Annandagjulvandring onsdagen 26 december

Annandagen bjöd på solsken, mildväder och en grön jul. Cirka 30 personer deltog i vandringen som gick genom Tivoli och längs Helgeå och Hammarsjön mot Ekenabben. Strandpromenaden längs Hammarsjön har höjts rejält och försetts med extremt stabila ”bänkar”, sedan senaste vandringen. Härifrån såg vi fyra havsörnar sitta i buskarna utanför Kvinneholme. När vi fikade vid Ekenabben kom en ung havsörn flygande mot oss, slog ett byte ute i vattnet och satte sig sedan på en sten vid Kvinneholme för att äta. Fikapausen förgylldes också av att en kungsfiskare flera gånger flög förbi stranden där vi satt. Sammanlagt räknade Evert Valfridsson från Fågelklubben in 45 olika fågelarter under vandringen (vilket är rekord) och vi hittade 8 olika blommande växter, vilket också var mer än väntat eftersom vi haft frost tidigare. Undertecknad spådde först en fortsatt mild vinter på grund av det låga vattenståndet i markerna, men jetströmmarna i atmosfären är inte stabila så vintern kan senare bli rejält kall om polarluften får grepp om oss.
Christer Neideman

Föredrag om ätliga växter 30 oktober

Anita Zieme från Börringekloster lockade 50 åhörare dvs fullt hus till föredraget om ätliga växter. Avslutningsvis fick vi också några smakprov t ex mossbollar, combucha eller knäckebröd.

 

Näsums bokskogar 6 oktober
Konkurrens med Höstglöd (massa jippon i centralorten) gjorde att vi bara blev 10 st som ägnade en härlig höstdag åt de fina Näsums bokskogar. Reservatet bildades 2010 och har varit tämligen osynligt. Nu är tre stigar utmärkta och snart uppdateras informationstavlorna och en vägskylt sätts upp vid väg 116. Vi tittade och fick höra om på landskapet och dess historia med hålväg, odlingsrösen. stengärdsgårdar och betade och fristående träd m.m. Ulla Berglund visade oss på trevliga och vackra träd, svampar, mossor,lavar och ett och annat insektsspår (bokborre,jättesvampmal,,). På bilden  ser vi brandticka på en fallen bok.
                                                                       Barbro Ahlner

Svamputflykt till Ryssberget söndagen 23 september

Efter en mycket torr sommar med ingen svamp kom regnet och åtminstone soppar, kremlor och riskor dök upp. I år tog vi oss till Grundsjön eftersom där finns goda parkeringsmöjligheter och olika typer av skog. Ett femtiotal svampintresserade ( 25 män,25 kvinnor och 2 barn) finkammade skogen med egna svampkorgar. Inte en enda kantarell eller trattkantarell men desto fler narrkantareller. Åtskilliga soppar mest sten- och brunsopp och två stora blomkålssvampar lades på ledaren Jan-Åke Lönqvists presenning. Plus en massa annat mer eller mindre ätligt som Jan-Åke pedagogiskt sorterade och berättade om. Vädret var strålande och även om svamptillgången var lite skral var alla nöjda och belåtna.
Barbro Ahlner

 Jennie Larsson

Agenda 2030 och en hälsosam Hanöbuktsregion torsdagen 20 september

Jennie Larsson från World Maritime University i Malmö och paraplyorganisationen “Samverkan för Hanöbukten” berättade om hur man vill arbeta för en friskare Hanöbukt. Organisationen kommer att bildas officiellt i höst och man arbetar främst med mål nr 14 i Agenda 2030: ”Hav och marina resurser”. Man vill få fram ett bättre samarbete mellan myndigheter, industrier, markägare, ideella föreningar, byalag – alla som påverkar eller är intresserade av Hanöbukten. Man kommer att ha en styrgrupp som driver arbetet framåt och göra en sårbarhetsanalys för Västra Hanöbukten, ha en tävling som går ut på att lösa något av problemen och starta en Hanöbuktsfond som kan ge ekonomiskt stöd till goda projekt. Helst vill man samarbeta inom hela Hanöbukten det vill säga få med även Blekinge och Bornholm i arbetet. Vi önskar lycka till och vill gärna att det också att det samtidigt startas ett ”Kustvattenråd för Västra Hanöbukten”! (Fjorton personer)
Christer Neideman

Erland Björklund och Christer Neideman

Läkemedel och antibiotika i Skånes vattendrag tisdagen 18 september

Erland Björklund, Högskolan Kristianstad, berättade om sin och Ola Svahns forskning vid deras ”Molab” på Krinova. Den medicin vi äter (ca 40 000 tabletter under livet) kommer oftast ut ur kroppen med urinen och följer sedan med avloppsvattnet genom reningsverket och ut i vattendragen för att slutligen hamna i havet. Av de 13 000 läkemedel som är godkända i Sverige har man på Molab analyserat 22 utvalda läkemedel t ex de verksamma substanserna i Voltaren och Sobril. Man har mätt in- och utgående vatten avloppsreningsverken samt halterna uppströms och nedströms i vattendraget. Man har t ex kunnat räkna ut att av dessa 22 läkemedlen släpps 47 kg/år ut från Kristianstad till Hammarsjön och utsläppen från Malmö är 275 kg. Man har också tagit fram en metod för att rena avloppsvattnet från dessa oönskade ämnen. Genom att koppla på ett sandfilter och ett filter med aktivt kol efter det konventionella reningsverket kan man få en effektiv rening av dessa ämnen som annars skulle passera opåverkade genom reningsverket. De närmaste åren kommer staten att ge bidrag till de kommuner som vill komplettera sina reningsverk på detta sätt. Och vi hoppas att när Kristianstad snart bygger om sitt centrala reningsverk så kommer kolfiltren att finnas med, så att Helgeåns fiskar, uttrar mm slipper att få biverkningar från alla våra läkemedel. (27 personer)
Christer Neideman

Mer om klimatet tisdagen 18 september

Bo Olsson berättade om årets klimatriksdag, som ordnats av ideella organisationer för att lämna förslag till de politiska partierna i riksdagen. Man hade ledorden att klimatfrågan är viktig, att det är bråttom och att det är möjligt att förändra situationen. Målet är att tillämpa Parisavtalet och arbeta för en temperaturhöjning på högst 1,5 grader. Under klimatriksdagen diskuterades 250 olika motioner av vilka de viktigaste valdes ut för att skickas vidare till de politiska partierna.

Efter denna information såg vi första halvan av Al Gores film ”En obekväm uppföljare”. Vi fick se hur de grönländska glaciärerna smälter och hur det stigande havet översvämmar Miamis gator samtidigt som Al Gore sprider sitt budskap om klimatförändringen. Vi såg dock inte hela filmen som avslutas med Parisavtalet, där Gore lyckades få Indien att skriva under avtalet. (Sju personer.)
Christer Neideman

Selina Malik

Miljöbarometern och miljöstrategiskt arbete i kommunen tisdagen 18 september

För föreningens del började årets Framtidsvecka med detta lunchföredrag av kommunens nya miljöstrateg Selina Malik. Selina beskrev hur det miljöstrategiska arbetet fungerar och vilka juridiska och ekonomiska styrmedel som kan användas. Vi fick samtidigt en översikt över kommunens måldokument och över de olika planer som skall styra arbetet i de olika förvaltningarna. Kommunen har på sin hemsida ”Miljöbarometern” som ett hjälpmedel för att redovisa hur man lyckas med miljöarbetet. Miljöbarometern kommer att uppdateras under hösten, så att uppgifterna blir mer aktuella. Vi önskade Selina och hennes vikarie Kajsa Aldman lycka till i arbetet, samtidigt som vi under eftermiddagen spänt väntade på kommunfullmäktiges beslut om vindkraftparken Taggen. Ett beslut som drivits fram av kommunalråden utan att ta hänsyn till den formella beslutsgången och där man struntat i att höra de tjänstemän och den nämnd som är sakkunniga. (Fjorton personer.)
Christer Neideman

Fossilen vaskas fram i Ullstorps kalkbrott

Geologins dag lördagen 8 september
En lång karavan med bilar startade från naturum mot Ignaberga kalkbrott. Vi var cirka sextio personer varav många barn som under ledning av ”Årets geolog” Elisabeth Einarsson, Högskolan Kristianstad, letade fossil i kalkbrottet. Elisabeth berättade att här var det för 80 miljoner år sedan (under kritatiden) ett hav ”Kristianstadbassängen” där det levde hajar, bläckfiskar, dinosaurier och många andra djur. Det var lätt att hitta vätteljus (belemniter- en sorts bläckfisk) men vi hittade även fossil av många andra djur t ex musslor, armfotingar och sjöborrar. Någon hittade också en hajtand!

Vi flyttade oss sedan till kalkbrottet vid Ullstorp, där man också kunde skölja bort sanden med vatten och lättare hitta fossilen. Här hittade vi flera hajtänder och t ex rudister, som var konformade, fastsittande musslor, som mest påminde om havstulpaner till utseendet. Vi tackar Elisabeth för våra nyförvärvade kunskaper! Avslutningsvis fick barnen välja ut tre vackra stenar var ur den samling med slipade stenar vi fått från ”Geologins dag”.
Christer Neideman

Politikerutfrågning inför valet onsdagen 5 september

Framtidsveckan ordnade en utfrågning av våra kommunpolitiker med statsvetaren Douglas Brommesson som moderator. Politikerna var från vänster till höger: Mikael Persson V, Fredrik Winberg S, Helena Winter Mp, Pierre Månsson L, Lena Holst C, Christina Borglund Kd, Peter Johansson M och Niclas Nilsson Sd.

Första frågan var ”Är Kristianstad en hållbar kommun idag?” Svaren varierade, de flesta var ganska nöjda miljömässigt, men man var rädda för segregation och rasism. Politikerna fick svara Ja eller Nej på vissa frågor. På frågan om de vill tillåta vindkraftparken Taggen blev det 4 Ja och 4 Nej.

På den större frågan om kommunens klimatstrategi var alla positiva till biogasen och flera ville bygga mer solceller. Elbilar och laddstolpar och fler cykelvägar efterfrågades också.

När Taggen diskuterades närmare framhöll L att de inte var med i Energiöverenskommelsen om att bygga ett helt förnybart energisystem. L och Kd påpekade att vindkraften var subventionerad. (Men idag är den enda subventionen att vindkraftverken får elcertifikat de första 15 åren och samma subvention gäller för nya biobränsleeldade kraftvärmeverk och för ny vattenkraft.) V påpekade att kärnkraften fortfarande är subventionerad genom att den är oförsäkrad och det är samhället som får betala vid större olyckor.

På frågan om deras farhågor om stranderosion och översvämningsrisker handlade de flesta svaren om risken för att Kristianstad översvämmas. Alla var eniga om att skyddsvallarna och pumpstationerna är viktiga och måste prioriteras.

På sista frågan om vilket som var den största utmaningen svarade C, Mp och S klimatet. Sd och M svarade integrationen, L svarade ekonomisk tillväxt. Det blev en bra debatt med cirka 60 åhörare.
Christer Neideman

Floravandring vid Gropahålet torsdagen den 9 augusti                                             

Vi var 25 deltagare (varav 13 damer) som under Kenth Ljungbergs sakkunniga ledning besåg naturreservaten Gropahålet och Lillesjö och fick höra om landskapets historia. Från att ha varit en ekkrattskog blev här genom intensiv markanvändning ett öppet sandlandskap med jättelika dyner. Yngsjö omgavs av två sjöar, Store sjö och Lillesjö som stod i förbindelse med Helgeån. För att begränsa vårfloden grävde bönderna ett dike 1774 som resulterade i att Helgeå fick ännu ett utlopp 1775. Av Store sjö återstår numera bara en lite göl (”Yngsjösjön”) i vasshavet SV byn och Lillesjö har förvandlats till en sumpskog. Bönderna försökte binda sanden med strandråg och sandhavre (numera rör) och att gräva ner tallkottar. Omfattande plantering av tall och bergtall på 1800-talet resulterade så småningom i en heltäckande skog som blev alltmer sluten och den öppna sanden försvann. Genom EU-projektet Sandlife 2012.-18 har man skapat nya öppna sandytor främst genom att avverka bergtallsbestånd och göra omgrävning av sanden.

Vandringen gick ner mot stranden genom tallskog med få kärlväxter. Kruståtel, vårbrodd, liten blåklocka, ängskovall, fältsippeblad (här finns inte backsippa) och bockrot (med snarlika blad) betraktades. Nästa stopp var vid ett restaurerat öppet sandområde. Sandstarren bildade långa revor som band sanden, borsttåtel i små tussar, backtimjan, rotfibbla och där förnan (som skrapats bort) grävts ner tyvärr ett stort bestånd åkertistel och bergrör. I en före detta körväg fanns tofsäxing, backglim, gulmåra, sandnejlika och fältmalört. Nere vid stranden fanns ett brett bälte med strandråg och sandrör och en och annan strandvial, flockfibbla, sodaört och saltarv  Marviol hittades och  tyvärr vresros (fast nyponen var goda). Längre upp visades vi på borsttåtel och fårsvingel som är föga näringskrävande. På tillbakavägen gick vi åter in i skog med ett fältskikt av kråkris, ljung och blåbär. Tidigare fanns här mer lingon men när skogen blir tätare tar blåbär över. Vid restaureringen satsar man på sydsidorna av dynerna så på nordsidorna kan man t.o.m se gran. I en av dynerna fanns ett flertal koniska fördjupningar och ett myrlejon grävdes fram. Närmare parkeringsplatsen ändrade skogen utseende det var lite mer löv och vi hittade björkpyrola, ryl, getrams och kaprifol.

Den som vill veta mer kan läsa på diverse hemsidor från länsstyrelsen, vattenrike och sandlife. Tack Kenth för visningen.

Barbro Ahlner

 

Tofsäxing  vid Furehov

Floravandring vid Furehovs idrottsplats måndagen den 16 juli

Vädret var i varmaste laget, åtminstone 27 grader när vi började vandringen, och soligt med svag vind. Vädret hade ju varit extremt varmt sedan början av maj, och mycket torrt, och växtligheten var mycket märkt av detta.  Trots värmen och torkan blev vi 15 personer, inklusive ledaren, Kjell-Arne Olsson.

Vi började med att gå söderut från parkeringen. Vi noterade snart t.ex. bockfot, gulmåra och hedblomster. En del växter hade klarat torkan förvånansvärt bra, t.ex. hedblomster och ängssyra. Vi gick delvis över mark som i floravårdssyfte hade plöjts. Kjell-Arne visade oss en del växter som nu hade slutat sitt korta liv, t.ex. vårt minsta gräs, vårbrodd. Ett gräs som väckte förvåning var tofsäxingen, som är en karaktärsväxt för det sällsynta växtsamhället sandstäpp, eftersom marken här inte var särskilt kalkrik.

Lite längre söderut kom vi till en svacka, där det inte var så torrt. Här såg vi bl.a. gulreseda. Vi ändrade kurs mot öster för att syna ett ställe där man tippat jord som låg i högar. Där växte ganska mycket bosyska och kanadabinka. En hundrova hittades också.

Vi tog en fikapaus i skuggan av tallar och alldeles intill en liten olaglig avstjälpningsplats. Efter det gick vi tillbaka till idrottsplatsens parkering.
Anders Sigfridsson

Häxört vid Bockeboda

Floravandring vid Bockeboda måndagen 2 juli

Vi var 10 personer som under ledning av Kjell-Arne Olsson och Kenth Ljungberg gick ”blå spåret” ca 2,5 km. Det var torrt men vi hittade ändå en hel del blommor t ex häxört.

De vilda blommornas dag på golfbanan i Åhus söndagen den 17 juni 2018.

Vädret var bra, ca 22 grader och en måttlig sydvästlig vind. Det hade varit rekordvarmt och mycket torrt hela maj och i juni tills för några dagar sedan, då det kom ganska mycket regn, och även i natt och i förmiddags regnade det, så växtligheten hade återhämtat si g lite. Ca 35 personer deltog i vandringen.

Vi började med att titta på ”bakgården”, där Kjell-Arne kunde visa bl.a. sandvita, blåeld, backlök och pukvete. Vi såg också taggsallat, med blad som står på högkant. Runt en vattenfylld håla kunde vi se hamnsenap, dillsenap (stillfrö), baldersbrå och rågvallmo.

Vi fortsatte på en grusväg genom ett torrt hedartat område, där vi snart såg hedblomster, som blev fridlyst på 60-talet (?), då det inte var ovanligt att den plockades för att torkas och fungera som eternell. Rotfibbla var det ganska gott om här, och puktörne såg vi, som blommade vackert.

Snart kom vi in på ett område som tidigare varit soptipp, och här hade också lagts schaktmassor. Här var växtligheten riktigt frodig, med t.ex. mycket svinmålla. Här såg vi också bocktörne, som ger de eftertraktade goji bären. Buskarna här verkade dock inte sätta frukt. Kjell-Arne visade oss också ett stort exemplar av bolmört, som säkert var den giftigaste växten vi fick se. Den mest imponerande växten här var praktkungsljus, som det var ganska många av. Torkan gjorde dock att de inte var lika höga som vanligt. Här fanns också en liten rugge med åkertistel, som vi senare kunde jämföra med en krustistel.

Vandringen avslutades med en liten tips promenad på innergården. Två deltagare fick rätt på alla frågorna (12 st).Till sist bjöd golfklubben deltagarna på grillad korv och kaffe.

Anders Sigfridsson

Vilda blommornas dag Näsumaviken/Bromölla 17 juni 2018

Efter en månad utan regn och med sommarvärme kom regnet. Vid startplatsen var vi trots detta 9 ( varav 4 damer) och hann med att betrakta en mängd ruderatväxter och träd innan himlen öppnade sig. K-bladet anslöt med reporter och fotograf . Vi vandrade banvallsleden i ihållande regn och vek sen av till den spångade delen. Här märktes det inte att det hade varit torrt länge. Svärdsliljorna, missne, äkta förgätmigej, vattenmärke m.fl. blommade och ormbunkarna var frodiga (strut- skogs-, maj-, gran-, hult- och ekbräken. och träjon). Vasstarr täckte stora delar med inblandning av sjöfräken. När vi intog vårt fika på en av de avsatta rastplatserna hade regnet slutat och vi kunde fortsätta i sakta mak och betrakta mer eller mindre vanliga växter. En av deltagarna skrev en artlista och det blev rätt många.

Barbro Ahlner och Krister Håkansson var ledare

Storkdag i Viby lördagen 9 juni
Ovanligt många åskådare samlades vid gårdsbutiken i Viby för att se när ungstorkarna ringmärktes. Evert Valfridsson från Fågelklubben och Christer Neideman från stödföreningen Storkens Vänner informerade om storken och Storkprojektet. Petter Albinsson, projektledare för storkprojektet, berättade också om storkarna och plockade med hjälp av en lift ner de tre ungarna från boet på gårdsbutikens tak. Ungarna spelade som vanligt döda när de ringmärktes med nummer 2451, 2452 respektive 2453. Ungarna i de två andra bona i Viby kommer att ringmärkas senare, när de växt till sig lite mer.

Naturnatt med grodutflykt tisdagen 5 juni

Fem personer under ledning av Jonas Fransson begav sig u t för att lyssna på grodor. Färden gick söderut till Gislövs stjärna, dit vi anlände när det mörknade. När vi gick fram mot det vattenfyllda stenbrottet hörde vi genast några klockgrodors klingande rop. Efter att vi i den varma sommarkvällen väntat tills det blev riktigt mörkt, började en lövgroda spela strax intill oss. Vi kunde sedan höra ömsom klockgrodorna och ömsom den ensamma lövgrodan. Kanske hade de övriga lövgrodorna tröttnat på den extrema värmen och tagit semester. Christer Neideman

Grönvit nattviol var en av de orkidéer som blommade på Mosslunda

Invigning av naturreservatet Mosslunda tisdagen 5 juni
Närmare hundra personer samlades för att inviga det nya kommunala naturreservatet. Kommunekologen Ulrika Hedlund berättade om områdets historia och om områdets naturvärden. Mosslunda består av betesmarker som aldrig konstgödslats och därför har kvar den ursprungliga rika floran. I mitten finns ett fuktigare område som delvis är rikkärr och förr i tiden använts som slåttermark för vinterfoder.

Christer Neideman från Naturskyddsföreningen höll invigningstalet.
Christer berättade om konflikten om sophanteringen på 1980-talet, då kommunen planerade en komposteringsanläggning på Mosslunda. Torgny Roosvall och Naturskyddsföreningens Floravårdsgrupp upptäckte att Mosslunda hade en mycket rik flora med många sällsynta orkidéarter. Vi kämpade därför för att stoppa komposteringsanläggningen och för att området i stället skulle bli riksintresse för naturvården. Vi lyckades få kommunen att återinföra betesdjur på området och började själva att röja buskar och björkar i det igenväxande rikkärret.

Det hela slutade lyckligt genom att kommunens nya fjärrvärmeverk byggdes för att elda biobränslen och inte sopor och att man i stället införde källsortering, återvinning och biogasutvinning ur det organiska avfallet. Och Mosslunda blev riksintresse för naturvård och har skötts för att gynna floran och är idag alltså ett nytt kommunalt naturreservat!
Christer avslutade med att utbringa ett fyrfaldigt leve. Därefter klippte han det blågula bandet.

Efter en stunds mingel och fika ledde Kenth Ljungberg från Floravårdsgruppen en välbesökt vandring för att visa områdets rika flora.  Vi såg många vackra blommor t ex orkidéerna Jungfru Marie Nycklar, Göknycklar, Ängsnycklar och Grönvit nattviol.
Christer Neideman

Partipolitisk debatt om miljö och klimat måndagen 4 juni
Tjugo personer åhörde debatten mellan riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenergard (M) och Johan Büser (S). Debatten på Regionmuseet ordnades av Framtidsveckan i Kristianstad och utfrågare var Bo Olsson, FN-föreningen, med hjälp av Christer Neideman, Naturskyddsföreningen och Jan Lindelöf , FN-föreningen.

Christer Neideman började med att redogöra för Naturskyddsföreningens två senaste utvärderingar av riksdagspartiernas miljöpolitik. År 2014 utvärderades Alliansregeringens politik under 2010-2014 och den talande titeln löd ”Fyra förlorade år”. 2018 års undersökning av åren 2014-2018 har den mer positiva titeln ”Ny fart i miljöpolitiken”.

Maria och Johan fick sedan fem minuter var att fritt redovisa sin politik. Maria påpekade vikten av äganderätten och att alla åtgärder måste vara effektiva. Moderaterna vill också stödja basindustrin när den genomför stora teknikskiften t ex stålframställning med hjälp av vätgas i stället för kol. Johan sade att klimatfrågan är en ödesfråga och att vi har en dubbel klimateffekt i Norden. Han nämnde två nya styrmedel som kommer 1 juli: ”Bonus- Malus” dvs  att bilarna gynnas respektive beskattas efter deras klimatpåverkan samt ”bränslebytet” dvs att man blandar in mer biodrivmedel i de konventionella bränslena.

Debatten mellan Maria och Johan blev bra och visade på både enighet och oenighet om olika frågor. Frågorna handlade om de farliga B:na dvs Bilen, Biffen, Bostaden, Butiken och Börsen. Från publiken kom frågor om bland annat befolkningsökningen och vår lokala flygplats.
Christer Neideman

Floravandring vid Lyngsjö måndagen 4 juni

Värmen dallrade precis som i flera veckor och inget regn i sikte. Trots detta kom 42 personer (varav 19 kvinnor) till samlingsplatsen vid den forna badplatsens parkering. Här trycker vattnet på underifrån så även om det var torrt i ytan fanns många fuktkrävande växter kvar. Först såg vi ett flertal majnycklar som fortfarande blommade, massvis av tvåblad och en och annan ängsnyckel. Ett axplock av övriga växter vi såg var majviva, kärrfibbla, gökblomster, småvänderot, vildlin, äkta förgätmigej, vattenmåra och sumpmåra, kärrspira, tätört, spikblad och flera Johannesnycklar och 1 gulyxne. Darrgräsen och kamäxingen  var talrika och platt-, vipp-, slank-, hund-, näbb- och loppstar. Sen var det kärrbräken och ängsull och den ädlare gräsullen med sitt lilla blad och sträva blomstjälk och jolster och krypvide och….. Med andra ord den biologiska mångfalden var det inget fel på.
Kjell-Arne ledde oss i allt detta.
Flera fåglar hördes t.ex storspov
Barbro Ahlner

 

Floravandring vid Hamiltonhill torsdagen 24 maj

Cirka 30 personer anförda av Kjell-Arne Olsson studerade floran i betesmarkerna ovanför Hamiltonhills gård mellan Färlöv och Torsebro

Rätta svaren på Frågesporten 12 maj på Skåne lyfter i Bromölla

1.   Spanska skogssnigel lupiner m.m. är invasiva arter (2)
2.   Ormen med den gula fläcken på huvudet är en snok (2)
3.   En äng är en mark som gav vinterfoder (2)
4.   Fjärilen med orange vingteckningen är en Aurorafjäril (x)
5.  I Skåne gäller för blåsippan. Man får inte (1)
   Gräva eller dra upp exemplar av växten med rötterna.
   Plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växten för
   försäljning eller andra kommersiella ändamål..
   Plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada
   exemplar av växten.
   Ta bort eller skada frön eller andra delar.
6. Mannens spermie motsvarar växternas pollen (1)
7. Luddfingerört växer på Branthallaområdet (1)
8. Bromöllas kommunfågel heter Roskarl (X)
9. En annan av kommunens ansvarsarter är Fältnockan (1)
10. I Bromölla kommun finns tre naturreservat ( Djupadal,
    Östafors och Näsums bokskogar) (1)
11. På den gamla hundralappen fanns skogsbingeln (1)
12. Gullviva heter på latin Primula veris (2)

     Tack alla som deltog flest rätt hade  Mia Persson-Fröjd (11)
Alexander Magnusson (9)Marita Johansson (lottad av 8 rätt)

 

Vårvandring vid Siesjö söndagen 29 april

15 herrar och 10 damer njöt av det fantastiska vädret på vår vandring. En av herrarna var Lukas från K-Bladet. Krister Håkansson och Barbro Ahlner ledde vandringen och började med den något av vildsvin och körskador demolerade betesmarken. Här såg vi på tre sorters vårlök (vanlig,lund och dvärg), knippfryle, svalört, skuggveronica m.m. Vi jämförde stenröjd och icke stenröjd mark och skillnaden på stengärdesgårdar. Vid det forna torpet berättade Barbro om Grödby och markerna däromkring förr och nu och om varför det inte har blivit naturreservat. Krister som lekt vid torpet som barn visade på kvarstående växter och vem som bodde här sist (åtta barn i sista kullen). Extra krydda var att göken gol. Vandringen fortsatte i lunden söderut med gulsippor, vitsippor, lungört , tandrot, olika nunneörtar ( hål, små och slok,) S:t Pers blad  och vätteros. Vi forsatte ner mot sjön som skymtade genom albården och all vass. Det blev lite historia om före och efter sänkningen 1956. Sen fikade vi vid torpruinen och på hemvägen tittade vi på ännu fler hålnunneörter m.m och berättade om fukt- och betesområdet norrut. Alla blev pigga på att återvända i juni och se på alla smörbollarna eller i augusti och försöka leta upp den stora ögontrösten.
Barbro Ahlner

Vandring vid Maglehem och Drakamöllan söndagen 22 april

Kenth Ljungberg och Jonas Fransson ledde en grupp om 16 vandrare genom några av Maglehemtraktens många naturreservat.

Röjardag i Gyetorp lördagen 14 april

Sex personer samlades för att hjälpa Gyetorps vackra blommor i konkurrensen med al och taggiga buskar. Som tur var hade Olle Wenngren redan lagt ner mycket arbete på att röja buskar, så vi kunde koncentrera oss på att elda ris. I det vackra vädret fick vi snabbt en rejäl glödhög att grilla korv på. Vi kunde också njuta av de återkomna vårfåglarna t ex trädlärka och skärfläcka och de första vårblommorna t ex blåsippa och smånunneört.
Christer Neideman

Tranbuss till Pulken lördag 7 april

Vintern var ovanligt långdragen med snö och is hela mars. Därför flyttades tranbussen fram 14 dagar, men ännu den 7 april hade bönderna ej börjat med vårsådden och därför hade heller inte tranmatningen börjat. Vi var 20 personer i bussen och vädret var soligt. Evert Valfridsson och Christer Neideman guidade. Vi stannade först för att titta på storkarna vid Viby. Det låg ruvande fåglar i alla tre bona och efter en stund anlände två av makarna och vi fick till och med se en parning i det nyaste boet.

När vi kom till Pulken fanns ca 300 tranor utspridda på betesmarkerna och småflockar sågs flyga förbi. De flesta tranorna höll sig emellertid ute på lämpliga åkrar, där det fanns kvar ätliga rester av fjolårets skörd av majs eller potatis. I gengäld var Pulken fylld med olika änder och gäss. Givetvis många gräsänder, men också många bläsänder på väg mot Norrland och en del krickor, skedänder och enstaka stjärtänder. Och storkarna från Härnestad sökte föda i Pulkens vattensamlingar. Vi hoppas att nästa vår blir mer normal så att tranorna visar upp sig ordentligt!
Christer Neideman

Föredrag om Botswana samt årsmöte onsdagen 14 mars

Thomas Johnsson berättade om det välmående och demokratiska landet Botswana i södra Afrika. En stor del av landet upptas av Kalahariöknen men här finns också många andra naturtyper till exempel det berömda Okawangoddeltat. Thomas berättelse började vid de ståtliga Viktoriafallen vid Zambezifloden på gränsen mellan Zambia och Zimbabve. Efter de gigantiska dimhöljda fallen fick vi följa med på en safari i Chobe nationalpark i grannlandet Botswana. Här fick vi uppleva elefanter, lejon, antiloper och inte minst ett rikt fågelliv med bland annat hornkorpar, koritrappar och flera slags biätare. I Chobefloden simmar stora krokodiler och flodhästar och här övervintrar också grönbenor, ladusvalor och andra flyttande arter, som kanske häckat i Sverige.

Efter fikapausen fortsatte vi med föreningens årsmöte. Föreningens ekonomi är glädjande nog bättre än vanligt tack vare ett arv och sparsamhet med utgifterna. Nyvald till styrelsen blev Emma Andersson. Det meddelades också att den planerade Tranbussen till Pulken har skjutits upp till lördagen 7 april, på grund av den sena våren.
Christer Neideman

Pestskråp vid Skräbeån

Vandring längs med Skräbeån  söndagen 25 februari

Den traditionella vandringen från Nymölla kvarn lockade i år 21 deltagare. Vädret var soligt men kallt med andra ord var det vinter. Nils Waldemarsson ledde som vanligt i år trotsade han en förkylning. Vi följde den i år strida ån ner till havet, den nedre biten i kanten av Nymöllas pågående nedläggning av avloppstub. Grönsiskorna flög bland träden och gärdsmyg, talgoxar och blåmesar hördes. Några fick se en dvärgbeckasin som stöttes upp och en smådopping som visade sig en kort stund. Nere vid havet seglade en havsörn. Gravänderna  lyste med sin frånvaro, vi såg mest gräsänder, knipor och knölsvanar. Några sångsvanar och en gråhäger syntes och en eventuell skärpiplärka. På tillbakavägen såg vi krokusar och pestskråp som hunnit med att komma upp innan kylan satte in. Efter fikat sågs två strömstarar och mängder av stjärtmesar och på fältet vid Årup en stenfalk som jagades av en glada. Totalt sågs och hördes 36 olika fågelarter.
Barbro Ahlner

Hållbart byggande- Besök ett halmbalshus, söndagen 18 februari

Fjorton intresserade besökte Rune och Colette som bygger ett hus med så mycket naturliga material som möjligt. Huset har trästomme med halmbalar som isolering i väggarna och vasstak. De halvmetertjocka väggarna är sedan bestrukna med lera. Grunden är kallmurad och under golvet finns musselskalsisolering. Bygget hade kommit så långt att massugnen var färdig och huset uppvärmt. Alla var imponerade över det gedigna arbetet med att bygga ett hållbart eget hus!

 

Mufflon, en ovälkommen gäst i den svenska naturen, onsdagen 7 februari

Föredrag med Nils Carlsson, länsstyrelsen, och Jan-Erik Mårtensson, tidigare distriktsveterinär. Föredraget var ett samarrangemang med Kristianstad Bromölla Jaktvårdskrets och lockade 17 personer.

Nils inledde med att berätta om EU:s direktiv gällande invasiva arter. Det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 49 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, enligt EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Förordningen började gälla 1 januari 2015 och hittills är implementeringen i Sverige dålig. Gemensamt för invasiva arter är att de i sin naturliga miljö lever i ekologisk balans med andra organismer medan de vid introduktion i en ny livsmiljö plötsligt kan inleda en okontrollerad massförökning. Nils nämnde mårdhund som exempel, en djurart som i sin naturliga miljö i Korea har ungefär samma täthet (djur/ arealenhet) som rävar hos oss. Efter att arten släppts ut av ryska pälsdjursuppfödare har den spridit sig västerut. I Finland skjuts numera cirka 200 000 mårdhundar om året, i Tyskland uppskattas antalet mårdhundar till ett par miljoner. Andra exempel är tvättbjörn (ungefär 1,5 miljoner i Tyskland), kinesisk muntjak, som nu är det vanligaste hjortdjuret i England, växter som sjögull och parkslide. Genom att handeln blir alltmer internationell och vi människor rör oss mer över klotet ökar riskerna för att nya invasiva arter introduceras. Exempel på sena inkomlingar är suzukiflugan, vattenkrassula och gul skunkkalla. Nils betonade vikten av att agera tidigt, innan nya arter får ordentligt fäste samt att det utarbetas ett lagstöd för tvångsinsatser på enskild mark.

Dagens rubrikart, mufflon-fåret finns i fria bestånd på flera ställen i landet efter rymningar eller släpp från vilthägn. Enligt Jan-Erik Mårtensson är mufflon nära släkt med våra tamfår och kan para sig med får i frigående besättningar. Dessutom finns risk för överföring av smitta till tamfår.  Det finns risk att mufflon kan bli en invasiv art och få en utveckling liknande den som vildsvinen genomgått.

Jan-Erik informerade om smittskydd och de sjukdomsrisker som djur, inkomna på olika sätt, kan föra med sig. Särskilt farliga är de som kan utvecklas till epizootier (epidemisk spridning bland djur) eller zoonoser (sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor). Som exempel nämns rabies, tuberkulos, blåtunga och skrapie.

Jan-Erik visar avskjutningsstatistik för klövvilt där det framgår att antalet fällda älgar och rådjur i princip halverats sett över en 25 årsperiod och samtidigt har slaktvikterna minskat. Han vill förklara detta med en ökad utfodring med sockerbetor. Både rådjur och älg är ”kvalitetsbetare” som lever på ett brett urval av örter, knoppar och kvistar. De har mikroorganismer i tarmsystemet som ”jäser” maten innan den hamnar i magsäcken och som gör näringsämnena tillgängliga. Sockret i betorna stör mikroorganismerna. De oftast jordbemängda betorna sliter hårt på tänderna samtidigt som sockret från betorna bidrar till inflammationer i tänderna.

Jan-Eriks råd är att sluta mata klövviltet med sockerbetor. Sätt ut saltstenar, låt frötallar stå kvar och sprida tusentals tallplantor som blir till älgarnas vinterfoder, anlägg viltåkrar och kapa ned sly. Endast under besvärliga vinterförhållanden behöver viltet stödutfodring och då helst i form av havrekross eller speciellt viltfoder.
Kenth Ljungberg

Örnbuss till kusten söndagen 28 januari

Tjugoen passagerare under ledning av Evert Valfridsson från Fågelklubben och Christer Neideman från Naturskyddsföreningen anlände till Tosteberga hamn och Nils Waldemarsson från Fågelklubben mötte upp vid hamnen. Vädret var milt, mulet och blåsigt. På stenarna utanför örnåteln satt 4 -5 unga havsörnar och ibland var någon av dem uppe i luften och visade sina breda vingar. Vi njöt också av byalagets grillade korv. Sedan körde vi till södra änden av vår lilla skärgård och gick en liten runda runt Landön. På grund av den milda vintern var det inte så många dykänder som vanligt, men inne i den grunda viken innanför Lindö upptäckte vi både storspovar, bläsänder och en gravand. Vi kunde alltså redan nu ana att våren var på väg!
Christer Neideman

Örndag i Tosteberga söndagen 21 januari

Vädret var mulet, vindstilla och nära nollpunkten. Örnar fanns hela tiden att se runt örnmatningen och ute på öarna. Som mest sågs 19 havsörnar samtidigt och alla som kunde åldersbestämmas var ungfåglar. Nils Waldemarsson från Fågelklubben och Christer Neideman från Naturskyddsföreningen berättade om hoten mot örnarna och arbetet med att hjälpa dem på traven. I detta fall är det familjen Jarnemo som ända sedan 1977 matat örnarna vid Tosteberga, och denna dag satt Anders Jarnemo i gömslet för att avläsa örnarnas ringar och se varifrån de kommer. Evert Valfridsson räknade in ca 300 besökare och Tosteberga byalag sålde slut på 400 korvar!
Christer Neideman