceller!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Replik till Malin Lernfelt 2022-01-30 (ej publicerad)

Malin Lernfelt skriver i ledaren 29 januari om klimatpåverkan från djurindustrin. Vi välkomnar att hon lyfter flera centrala och viktiga perspektiv och helt riktigt påminner läsaren om komplexa samband. Tyvärr hamnar hon trots allt i fel slutsats.

Lernfelts grundläggande problem är att hon sätter gris i samma låda som kor och får och därmed vill rättfärdiga grisens klimatpåverkan. När hon skriver att gris kan äta sådant som människan inte kan äta, tar hon det stora felsteget. Dagens storskaliga grisindustri är beroende av soyafoder och liknande grödor som människan skulle kunna ha ätit. Vi har idag kommit långt bort från det gulliga lantbruket där Emil gick ut och gav köksrester till griseknoa. Därför är det både köttproduktionen av gris och fjäderfä som orsakar stora klimatutsläpp genom att stora ytor av åker måste användas för att odla foder till dessa. Detta preciserar Naturskyddsföreningen i sin senaste jordbrukspolicy.

Med detta sagt välkomnar vi dialog kring de grundläggande frågorna: Vad ska vi använda åkerarealen till och hur kan vi återskapa de miljöer vi har förstört? Det behövs en systemförändring så vi minskar köttproduktionen av det som har stor klimatpåverkan och som inte skapar naturbetesmarker. Elin Röös som forskar på hållbar matproduktion vid SLU, föreslår grovt uppskattat en halvering av köttkonsumtionen.

Rune Stenholm Jakobsen, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Ställ om fisket!  2022-01-29 (ej publicerad)

Situationen för världens hav är akut. Den främsta anledningen är att det fiskas för mycket och med skadliga fiskeredskap. Idag är så mycket som 90 procent av världens fiskbestånd maximalt fiskade eller överfiskade. För att vända utvecklingen vill Naturskyddsföreningen att Sverige driver på för en omställning av fisket, där ett småskaligt fiske med skonsamma metoder främjas.

Fördelningen av fiskeresurser är idag djupt orättvis. Trots att 90 procent av världens fiskare arbetar småskaligt har det småskaliga fisket hamnat i skymundan i politiken. Den som är störst och fiskar mest gynnas, medan de småskaliga fiskarna missgynnas.

I årtionden har fiskesektorn och dess metoder effektiviserats och dagens industriella fiskeflottor kan fånga mer och mer fisk vid varje fisketillfälle. Fisket i världen domineras av ett fåtal industriella flottor från höginkomstländer, inklusive EU, och utförs ofta med destruktiva metoder, såsom bottentrålning. Nära 30 procent av det globala industrifiskets fångst blir till fiskmjöl och djurfoder.

Samtidigt trängs hundratals miljoner småskaliga fiskare undan och förlorar en livsviktig källa till inkomst och näringsrik mat. Och det är inte bara den enskilda fiskaren som drabbas, utan hela samhällen. Situationen är särskilt allvarlig i låginkomstländer, men även i Sverige drabbas småskaliga fiskare hårt när fisken försvinner.

Fisket måste ställas om. Det fiske som har minst påverkan på miljön, utförs med skonsamma metoder och gynnar flest människor bör prioriteras. Vi i Naturskyddsföreningen startar nu kampanjen Stoppa överfisket, där vi kräver att Sverige aktivt ska verka för att småskaliga fiskare som fiskar skonsamt ska ges prioriterat företräde till fiskeresurser i kustnära områden. En viktig lösning vore att inrätta och utöka exklusiva zoner i kustnära vatten, där endast ett småskaligt fiske ges tillträde att fiska, inom såväl EU som internationellt.

I år finns ett gyllene tillfälle att genomdriva förändringar inom fisket: FN har utnämnt 2022 till det internationella året för småskaligt fiske och vattenbruk, FN:s stora havskonferens äger rum i juni, och EU ska i år se över den gemensamma fiskeripolitiken inom unionen.

Haven är allas vår gemensamma resurs och för att säkerställa ett fiske som är schysst mot både miljö och människa behöver Sverige ta på sig ledartröjan och driva på för den omställning som krävs.

Rune Stenholm Jakobsen, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla