Remissvar 2017

Till  Kristianstad kommun

kommun@kristianstad.se

Om planen för nytt badhus på Näsby.   BN 16-0124

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla håller med om att det är lämpligt att lägga det nya badhuset i anslutning till det gamla regementsområdet dvs den nuvarande Högskolan Kristianstad.

Däremot anser vi att det är mycket olämpligt att som i kommunens nuvarande plan förstöra i stort sett hela den gamla regementsparken, som tidigare inrymt musikpaviljong, dansbana, simbassäng mm, genom att förutom det nya badhuset också pressa in ett antal stora bostadshus i området.

Vi föreslår att man i stället nöjer sig med att bygga det nya badhuset på den öppna gräsyta som tidigare varit simbassäng och fotbollsplan. Och att de mer värdefulla parkytorna med gamla träd av flera sällsynta arter bevaras och omvandlas till en modern park, som bildar ett grönområde mellan Högskolan och badhuset.

Vi håller med Regionmuseet om att det krävs en grön zon runt det gamla regementsområdet för att anläggningens symmetri inte ska förvanskas och för att de kulturhistoriska värdena inte ska förstöras. Vi håller också med biosfärkontoret om att den lilla ekskog som sparas i förslaget är mycket mindre värd att spara än de äldre artrika delarna av den gamla regementsparken. Här växer flera sällsynta träd: bohuslind, lundalm och naverlönn, förutom de idag hotade arterna alm och ask. Det är konstigt att kommunen bara tycks vilja spara den minst intressanta delen av det trädbevuxna området!

Vi håller med Tekniska nämnden, C4 Teknik, om att det äldre trädbeståndet har höga arkitektoniska och sociala värdena och mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Äldre träd bidrar också till flera reglerande ekosystemtjänster. Liksom C4 Teknik anser vi därför att hela den gamla parkmiljön ska bevaras och utvecklas.

Vi håller med Miljö- och hälsoskyddsnämnden som påpekar att bevarandet av enstaka träd i ett för övrigt exploaterat område kommer att innebära att träden förlorar sin ekologiska funktion och sitt ekologiska värde. Områdets kulturhistoriska värden kommer även de att försvinna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser istället att det trädbevuxna områdets karaktär bör bevaras, att träden ska ses som en resurs i planområdet.

Vi håller också med Miljö- och hälsoskyddsnämnden om att det är viktigt att kommunen föregår med gott exempel gällande bevarande av natur- och kulturvärden vid exploateringar.

Därför hoppas vi att kommunen ändrar planen så att den värdefulla, artrika äldre delen av parken bevaras och utvecklas till ett attraktivt grönområde i anslutning till både Högskolan och det framtida badhuset. För säkerhets skull bifogar vi också några tänkvärda avsnitt från kommunens egen grönstrategi, som tydligt visar vikten av att bevara stadens gröna värden.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Kristianstad 29 november 2017

Christer Neideman

 

Till Mark-och Miljödomstolen i Växjö, mmd.vaxjo@dom.se

Angående utvidgning av Skanskas stenbrott mm i Önnestad, Kristianstads kommun. målnr 1957-17 ”Ansökan Önnestad” 

Skanska Asfalt och Betong har ansökt om utvidgad täktverksamhet mm.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla saknar en inventering av fladdermöss i stenbrottet och dess närområde. Nävlingeåsens fortsättning i riktning mot Hässleholm har många fladdermusarter med bland annat den mycket sällsynta Bechsteins fladdermus. Dessa övervintrar bland annat i kalkgrottorna vid Ignaberga, t ex Tykarpsgrottan där hela 8 fladdermusarter övervintrar. Det finns möjlighet att några av de skyddsvärda fladdermössen bor och trivs i miljön intill Skanskas stenbrott. Den sällsynta barbastellen har t ex hittats endast några kilometer från stenbrottet. Göingebygdens Biologiska Förening inventerar fladdermössen i kalkgrottorna och är likaså intresserade av deras förekomst på övriga delen av åsen och vid stenbrotten i Önnestad. Alla fladdermusarter är fridlysta enligt EUs art- och habitatdirektiv. Vi önskar alltså en riktig inventering av fladdermössen i området runt stenbrottet.

Vi önskar också en riktig inventering av de häckande fåglarna i det område som Skanska vill exploatera. Spillkråka, mindre hackspett och röd glada är exempel på skyddsvärda arter som kan misstänkas häcka i närområdet. Vi hoppas att miljödomstolen bifaller våra yrkanden.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla, Kristianstad 19 november 2017

Christer Neideman

 

Länstyrelsen i Skåne

Om bildande av naturreservatet Bökenäset i Kristianstads kommun     511-14131-2017 ,  1290-265

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla hälsar bildandet av det nya naturreservatet med glädje. Bökenäset har stora naturvärden och rymmer en stor biologisk mångfald av växter, svampar, fåglar, insekter mm

Vi passar på att ta chansen att föreslå några förbättringar av texten i beslutsförslaget:

  1. S.7 i Beslut om bildande av naturreservat

2.2.1 Geovetenskapliga bevarandevärden: Bör istället börja med denna mening:

Bökenäset är en drumlin och ansluter till nordöstra Skånes bergkull-landskap.

(Källa bl.a. Per-Gunnar Andreasson (red.): Geobiosfären 2006.)

  1. S.9 i Förslag till Skötselplan

3.3  Skötselområden:

Står: ”Naturreservatet består….” Tillägg bör göras med: Se karta i Bilaga A, s.23
(Visar var skötselområdena är och anläggningarna ska placeras)

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Kristianstad 15 november 2017

Christer Neideman  (ordförande)

 

Till C4 teknik, Kristianstad kommun

Angående Grönstrategi 2017

Kommunen har tagit fram en grönstrategi som underlag till översiktsplanen. Den vision och de mål som ställs upp för kommunens grönstruktur är bra och vi hoppas att de blir verklighet. När det gäller utmaningar håller vi med om att grönstrukturen har svårt att hävda sig i den kommunala beslutsprocessen: Ett färskt exempel är Lingenässkolan som lades just där man i översiktsplanen lagt en grön korridor, som skulle förbinda bebyggelsen i Näsby med naturreservatet Näsbyfält.

”Björket” var länge ett sammanhängande stadsnära skogsområde lämpligt för promenader, som från början gick ända från Kulltorp i norr till Hammarslund i söder. I dag har det styckats upp i flera delar av CSK-området, Maxi, idrottsplatsens utvidgning mm samt motorvägen. Det har gjorts nya skogsplanteringar sedan dess på Nosabyvikens gamla sjöbotten söder om Österäng, som en viss kompensation för exploateringen. Det är i dag hög tid att göra dessa täta skogsområden mer promenadvänliga genom att anlägga stigar genom dem.

Vi hoppas också att stadens stolthet: Tivoliparken, inte naggas mer i kanten än man redan gjort genom anläggande av parkering och bygget av de nya punkthusen. För övrigt anser vi att det bör upprättas en detaljplan för Tivoliparken för att tillvara ta dess natur- friluftslivs- och kulturvärden.

Vi är också bekymrade över exploateringen av den unika och mycket värdefulla Täppetskogen där områden med ryl, linnea och många pyrolaarter fått lämna plats för villor och vägar. Ett första steg i strategin borde vara en bred naturvärdesbedömning och ett bortväljande av värdefulla områden från exploatering.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla hoppas att den nya grönstrategin kommer att göra skillnad så att politiker och tjänsteman tar större hänsyn till naturvårds- och miljöaspekterna vid all planering!

 

Remiss angående Klimat- och energistrategi för Kristianstad

Änr KS 2016/1124

Kommunens klimatberedning har lagt fram förslag till en ny Klimat- och energistrategi som styrdokument för det lokala arbetet med att uppfylla Sveriges nationella åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att alla de uppsatta målen är realistiska att nå inom utsatt tid, och dessutom nödvändiga att nå om vi ska kunna bidra till att minska hoten om framtida översvämningar, kusterosion mm, vilka kommer att drabba Kristianstad kommun förhållandevis hårt.

Men vi anser att åtminstone två av målen bör skärpas ytterligare:

Effektivare energianvändning

Målet är att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 % per invånare till 2020 jämfört med 2008. Men energianvändningen hade redan år 2014 minskat med 18 % dvs med ca 3 % per år. Därför bör målet höjas till 25 % minskad energianvändning år 2020.

Andel förnybar energi

Målet är att andelen förnybar energi som används inom Kristianstads kommun ska ha ökat till 55 % år 2020. Men andelen förnybart ökade från 34 % år 2007 till 49 % år 2013, alltså med mer än 2 % per år. Det är alltså realistiskt att höja målet till 60 % år 2020.

Ytterligare förslag

  1. För att öka andelen ickefossildrivna bilar är det lämpligt att sätta upp mål för antal kommunala parkeringsplatser med laddningsmöjligheter för elbilar. Förslagsvis 100 stycken till 2020 och 500 st eller hellre 1000 st till 2030.
  1. Om möjligt bör det också införas gratis parkering på vanliga parkeringsplatser för el- och biogasbilar, som ett sätt att öka andelen av dessa bilar och därmed minska utsläppen. Denna förmån var mycket viktig för att öka antalet miljöbilar innan den tyvärr överklagades av en lokal kommunalpolitiker.

För Naturskyddsföreningen i Kristanstad 7 februari 2017

Christer Neideman (Ordförande)

 

Byggnadsnämnden, Kristianstads kommun

Remiss angående kust- och havsplan för Kristianstads kommun

Ändring av översiktsplan 2013 avseende kusten och havet Dnr: BN-13-2814

Kristianstads nya kust- och havsplan handlar bland annat om om hur ett varmare klimat med ökande nederbörd och stigande havsnivå kommer att påverka kustområdet. Hundraårsflödet för Helge å väntas öka med 20 % vid slutet av seklet och i värsta fall stiger havsnivån med 90 cm. SMHI beräknar att högsta vattenståndet i havet kan bli +2,31 möh år 2098 jämfört med +1,46 idag.

Kommunens kust består söder om Fårabäck och Hamrarna av sandstränder som definitionsmässigt är känsliga för erosion. Detta gäller speciellt kusten söder om Åhus där själva strandzonen rör sig fram och tillbaka beroende på vattenstånd och stormarnas vindriktning. Högre vattenstånd kommer att medföra ökad erosion och temperaturökningen medför också mildare vintrar utan is som dämpar vågornas erosion. Den slutsats man bör dra av detta är att inte tillåta nybyggnader inom de områden som hotas av stranderosion respektive översvämning. Tyvärr ligger det redan sommarstugor alldeles för nära stranden och i vissa fall t ex söder om Revhaken har man försökt stoppa erosionen vid tomtgränsen genom utfyllnad med sten eller betongmurar. Detta medför att man vid högvatten inte längre kan vandra längs stranden eftersom vågorna då bryter direkt mot utfyllnaderna.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad vill påpeka att alla former av så kallat ”kustskydd” har negativ inverkan ur naturvårdssynpunkt eftersom det skadar de naturliga ekosystemens fauna och flora. Det man kallar kustskydd riskerar alltså att förstöra kustområdets naturvärden. Därför är det bra att kommunen börjar planera för en framtida ”bebyggelsereträtt” från de områden, som i framtiden kommer att skadas av erosion och översvämning.

Men enligt planen (sid 44) säger kommunen i sitt ställningstagande om riksintresseområdet för naturvård mellan Åhus och Juleboda: ”Åtgärder för att skydda bostäder, infrastruktur, värdefull natur och rekreationsvärden, till exempel påfyllning av sand utmed stränderna, bedöms kunna genomföras utan att riksintresset påtagligt skadas.”

Vi håller med om att t ex tätorten Åhus och infrastruktur som t ex landsvägarna måste skyddas mot översvämningar vid framtida höga vattenståndssituationer. Men vi är kritiska mot att man i planen inte behandlar de stora negativa effekterna av olika former av ”kustskydd”. Vi kan visserligen hålla med om att påfyllning av sand över stränderna (”strandfodring”) är bättre än övriga metoder t ex hövder, stenfyllnad och vallbyggen. Men även strandfodring ger skador genom att sandsugningen skapar hålor på havsbotten, med skador på bottenvegetationen, stor risk för syrebrist och därmed negativa effekter för fisken. Det bör också diskuteras om kommunen i framtiden bör använda skattebetalarnas pengar för att rädda sommarstugetomter från erosionsskador.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser också att det bör bildas ett Kustvattenråd för att arbeta med Hanöbuktens stora miljöproblem. I kustvattenrådet kan kommuner, myndigheter, industrier, fiskare och ideella organisationer samarbeta för att få renare vatten, livskraftiga fiskbestånd och uppnå miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

För Naturskyddsföreningen i Kristanstad 9 januari 2017

Christer Neideman (Ordförande)