Skrivelser 1998-2013

De senaste skrivelserna kommer först

2012-11-29 Samråd om stormarknad i Hammar. Samråd om detaljplan för HAMMAR 9:151 m fl (C4 Shopping)

Planen går främst ut på att bygga ett helt nytt stormarknadsområde med ”familjeshopping och volymhandel” med byggrätter om ca 75 000 m2 och parkeringsplatser för ca 2500 bilar på åkrarna runt Hammarshus.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad avstyrker helt förslaget att bygga ett nytt stormarknadsområde utanför själva staden. Vi håller med Handelsföreningen och Fastighetsägarna Syd med flera om att detta område kommer att påverka den befintliga handeln i centrala Kristianstad negativt och riskerar att delvis konkurrera ut denna.
Naturskyddsföreningen har hela tiden protesterat mot planerna på att bygga ett helt nytt stormarknadsområde vid Hammarshus. Kommunen tog överhuvudtaget inte upp miljöaspekterna av den ökade biltrafik som detta skapar i de så kallade handelsutredningar som gjorts år 2006 respektive 2010. Att bygga nya externa stormarknader bidrar till ökad biltrafik och därmed ökade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar.

Den miljökonsekvensbedömning som nu upprättats visar också att planförslaget ökar utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar.
Planen medför negativa konsekvenser för landskapsbilden.
En negativ effekt av planförslaget är också att intrycket av Hammarshus som en karaktärsskapande del av landskapet och kulturmiljön försvinner.

Åkermarkerna inom planområdet har klassificerats som åtta på en tiogradig skala, vilket innebär att jorden är mycket bördig. Att bebygga jordbruksmarken medför att viktiga naturresurser för livsmedelsproduktion och lokala försörjningsresurser går förlorade. Detta medför negativa konsekvenser för möjligheten till ett framtida mer klimatanpassat samhälle med minskad import och transport av livsmedel.

De trafikmängder som det nya planområdet skapar ger stora negativa konsekvenser för trafikplats Hammar/E22 och riskerar att hindra framkomligheten och trafiksäkerheten.
Marken inom området består till stor del av lera, vilket medför risk för sättningar som kan skada byggnader, och för att vibrationer från tung trafik sprids via marken.

Dräneringen av den planerade bebyggelsen kommer att ge lokala grundvattensänkningar och de stora taken och P-platserna kommer att ge mycket stora dagvattenvolymer, som kommer att vara ett problem vid framtida ökande nederbörd.

Den västra delen av planområdet ligger så lågt att det skulle översvämmas vid ett eventuellt brott på Hammarslundsvallen. När detta skrivs har världsbanken just varnat för att jordens medeltemperatur inom hundra år kan stiga med fyra grader. Det vill säga dubbelt så mycket som det mål på högst två grader som man internationellt satt upp. Detta medför att isavsmältningen ökar, havsvattnet utvidgar sig och den svenska nederbörden ökar och översvämningsriskerna ökar alltså mycket snabbare än vi tidigare trott.

Enligt miljökonsekvensbedömningen motverkar också förslaget tre av de svenska miljökvalitetsmålen: ”Bara naturlig försurning”, ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt-och djurliv”.

Sammanfattningsvis anser vi att nackdelarna med projektet C4 Shopping är mycket större än de eventuella fördelarna. Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser i stället att handeln i första hand bör koncentreras till centrala Kristianstad och i andra hand lokaliseras till det redan exploaterade Härlövsområdet.

Vår framtida livsstil måste bli mer framsynt och uthållig. Det kan knappast vara livets mening att tillbringa fritiden med att bara ”familjeshoppa och volymhandla”. Vi hoppas att Kristianstads kommun väljer att satsa på en mera miljömedveten och ekologiskt hållbar utveckling av staden !

Yngsjö

2013-10-30 Samrådsyttrande över planprogram för YNGSJÖ  6:161, bostadsbebyggelse norr om Stora Ekens väg, Kristianstads kommun.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad avstyrker förslaget om ny bostadsbebyggelse i området norr om Stora Ekens väg. Även om förslaget sägs vara anpassat för en skonsam exploatering, så blir resultatet att den sammanhängande magra lav- och mossbeklädda skogen mellan Åhus/Äspet och Yngsjö nästan huggs av på mitten. Detta är allvarligt särskilt eftersom kommunen nyligen godkänt stora utbyggnadsplaner i tallskogen både vid Äspet (runt Åvägen) och vid Yngsjö (mellan Grävlingvägen och cykelstigen).

Mycket starka skäl mot exploateringen är att området i Kristianstad kommuns översiktsplan är markerat som olämpligt att bebygga och att det strider mot riksintressen för naturvården och för det rörliga friluftslivet. Det är anmärkningsvärt att kommunen inte följer sina egna styrdokument!

Det aktuella området har landskapsbildskydd och den föreslagna bebyggelsen gränsar till det skyddade Natura2000-området ”Södra Äspet”.  Även om området domineras av relativt vanliga växter har den magra tallskogen och den sandpräglade vegetationen ett stort eget värde. Inslaget av ek i skogen längs Stora Ekens väg och cykelstigen är också värdefullt.

Det kan dessutom finnas skyddsvärda och rödlistade arter i området eftersom bara växter, fåglar, trollsländor och fjärilar undersökts. De gjorda inventeringarna visar att det finns myrlejonsländor i området. Det kan också finnas skyddsvärda och rödlistade arter av t ex skalbaggar eller sandbin (eller andra organismgrupper som ej inventerats).

En fågelinventering bör dessutom som inventeraren påpekar göras under häckningstid för att ge en riktig uppfattning om områdets fågelliv. När det gäller fåglarna är det lätt att konstatera att den verkliga artlistan är betydligt längre: större hackspett, ringduva, rödstjärt, koltrast, lövsångare, tofsmes, kungsfågel, trädkrypare och nötväcka är några arter som häckar regelbundet i dessa tallskogar. Även sällsyntare arter som trädlärka, nattskärra och lärkfalk är typiska för tallskogarna längs kusten. Särskilt nattskärran och lärkfalken kräver liksom spillkråkan dessutom större orörda områden, vilket gör det viktigt att bevara skogen oexploaterad.

Föreningen avstyrker alltså exploateringen av området eftersom områdets naturvärden kommer att skadas av tillkommande bebyggelse.

Om kommunen trots detta godkänner utbyggnaden yrkar vi på att kompensationsåtgärder genomförs i de västra delarna av området genom att t ex sandblottor skapas för att förbättra livsbetingelserna för arter som är beroende av öppen sand t ex myrlejonsländor. Detta bör i så fall göras i samarbete med Vattenriket och andra myndigheter/organisationer som arbetar med att skydda de sandiga markernas flora och fauna.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 30 oktober 2013

Christer Neideman (ordförande)

 

2012-11-13 Samråd om ”Kanalstigen”, Bromölla

Samråd angående Bromölla 11:1 utmed Kanalstigen

Samrådet gäller ett förslag att bebygga ett område som tidigare varit avsett för idrottsändamål. I praktiken har området huvudsakligen varit en stor gräsmatta / bollplan som gett allmänheten goda möjligheter att promenera längs Skräbeån, som gränsar till området i söder.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad (som även har verksamhetsområde i Bromölla kommun) anser att det är mycket viktigt att allmänheten även i fortsättningen får möjlighet att promenera längs åstranden. Vi yrkar därför på att ett område med en bredd på minst 20 m längs åstranden avsetts för detta ändamål. Vi anser att en promenadstig bör anläggas från Kanalstigen längs stranden mot Brostigen, och på längre sikt kan denna stig förlängas österut längs ån och järnvägen fram till Tians väg.

 

2011-08-25 Samråd om ”Infart Kristianstad”

Kristianstads kommun
Stadsbyggnadskontoret
291 80 Kristianstad
sbk@kristianstad.se
Samråd om detaljplan för Kristianstad 3:32 m fl ”Infart Kristianstad”

Detaljplanen ”Infart Kristianstad” går ut på att bygga ett 16-våningars hotell och ett handelsområde invid motorvägsinfarten vid Statoilmacken nära avloppsreningsverket.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad avstyrker helt detta projekt och föreslår i stället att området används för att göra en miljöförbättrande, vacker och attraktiv våtmarksanläggning som ett extra slutsteg i reningsverket.
Det viktigaste argumentet för att inte godkänna denna detaljplan är att kommunen inte är säker på att kunna minska luktproblemen från centrala avloppsreningsverket tillräckligt mycket. När man resonerar om att eventuellt behöva flytta hela avloppsreningsverket är det tydligt att hela projektet är orimligt. Enligt tekniska nämnden kostar en flyttning av reningsverket ca 900 miljoner kronor och dessutom finns det ingen lämplig plats att flytta till. Även utan flytt av reningsverket vet vi att ”Infart Kristianstad” kräver en merkostnad av 60-70 miljoner kronor för att minska luktproblemen genom att bygga in alla reningsbassängerna under tak. Självklart bör denna merkostnad i så fall bekostas av exploatörerna och inte av VA-kollektivet.
Det geologiska underlaget för att bygga bland annat ett 16-våningars hotell är ovanligt dåligt:
”Undersökningen konstaterar att inom hela området förekommer mäktiga lager av organisk
jord och lera som är sättningsbenägna. Grundförhållandena är sådana att all grundläggning
av byggnader och anläggningar, inklusive vatten- och avloppsledningar, måste
nedföras till fast botten genom stödpålning med uppskattningsvis 35-40 m långa pålar.”
De orimligt stora planerna på nya externa handelscentra hotar att konkurrera ut handeln i Kristianstads centrum. Till och med kommunens handelsutredning konstaterar:
• Shopping kan etableras vid Infart Kristianstad eller i Hammarshus, marknaden räcker
inte till för två externa shoppingcentra plus city.
Ett mycket bättre alternativ är att på området som ju utgörs av gammal sjöbotten och är beläget 2 m under havsytan göra ett våtmarksområde med ett system av dammar som ett extra reningssteg efter avloppsreningsverket. Naturskyddsföreningen i Kristianstad har tidigare föreslagit att ett system av dammar skulle anordnas i området som ett extra reningssteg i avloppsreningsverket, som dessutom kan ta hand om och rena smältvattnet från kommunens snötipp. Ett sådant dammsystem skulle få ett mycket rikt fågelliv och göra ”Lägsta punkten” till ett högklassigt turistmål och utgöra en av de intressantaste besökspunkterna i Kristianstads Vattenrike. Dessutom skulle det medföra en förbättrad rening av avloppsvattnet bland annat genom att vegetationen i dammarna tar upp kväve och fosfor och genom att solljus och bakterier bryter ner miljöfarliga organiska ämnen.
Vi hänvisar till två punkter i kommunens stadsbyggnadsmål ”Den vackra staden”:
• Grönska och vatten ska få större tyngd vid utformning av staden.
• De värden som är viktiga för Kristianstad ska förmedlas vid nybyggnation och i utformningen
av stadens entréer.
Det rimmar bättre med dessa mål att göra en vacker våtmarksanläggning som berikar den biologiska mångfalden och ger en renare miljö än att uppföra skyskrapor och shoppinggallerior.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman (ordförande)

 

2011-02-23 Om förslaget till ny översiktsplan för Kristianstad

Kristianstads kommun
Stadsbyggnadskontoret
291 80 Kristianstad
op2011@kristianstad.se

Angående ”Översiktsplan 2011 Kristianstads kommun”
Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att förslaget till ny översiktsplan för kommunen i huvudsak är bra, men har några kommentarer och invändningar, särskilt när det gäller att bygga på strandskyddad mark.
Ett av kommunen bortglömt behov är nödvändigheten av snötippar vid snörika vintrar. Speciellt gäller detta centrala Kristianstad, där mycket stora snömassor ibland behöver tas om hand. Vi upprepar vårt förslag om att bygga ett system av dammar i närheten av Lägsta punkten. Dessa dammar kan fylla tre funktioner:
1. Reningssteg för smältvattnet från snötippen,
2. Extra reningssteg för det renade avloppsvattnet som passerat reningsverket,
3. Öka den biologiska mångfalden genom att gynna floran och fågellivet.

När det gäller de många förslag som finns att bygga på strandskyddad mark vill vi framföra följande synpunkter:
I Arkelstorp bör bebyggelse i område A5 inte få ske närmare stranden än 100m.
I Degeberga avstyrker vi helt bebyggelse i område B5, och anser att bebyggelse i område B8 inte bör få ske närmare ån än 100 m.
I Tollarp bör man inte bygga närmare ån än 100 m i område B4, B5 och B7. Man måste också ta stor hänsyn till risken för störning av känsliga fågelarter vid anläggandet av nya gång- och cykelvägar längs ån.
I Åhus avstyrker vi helt byggandet av bostäder i område B2 vid scoutstugan och nuvarande Segelsällskapet. Det område som ligger mellan hamnen och naturreservatet Äspet bör skyddas från ytterligare bebyggelse. Område B4 vid Transval bör ha en bredare obebyggd zon längs ån.
Liksom tidigare avstyrker vi bebyggelse norr om Åvägens nuvarande sträckning när det gäller område B5vid Flintabacken.
Vi vill peka på Åhusområdets stora naturvärden när det gäller flora, insekter mm och att man måste ta STOR hänsyn till naturvärdena om man skall exploatera område B6(vid kolhögarna), B7 (norr om Pallers) och U4 (väster om Transval).
För övrigt är vi tveksamma till det plötsliga införandet av ”tysta områden” som mest tycks vara en eftergift till vindkraftmotståndarna i norra respektive södra delen av kommunen.

Christer Neideman (ordförande)

Vind-lyngby-okt-2009-035 600

Visning av vindkraftverken vid Lyngby

2011-02-07 Vindbruksplanen som tillägg till översiktsplanen

Kristianstads kommun
Stadsbyggnadskontoret
291 80 Kristianstad
sbk@kristianstad.se

Vindbruksplanen som tematiskt tillägg till översiktsplanen

Kristianstad kommun antog i december 2008 en vindkraftpolicy i form av en vindbruksplan. Man har nu gjort en ny version samtidigt som man förändrar planens juridiska status så att den gäller som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad är positiv till vindkraften som är en förnyelsebar naturresurs och har liten miljöpåverkan. Vi har följaktligen varit positiva till kommunens ursprungliga förslag till vindbruksplan, som var välgjort och väl förankrat under den föregående remissrundan.
Enligt samrådsredogörelsen från första remissrundan var de flesta som yttrat sig mycket positiva till planen. Tyvärr har det därefter förts en landsomfattande kampanj mot vindkraft i media och lokala vindkraftmotståndare har fört en intensiv kampanj i lokaltidningen mot flera av de planerade vindkraftprojekten i kommunen. Detta har satt sina spår i den nya versionen av planen genom att flera områden som tidigare prioriterats som lämpliga för vindkraft (A- eller B-områden) har tagits bort eller minskats i storlek.

En annan förändring är att man inarbetat den havsbaserade vindkraften i planen. Den nya planen är alltså förbättrad på en punkt genom att den tar ett helhetsgrepp på vindkraft både till havs och på land. Däremot beklagar vi att den nya planen innebär klart försämrade möjligheter att bygga vindkraft på land.

När det gäller målsättningen för utbyggnad på land har man sänkt målet från 750 GWh år 2020 till 500 GWh år2025.

Kristianstad kommun är en ovanligt stor kommun, som dessutom inrymmer grunda havsområden som är lämpliga för vindkraftproduktion. Naturskyddsförening en i Kristianstad anser att målet för vindbruksplanen bör vara att Kristianstads kommun skall kunna bli minst självförsörjande när det gäller el, vilket innebär att minst 500 GWh vindkraftproduktion bör byggas ut på land plus att minst lika mycket el produceras av havsbaserad vindkraft. Vi hoppas alltså att den nya vindbruksplanen verkligen tillåter en utbyggnad, som är tillräcklig för att kommunen (i genomsnitt under året) blir minst självförsörjande på vindkraftsel.

Ett påpekande: Avsnitten om de olika A-, B- resp. C-områdena skulle bli mycket lättare att förstå om områdena får namn t ex: A1 Taggen eller ges en geografisk placering t ex B11 Öster om centrala Kristianstad.

Det är bra att de restriktioner som anges i kap 5 av planen är förankrade i nationella lagar och riktlinjer. Vi hoppas att kommunens politiker därmed slutar att tillämpa helt hemmagjorda regler t ex det ”tusenmetersavstånd” man använde när det gällde ett eventuellt kommunalt veto för Maltesholms- och Ovesholmsprojekten.

En viktig sak som bör påpekas även i vindbruksplanen är skyldigheten för kommunen att svara på remisser i vindkraftsärenden inom föreskriven tid. Det får inte vara så att kommunen missbrukar det kommunala vetot genom att inte svara i tid. Ett uteblivet svar fungerar i praktiken som ett veto. Just detta var nära att sabotera hela det stora Taggen-projektet.

För övrigt efterlyser vi att Kristianstads kommun t ex genom det egna bolaget C4 Energi också engagerar sig i produktionen av miljövänlig vindkraftsel, genom att bygga ut vindkraft på något eller några av de markområden som kommunen äger eller genom samarbete med andra markägare.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman (ordförande)

2010-09-14 Om säkerhetshöjande åtgärder i Åhus hamn

Till: WSP Environmental
Anna-Karin Jonsson
Box 34
371 21 Karlskrona

Utkast MKB Säkerhetshöjande åtgärder i Åhus hamn

Skånes Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen i Kristianstad har tagit del av underlag enligt rubrik samt deltagit i samrådsmöte i Åhus 9/9 2010.

Det utkast till MKB som presenterats utgör ur miljösynpunkt ett väl genomarbetat underlag utifrån de kända förutsättningar som råder i och kring Åhus hamn. Vi vill dock från fågelskyddsperspektiv framföra följande synpunkter.

Muddringsarbetet avses genomföras under perioden 1/10 – 31/3 vilket normalt orsakar minst störningar på fågellivet. Dock utgör under stränga isvintrar, som 2009/2010, hamnen och inseglingsrännan det enda öppna vattnet i området. Detta blir då ett viktigt födosöks- och uppehållsområde för övervintrande fåglar. Muddringsarbeten bör därför undvikas när sådana omständigheter råder.

I 6:3:2 sidan 13 ”Utfyllnad av yttre vändbassängen” beskrivs ett alternativt omhändertagande av lösa muddermassor. En så omfattande tippning av muddermassor skulle enligt vår uppfattning menligt påverka fågellivet här. Däremot är vi beredda att diskutera hur en mer begränsad och anpassad tippning i stället skulle kunna gynna t ex vadarfåglarnas rastmöjligheter i södra delen av yttre vändbassängen.

För Skånes Ornitologiska Förening För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Nils Waldemarsson Christer Neideman

 

2010-03-23 Om Kristianstads kommuns klimatstrategi och energiplan

Remiss av Klimatstrategi och energiplan
Kristianstad kommun har gjort ett förslag till Klimatstrategi och energiplan för tiden fram till år 2020 i två delar: Bakgrund och nulägesbeskrivning och Mål och handlingsplan. Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att dokumenten är välskrivna och välmotiverade och kommunen är långt framme med att minska användningen av fossila bränslen.
På några punkter anser vi dock att målen måste höjas:
Växthusgasutsläpp.
De föreslagna målen är att utsläppen av koldioxid ska minska med 40 % till 2020 jämfört med 1990 och att utsläppen av växthusgaser ska minska med 30 % under samma tid. Enligt bakgrundsbeskrivningen har kommunens utsläpp av koldioxid redan minskat med 23 % och växthusgasutsläppen minskat med 26 % (t o m år 2007). Målet för växthusgasutsläpp är alltså nästan redan uppnått. Naturskyddsföreningen i Kristianstad föreslår att målet för växthusgasutsläpp skärps till en minskning om minst 35 % och vi ser gärna att också målet för koldioxidminskningen skärps till 45 %.
När den slutliga Klimatstrategin presenteras för allmänheten är det viktigt att den är lätt att förstå. Att idag jämföra med år 1990 som man gör i internationella sammanhang är knappast ägnat att göra målen konkreta. Därför bör målen omformas så att man jämför med dagens utsläpp, så att det är lättare att förstå målsättningen. Enligt vårt förslag blir då målet för växthusgasutsläpp att minska utsläppen med minst 10 % till 2020 och att minska koldioxidutsläppen med minst 20%.

Jordbruk och skogsbruk.
Målen för jordbruket är betydligt svagare formulerat än för övriga sektorer och skogsbruket har helt glömts bort i sammanhanget. Vi föreslår att jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska med åtminstone 10 % från 2010 till 2020 och att jordbrukets utsläpp av koldioxid från fossila bränslen likaså skall minska med minst 10 % under samma period. Vi vill peka på möjligheten att minska lustgas- och metanutsläppen genom att öka den

mängd naturgödsel och växtrester som rötas i Karpalund samt genom uppförandet av gårdsanläggningar för biogasproduktion.
När det gäller skogsbruket bör en utredning göras för hur vi på bästa sätt minskar utsläppen och ökar skogsmarkens förmåga att lagra kol. Vi vill samtidigt peka på nödvändigheten att få i gång ett askåterföringssystem så att askan från Allöverket kan återföras till skogsmarken, vilket är nödvändigt för ett uthålligt skogsbruk speciellt på näringsfattiga marker som i norra delarna av kommunen. Askåterföring är för övrigt ett villkor för att Allöverkets elproduktion skall kunna miljömärkas som Bra Miljöval el-leveranser.
Övrigt
Under rubriken ”Effektivare energianvändning” diskuteras bl a nya tariffkonstruktioner. För att öka konsumenternas motivation att spara el och fjärrvärme mm bör de fasta avgifterna sänkas samtidigt som de rörliga höjs lika mycket. Timmätning och differentierade taxor bör införas så att konsumenterna kan använda diskmaskiner mm när eltaxan är lägst.

Christer Neideman ( ordförande)

 

2010-02-22 Vindkraftsparken Taggen i Hanöbukten

Växjö tingsrätt
Miljödomstolen
Box 81
351 03 VÄXJÖ

Angående vindkraftsparken Taggen i Hanöbukten (diarienr M 695-07)

Naturskyddsföreningen i Kristianstad tillstyrker byggandet av vindkraftsparken Taggen i Hanöbukten. Eftersom bestämmelserna för utmärkning av vindkraftverk med höjd över 150 m kräver intensivbelysning, anser vi dock att höjden måste begränsas till max 150 m för att undvika onödiga störningar från belysningen och därmed minska antalet klagomål.

När det gäller parkens geometriska form, så bör den utformas så att den hindrar fågelsträcken så lite som möjligt, vilket innebär att den sexkantiga utformningen är sämst. Vi bedömer att utformningen ”Bred 2B” är bäst ur denna synpunkt.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad den 22 februari 2010

 

2010-02-22 Detaljplan för Yngsjö 3:162

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstads kommun
291 80 Kristianstad

Samråd om detaljplan för Yngsjö 3:162

Planförslaget innebär att man vill bygga 12 bostadshus genom att exploatera en ängsmark som ligger mellan gamla Yngsjö by och sommarstugeområdet längs Saltsjöbadsvägen.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att den exploateringsgrad som föreslagits är alldeles för stor. Det ängsområde som man vill bebygga har nämligen en rik flora av sandhedskaraktär med många vackra och skyddsvärda växter och en rik fjärilsfauna exempelvis axveronika, hedblomster, fältsippa trift, blåmunkar, sandgräsfjäril och pärlemorfjärilar mm.

Vi håller med om att vegetationen närmast byn (dvs västra delen) är övergödningspåverkad med högt gräs mm. Detta beror uppenbarligen på påverkan från intilliggande bebyggelse under lång tid. Därför kan vi acceptera en rad med hus (ca 6 hus) i den västra tredjedelen av området under förutsättning att resten av om rådet lämnas orört och skyddas mot både igenväxning och övergödning från kastat kompostmaterial mm.

Detta område har stora naturvärden som måste skyddas och bevaras !

För övrigt önskar vi att samrådsprocesser generellt bör utformas så att vi har möjlighet att se områdena under vegetationssäsongen. Det hade t ex varit omöjligt att bilda sig en uppfattning om naturvärdena i detta område just nu, om vi inte hade känt till området i förväg.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 22 februari 2010

Christer Neideman ( ordförande)

 

2010-02-22 Programförslag till kompletteringsbebyggelse vid Furubodavägen

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstads kommun
291 80 Kristianstad

Angående programförslag till kompletteringsbebyggelse vid Furubodavägen

Naturskyddsföreningen i Kristianstad är mycket bekymrad över förslaget till bebyggelse längs Furubodavägen. Vi hävdar mycket bestämt att ingen ytterligare bebyggelse skall tillåtas öster om Furubodavägen. De områden som markerats som C och E avstyrker vi alltså helt. Vi är även tveksamma till bebyggelse väster om vägen, även om den är något lättare att acceptera.

Vi vill påpeka att området öster om vägen är unikt och har mycket stora naturvärden och att det bör vara skyddat mot bebyggelse genom att det är riksintresse för både friluftsliv, rörligt friluftsliv, naturvård och för kustzonen (dvs fyra sammanfallande riksintressen). Området är dessutom landskapsbildsskyddat (dvs status likställt med naturreservat) och södra delen består av naturreservatet och Natura 2000-området Friseboda.

Vi hävdar att nytillkommande bebyggelse öster om vägen medför en betydande miljöpåverkan och kräver en riktig MKB enligt Miljöbalken. Samt att ytterligare bebyggelse öster om vägen strider mot miljömål nr 16 om ett rikt växt- och djurliv.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 22 februari 2010

Christer Neideman ( ordförande)

 

2009-09-17 Vindbruksplanen som tematisk översiktsplan

Kristianstads kommun
Byggnadsnämnden
291 80 Kristianstad
Samråd om Vindbruksplanen som tematisk översiktsplan

Kristianstad kommun har tidigare antaget en vindkraftpolicy i form av en vindbruksplan. Man vill nu förändra planens juridiska status så att den gäller som en tematisk översiktsplan.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad är positiv till vindkraften som är en förnyelsebar naturresurs och har liten miljöpåverkan. Vi är följaktligen också positiva till kommunens förslag till vindbruksplan, som är välgjort och väl förankrat under den föregående remissrundan. Enligt samrådsredogörelsen från förra remissrundan är de flesta som yttrat sig mycket positiva till planen.

Föreningen håller med om de väsentliga slutsatserna i vindbruksplanen:

· Att det är viktigt att tillvarata den resurs vinden utgör

· Att vi ska hushålla med både vindenergin och andra resurser

· Att större vindkraftverk i sammanhållna grupper är att föredra

· Att ägandet av vindkraftverken skall spridas och att andelsägande skall uppmuntras

· Att krav skall ställas på exploatörerna när det gäller samråd och hänsyn till kringboende genom att t ex skuggminimering är obligatorisk vid risk för skuggbildning.

Föreningen anser att målet för planen bör vara att Kristianstads kommun skall kunna vara minst självförsörjande när det gäller el, vilket innebär att minst 500 GWh vindkraftproduktion bör kunna byggas ut på land plus att minst lika mycket el kan fås från havsbaserad vindkraft.

Föreningen anser också att den havsbaserade vindkraftparken Taggen bör inarbetas i Vindbruksplanen.

Föreningen har ingen möjlighet att i detalj bedöma var gränserna skall dras för planens föreslagna A- resp B- och C-områden. Men föreningen accepterar det föreliggande förslaget som en acceptabel kompromiss mellan att bygga ut förnyelsebar energiproduktion och att ta hänsyn till naturvärden, bebyggelse och andra intressen.

Vi vill dock peka på risken att lokalt vindkraftmotstånd på vissa platser får som följd att all vindkraftutbyggnad i området stoppas via det kommunala vetot. Självklart skall man inte bygga så nära bebyggelse att t ex bullergränserna överskrids, eller så att väsentliga naturvärden skadas. Men å andra sidan får inte enstaka felplacerade verk medföra att kommunen via vetot stoppar en hel vindkraftpark. I exemplet Huaröd är det intressant att se att vindkraftmotståndarorganisationen Svenskt Landskapsskydd i förra remissrundan faktiskt accepterade de planerade vindkraftparkerna vid Maltesholm och Borrestad, som det sedan blivit våldsam diskussion om.

Det finns också en stor risk att detta andra samråd domineras av vindkraftmotståndarnas argument, medan de som är för vindkraft kanske inte kommer sig för att skriva remissyttrande enligt regeln ”hälsan tiger still”.

Kristianstad 17 september 2009
Christer Neideman    Ordförande

 

2009-08-17 Detaljplan för Yngsjö 295:2 vid Flintabacken

Samråd angående detaljplan för Yngsjö 295:2 vid Flintabacken

Kristianstad kommun planerar att lägga ut fyra ”kvarter” med sammanlagt ca 65 tomter på ömse sidor om Åvägen.

Området ingår i riksintresseområdet för friluftsliv längs kusten och är upptaget i kommunens naturvårdsplan samt har landskapsbildskydd. Områdets östra del utpekas som värdefullt för friluftsliv och naturvård i kommunens översiktsplan. I kommunens program ”Åhus 2024” skriver man att området nära Helge å har stort värde och ska bevaras och utvecklas till ett nytt naturparksområde. Om tallskogarna skriver man att de tätortsnära tallskogarna är betydelsefulla som strövområden samt för orientering och ridning. Dessutom skriver man att tallskogen ska bevaras och inte får minska i storlek. De öppna markerna mot Helge å omfattas dessutom av strandskydd.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har förstått att kommunpolitikerna och byggnadsnämnden vill bygga mer och större än tidigare både vid kusten och i andra attraktiva miljöer. Vi kan acceptera att detta görs på några platser med små naturvärden t ex har vi ej motsatt oss den bebyggelse som planerats på Yngsjö 219:351 vid Grävlingsvägen.

I detta fall anser Naturskyddsföreningen i Kristianstad att man inte bör bygga alls i området väster om Åvägen. Däremot kan vi acceptera de två ”kvarteren”om ca 35 tomter, som man vill lägga öster om Åvägen.

Skälen till att avstyrka bebyggelse väster om Åvägen är flera. De öppna områdena närmast Helge ån är oerhört värdefulla ur botanisk synpunkt och har säkerligen också stort värde ur entomologisk synpunkt. På de torra sandiga markerna växer en mycket vacker och skyddsvärd flora, rikligt med hedblomster, luktvädd och axveronika mm. Det blomrika området drar till sig massor av fjärilar, humlor och bin och andra insekter.

Tallskogen mellan årännan och Åvägen bör också förbli obebyggd för att bevara det högre djurlivet och ge häckningsmöjligheter för t ex ormvråk, glada och lärkfalk. Vi vet att den sällsynta lärkfalken häckade just här år 2008 och att den även tidigare häckat just i detta område. I år har falken också setts i området men exakt var boet ligger är okänt. Området längs årännan är ett idealiskt jaktområde för lärkfalken, som gärna jagar trollsländor längs med vattendragen. Det är också viktigt att Åhusområdet och kustzonen inte exploateras så hårt att det finns bebyggelse överallt, utan att det finns fristäder där t ex rovfåglar, ugglor, hackspettar och större däggdjur kan få en tillflyktsort.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad den 17 augusti 2009

Christer Neideman (ordförande)

 

2009-08-06 Detaljplan för Yngsjö 5:105

Samråd angående detaljplan för Yngsjö 5:105

Kristianstad kommun planerar att lägga ut 8 tomter norr om Monsunvägen i Furuboda på mark som i nu gällande detaljplan är definierad som parkmark. Området omfattas av landskapsbildskydd och är riksintresse för rörligt friluftsliv. Skogen är avsatt som skyddskog mot sandflykt.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har förstått att kommunpolitikerna och byggnadsnämnden vill bygga mer och större än tidigare både vid kusten och i andra attraktiva miljöer. Vi kan acceptera att detta görs på några platser med små naturvärden t ex har vi ej motsatt oss den bebyggelse som planerats på Yngsjö 219:351 vid Grävlingsvägen.

I detta fall avstyrker Naturskyddsföreningen i Kristianstad bebyggelse, därför att området är ekologiskt känsligt med en tunn och ömtålig lavvegetation och även helt öppna sandytor. Området har höga naturvärden och innehåller en öppen inlandsdyn, vilket är ovanligt och gör att områdets naturvärden är av riksintrsse. Området är värdefullt ur faunistisk synpunkt bland annat finns här mindre myrlejon (Myrmeleon bore) en hotad och rödlistad art, samt gott om t ex sandgräsfjäril och storfläckig pärlemorfjäril. Området är också starkt kuperat och därmed svårt att bebygga utan stor negativ inverkan på naturen och landskapsbilden.

Även om hela kustområdet innehåller stora naturvärden vill vi påpeka att området från Furuboda och söderut är speciellt skyddsvärt bland annat därför att det fortfarande har förhållandevis stora öppna sandytor och därmed är livsmiljö för många specialiserade och därmed ofta sällsynta och skyddsvärda växt- och djurarter. Detta område bör alltså ej exploateras ytterligare.

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Kristianstad den 6 augusti 2009

 

2009-06-25 Detaljplan för Maglehem 23:71 och 23:85 (Rigeleje camping)

Plansamråd: Detaljplan för Maglehem 23:71 och 23:85, (Rigeleje camping)

Naturskyddsföreningen i Kristianstad är tacksam för att kommunen delvis lyssnat på våra synpunkter och minskat den föreslagna exploateringen något. Dock vidhåller vi att exploateringsgraden inte får öka mer än att de nuvarande ca 50 husvagns- eller tältplatserna fördubblas till maximalt 100 husvagns- eller tältplatser samt några stugor (max 6). Det förslag som nu föreligger innebär faktiskt att exploateringsgraden mer än tredubblas (120 husvagnar + 40 tält + 10 stugor).

Skälet till området inte får exploateras hårdare är den mycket känsliga floran och faunan i sanddynerna och det strandnära området. I strandområdet förekommer den sällsynta och starkt hotade fältpiplärkan, som har svårt att genomföra häckningen på grund av störningar i samband med badlivet. I området finns också den mycket sällsynta och starkt hotade växten martorn, som under senare år har blivit extremt ovanlig inom Kristianstads kommun. Många andra sällsynta och hotade djur (t ex fjärilar, skalbaggar och andra insekter) och växter t ex sandnejlika finns i det strandnära området.

När det gäller dessa hänvisar vi till de fakta och synpunkter som framfördes redan år 2008 av professor Ulf Gärdenfors vid Artdatabanken i Uppsala. Eftersom Ulf Gärdenfors har en stuga i närheten kan han områdets naturvärden bäst av alla!

Självklart måste också avloppsfrågan lösas innan man över huvud taget påbörjar någon utvidgning av verksamheten.

Kristianstad den 24 juli 2009

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman

 

2009-05-28 Program för översiktsplan – Tema Turism

Mari Wagner
Bromölla kommun
Box 18
295 21 Bromölla

Angående Program till översiktsplan – Tema Turism

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har Kristianstad och Bromölla kommuner som sitt verksamhetsområde och har synpunkter på ovanstående planförslag:

Förslaget tar nästan enbart hänsyn till turistnäringens synpunkter och man vill exploatera många områden, som borde vara skyddade mot bebyggelse eftersom de är belägna inom områden med strandskydd och ofta dessutom är riksintressen för friluftsliv, naturvård , kulturmiljö mm. I vissa fall vill man till och med exploatera Natura 2000-områden. Om en utbyggnad av stugbyar skall ske måste detta föregås av en mycket noggrannare planering och avvägning mellan olika intressen, än som gjorts i detta fall.

Vi vill särskilt peka på några av förslagen som vi anser är helt orimliga:

Bockaholm (1) omfattas av Natura 2000-skydd och är klart olämpligt att lägga en stugby i, bland annat på grund av ett skyddsvärt fågelliv.

Orudden-området (6) är dels strandskyddat, dels riksintresse för både friluftsliv och naturvård. Denna idylliska badplats vid Ivösjön förtjänar att slippa ytterligare bebyggelse.

Dessutom är vi mycket tveksamma till att bygga en stugby i Blistorpsdalen(11), som först och främst bör bevaras som en levande kulturbygd med småskaligt lantbruk. Det är endast om lantbruket läggs ner och åkrar och betesmarker hotas av granplantering, som vi kan tänka oss en stugby (som ju helt förstör den unika landskapsbilden).

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 28 maj 2009

Christer Neideman (ordförande)

 

2009-03-22 Detaljplan för Vä 147:2 (Storfängelset) – (22 mars 2009)

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun
290 80 Kristianstad

Om detaljplan för Vä 147:2 (Storfängelset)

Naturskyddsföreningen i Kristianstad vill framföra några synpunkter på förslaget till detaljplan för Vä 147:2 utmed Sigridslundsvägen.

Det är bra att man gjort en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket vi annars ofta saknat i motsvarande planer. Tyvärr stämmer inte ”det inre områdets” form överens när man jämför MKBn med den medföljande planritningen. Ur ekologisk synpunkt är den geometriska formen betydligt bättre i MKBn eftersom mera av den skyddsvärda hedvegetationen hamnar i det yttre området utanför muren.

Vi håller med om att byggandet av ett storfängelse i detta fall är bättre än om området skulle använts som industriområde. Vi håller också med om att det är de öppna, näringsfattiga hedartade områdena (markerade som A,B och C i MKBn) som är värdefulla på grund av deras stora biologiska mångfald med hedblomster, backtimjan mm. Det är alltså viktigt att dessa områden lämnas så orörda som möjligt.

Det är i detta fall viktigt att inte öka markens näringsrikedom och att hindra igenväxning med främst tall, som är konkurrenskraftig på dessa marker. Det är också mycket viktigt att hela områdets fauna och flora inventeras noggrannare, så att det finns ett bra underlag när en skötselplan för naturvårdsinriktad skötsel av området skall upprättas.

Kristianstad 22 mars 2009

Christer Neideman (ordförande)

 

2009-01-27 Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad- remiss II

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun

Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad (version 2)

Naturskyddsföreningen i Kristianstad yttrade sig i juni 2008 om förslaget till fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad. Det mesta av vår kritik mot förslaget kvarstår eftersom planförslaget innebär en orealistiskt stor utbyggnad av bostäder, handel mm. Enligt det nya förslaget har utbyggnadsplanerna till och med utökats till sammanlagt 6140 nya bostäder fram till år 2025. Detta är särskilt med hänsyn till den nuvarande svåra ekonomiska situationen helt orealistiskt.

Föreningen har också hela tiden protesterat mot planerna på att bygga ett helt nytt stormarknadsområde vid Hammarshus. Kommunen har överhuvudtaget inte taget upp miljöaspekterna av den ökade biltrafik som detta skapar i den så kallade handelsutredningen. Sammanfattningsvis anser vi alltså att utbyggnadsplanerna är orimligt stora och snarare siktar på år 2050 än år 2025. Handeln bör i största möjliga mån koncentreras till centrum och i andra hand lokaliseras till det redan exploaterade Härlövsområdet.

Planens målsättningar är annars ofta goda och vi gläder oss åt det nya förslaget att bygga dammar som ett extra reningssteg på avloppsreningsverket. Vi vill också peka på möjligheten att dessutom bygga sådana dammar omedelbart söder om motorvägen. Detta skulle både fungera som ett extra reningssteg för avloppsvattnet och vara en trevlig naturmiljö med ett rikt fågelliv och därmed ett attraktivt besöksmål. (Jämför gärna med Hässleholms lyckade satsning: Magle våtmark.)

En annan förbättring är förslaget är att bredda åfåran norr om den gamla järnvägsbron vid Långebro. Vi har inget emot att man bygger attraktiva ”vattennära bostäder” på det redan utfyllda (och bebyggda) området Nordöstra Vilan. En breddning av åfåran så att man återställer åns ursprungliga bredd ( ca 470 m på 1600-talet) och vattnet kommer närmare bebyggelsen, är en acceptabel lösning förutsatt att man samtidigt gynnar det vilda genom att t ex spara öar som häckplatser för änder mm. Däremot är det inte rimligt att fylla ut eller bygga ute i själva våtmarksområdet, som ju är riksintresse för naturvård dvs skyddat enligt miljöbalken.

Det är likaså orimligt att bygga utanför de nuvarande skyddsvallarna på själva Helgeåstranden, som man vill göra söder om Långebro och söder om småbåtshamnen. Detta strider både mot strandskyddet och mot sunt förnuft.

När det gäller övrig bebyggelse anser vi att man i första hand bör bygga i de områden som saknar naturvärden och i sista hand på de områden som har naturvärden. Detta innebär att Näsbyfält bör byggas ut i sista hand.

Liksom tidigare avstyrker vi den helt nya vägen förbifart Hedentorp som skulle medföra intrång i våtmarksområdet och kraftiga bullerstörningar över hela norra delen av Hammarsjön.

För Naturskyddsföreningen Kristianstad

Kristianstad 27 januari 2009

Christer Neideman (Ordförande)

 

2008-12-22 Komplettering av vägutredning E22 mellan Hörby norra och Vä

Vägverket
78187 Borlänge

Om komplettering av vägutredning E22 Hörby norra – Vä PP20-A 2008:64218

Vägverket Region Skåne förordar i sitt förslag en kort förbifart söder om Linderöd samt helt ny väg enligt det nordligaste alternativet på sträckan Sätaröd – Vä (alternativ A).

Naturskyddsföreningen Kristianstad anser att en upprustning av befintlig väg är att föredra eftersom detta ger de minsta intrången i naturen.

Vi är kritiska mot Vägverkets upplägg i bilagan ”Redovisning av alternativ vägstandard längs befintlig väg” som tycks vara skräddarsydd för att få den befintliga vägen att framstå som så långsam och oattraktiv som möjligt. Genom byn Sätaröd föreslås således en sänkning av hastigheten till 50 km/h i stället för att använda den nyligen införda och lämpligare hastigheten 60 km/h (tidigare 70 km/h). Genom Sandhusen föreslås också en drastisk hastighetssänkning till 50 km/h. Om hastigheten genom Sandhusen måste sänkas från nuvarande 80 km/h (tidigare 90 km/h) så är 70 km/h en betydligt mera rimlig hastighet, det är ju inte fråga om något tättbebyggt samhälle.

Ett annat alternativ som vi kan acceptera är den variant av alternativ vägstandard längs befintlig väg som redovisas i en komplettering. Alternativet innebär en kort förbifart söder om Linderöd samt ytterligare en förbifart förbi Sätaröd och Sandhusen. Detta innebär en kraftigt ökad vägstandard till en betydligt mindre kostnad än Vägverkets huvudspår med nybyggnad hela vägen mellan Sätaröd och Vä. Ingreppen i naturen blir likaså betydligt mindre, framförallt slipper an att på ännu ett ställe korsa den skyddsvärda Vramsån, som ju är skyddad enligt Natura 2000.

Det är viktigt att endast bygga helt ny väg där detta är helt nödvändigt, och att inte i onödan dra nya vägar tvärs genom tidigare förhållandevis tysta och ostörda områden.

Om Vägverket trots allt väljer att bygga enligt alternativ A förutsätter vi att man visar största möjliga försiktighet vid passagen av Vramsån där en ”landskapsbro” i så fall är motiverad.

Kristianstad den 22 december 2008

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman (Ordförande)

 

2008-11-11 Plansamråd: Detaljplan för Maglehem 23:71 och 23:85, (Rigeleje camping)

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun
291 80 Kristianstad

Plansamråd: Detaljplan för Maglehem 23:71 och 23:85, (Rigeleje camping)

Planförslaget innebär att campingen utökas kraftigt (fyrdubblas)genom att Kristianstad kommun arrenderar ut sin fastighet Maglehem 23:71 till Rigeleje camping, (som nu är belägen på 23:85).

Maglehem 23:71 är i gällande plan utpekad som parkmark och består i praktiken av tallskog, som inåt land övergår i lövrik blandskog. Enligt det nya förslaget sparas kantzoner med 20-40 m bredd som ”Natur” medan största delen av fastigheten upplåts för uppställning av husvagnar och tältplatser (sammanlagt ca 200 platser mot i dag ca 50 platser) samt dessutom ca 12 stugor för uthyrning.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har ingenting emot att campingen utökas. Vi anser dock att området inte får exploateras så kraftigt som planförslaget innebär utan föreslår i stället att antalet husvagns- och tältplatser maximeras till sammanlagt högst 100 stycken och antalet stugor till 6 stycken. Detta innebär att det kommer att finnas ca 200-300 campinggäster inom området och vi anser att området inte tål mera utan att slitaget på vegetationen blir orimligt stort (både inom fastigheten och i det känsliga strandområdet).

Vi vill påpeka att den i Sverige mycket sällsynta brandkronade kungsfågeln häckade i området våren 2008, vilket visar att den lövrika delen av skogen är värdefull ur naturvårdssynpunkt! För att bevara denna värdefulla del av skogen bör skyddszonen mot Sommarbyvägen vara minst 80 m bred och infarten bör även i framtiden vara längs Rigelejevägen (dvs som idag).

Kristianstad den 11 november 2008

För Naturskyddsföreningen Kristianstad

Christer Neideman

 

2008-10-03 Vindkraftprojekt i Kristianstadtrakten

Martin Holmén
Eolus Vind AB
Väpnaregatan 17
281 50 Hässleholm

Vindkraftprojekt i Kristianstadstrakten

Eolus Vind har sänt oss en lista med nio olika vindkraftprojekt och bett att få synpunkter på dem. Naturskyddsföreningen i Kristianstad är i princip positiv till vindkraft under försättning av att kraftverken sätts upp på platser som inte har speciella naturvärden och att de inte stör bostadsbebyggelse.

Några allmänna synpunkter på platser där vindkraftverk är olämpliga ur naturvårdssynpunkt:

* Ej i skyddade områden (naturreservat , Natura 2000 mm)
* Ej i flyttstråk för stora antal flyttfåglar eller fladdermöss
* Ej i våtmarker
* Ej i örnrevir eller där andra rödlistade arter kan skadas
* Ej på bergskrön där rovfåglar ofta svävar på uppvindarna
* Ej vid spelplatser för skogshöns t ex tjäder

Beträffande vindkraft i skogsmark finns ännu ej några praktiska erfarenheter. De nya projekt som byggs måste följas upp noga genom inventeringar både före och efter byggandet (minst två år före respektive efter ). Föreningen har inget emot att vindkraftverk byggs i produktionsskog av typen ”granåker”, däremot vill vi inte ha utbyggnad i ”naturskog” med en rik biologisk mångfald.

Synpunkter på de nio olika förslagen:

1. Furulund , söder om Nymö (2 verk, åkermark intill tallskog): Ingen erinran

2. Nymö- Bäckaskog (4 verk, åker och tallskog):
Ingen erinran

3. Kiaby- Bäckaskog (4 verk, tallskog):
Vi avstyrker helt det verk som planerats strax intill Lilles Backe (dvs det västligaste)–Lilles backe är en vacker utsiktspunkt med jättegrytor, som inte bör störas av buller mm. I övrigt är förslaget rimligt.

4.Ullstorp, Nävlingeåsen (8 verk, barrskog och blandad lövskog):
Den markägare vi träffade var helt mot att vindkraft uppfördes på hans mark. Skogen är till stor del blandad lövskog, vilket gör att vi också är tveksamma. Det kan t ex finnas häckande bivråk ?

5. Nyboholm / Önnestad (3 verk , åkermark):
Ingen erinran beträffande de tre nya verken som helt ligger på åkermark. Men när man ser på helheten med ytterligare 3 ”gamla” verk, så bör det nordligaste ”gamla” verket slopas beroende på att det ligger alltför nära våtmarken ”Vinnö ängar”.

6. Träne (3 verk, nära en blandad lövskog):
OK, men kanske bättre att det mellersta verket ställs ute i betesmarken i stället för precis i skogsbrynet. Risk för kollisioner med kretsande rovfåglar, som ofta svävar över skogsbryn.

7. Arkelstorp / Brännskulla (upp till 5 verk, huvudsakligen barrskog, gran och lärk, på Hallabjäret):
Ingen erinran

8. Kopparetorp / Vånga (5 verk, på mager skogsmark):
Det kan finnas skogshöns ( framförallt tjäder) i detta område. Det är nödvändigt att inventera förekomsten av tjäder, orre och järpe innan eventuell projektering. Dessa arter kan störas av byggarbeten och nya vägar mm. Hänsyn bör också tas till Sveaskogs planerade ekopark vid Raslången.

9. Eke, Linderödsåsen(3 verk):
Ingen erinran

Kristianstad den 3 november 2008
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Christer Neideman

 

2008-09-08 Om program för Kristianstad 4:4 m fl ”Östra Centrum”

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun
291 80 Kristsianstad

Om program för Kristianstad 4:4 m fl ”Östra Centrum”

Naturskyddsföreningen i Kristianstad yttrar sig inte om utformningen av handelsgallerian men har några synpunkter på andra delar av projektet:

Det är positivt med en satsning på förnyelse av centrum, däremot avstyrker vi nya externa stormarknader.

Det är bra att busstation och järnvägsstation samlokaliseras, så att vi får ett ”resecentrum” och det blir lättare att använda kollektivtrafiken.

Det är bra att få in mer grönska i ”kanalparken” längs med kanalen. Vi utgår från att parkdelen kommer att skötas utan kemiska bekämpningsmedel och att man vid skötseln av kanalen tar hänsyn till häckande fåglar t ex änder och rörhöns. Kanalen och dess slänter bör ej klippas förrän efter häckningstid dvs tidigast i augusti. När vi tittar närmare på illustrationerna ser vi dock att ”kanalparken” tycks domineras av asfalt och betong och att punkthusen har placerats omedelbart intill kanalen. Punkthusen bör placeras åtminstone 10 m från kanalen så att man kan promenera längs kanalen och kanalslänterna ska vara bevuxna med naturlig vegetation, även om någon mindre ”soltrappa” kan finnas. Bevara dock det mesta av pestskråpsbeståndet vid Domus!

Det gläder oss att äntligen se ett projekt där kommunen är beredd att göra en riktig miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Kristianstad 8 september 2008
Christer Neideman (ordförande)

 

2008-06-26 Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun

Remissvar: Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad

Förslaget till ny översiktsplan innehåller många goda målsättningar och bra förslag men skjuter samtidigt över målet genom att föra fram orealistiskt stora förslag till ny bostadsbebyggelse och nya handelsområden. I princip räknar man med att fördubbla byggandet under de kommande 20 åren, detta är knappast realistiskt.

Några bra förslag eller målsättningar bör nämnas:

* Starka kollektivtrafikstråk
* Förtätning av nuvarande bebyggelse
* Energi- och resurseffektiv stad
* Ny järnväg till Hörby
* Persontrafik på Åhusjärnvägen
* God hushållning med mark och vatten
* Grön stad – nära till parker och natur
* Samband mellan stad och landsbygd
* Stad och Vattenrike i symbios
* Lång tidshorisont för planeringen
* Skydd mot översvämningar

Planförslaget innehåller också ett antal förslag som är negativa ur miljövårds- eller naturvårdsynpunkt:

* Vattennära bostäder. Några av förslagen är rimliga: ”Kanalhusen”, ”norr om Barbacka” och ”norr om vattentornet”. Men dessutom har man tagit fram mycket kontroversiella förslag som inkräktar på Helgeåns naturliga stränder: ”Nordöstra Vilan” och ”söder om småbåtshamnen”. När det gäller ”Nordöstra Vilan” står det i texten att området gränsar till riksintresse för naturvård, studerar man kartan finner man att kommunen rentav vill bygga inne i riksintresseområdet för naturvård, dvs i våtmarksområdet norr om järnvägsbron.
Dessa förslag strider mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”.
* Bostadsbebyggelse i övrigt. Förslaget rymmer 3740 bostäder – om man till detta lägger redan befintliga planer blir antalet möjliga nya bostäder sammanlagt 5680. Naturskyddsföreningen i Kristianstad tror inte att så många nya bostäder behövs inom de närmaste 20 åren.
Föreningen har redan tidigare protesterat mot planerna på storskalig bebyggelse på Näsbyfält, där man nu vill bygga 1000 plus 250 nya lägenheter.(Det finns redan fastställda planer på 200 nya lägenheter i Näsby). I det nya förslaget vill man dessutom bygga höga flerfamiljshus (1000 lgh) i området mellan Högskolan och Araslövssjön ! Föreningen avstyrker denna bebyggelse – men om det blir som vi fruktar att man ändå bygger vill vi föreslå att husens höjd begränsas till max 3 våningar.
I övrigt är det svårare att prioritera mellan de många olika förslagen till nya bostadsområden. Vi tror dock inte att det är nödvändigt att offra så mycket god åkerjord för bebyggelse, som förslaget innebär.
* Handelsområden. Föreningen anser att det viktigaste är att prioritera centrumhandeln och att man därefter kan bygga ut handeln på det redan befintliga handelsområdet Härlövs ängar.
* Däremot avstyrker vi helt och hållet att man anlägger ytterligare ett nytt handelsområde vid Hammarshus. Vi har redan tidigare beklagat att den så kallade ”Handelsutredningen” inte tog upp miljöeffekterna av den ökade trafiken till nya stormarknader. Det finns knappast något behov av ytterligare jättestormarknader och ett onödigt bygge av denna typ strider mot flera av de viktigaste svenska miljömålen: Mål 1. ”Begränsad klimatpåverkan”, Mål 2 ”Frisk luft”, Mål3 ”Bara naturlig försurning”, dvs de tre miljömål som handlar om luftföroreningar. Och nya externa stormarknader stämmer knappast med miljömålet om en ”God bebyggd miljö”.
* Storfängelset. Det öppna området söder om nuvarande Väfängelset har en intressant hedvegetation med bland annat hedblomster även om igenväxningen med tall tyvärr är i full gång. Förhoppningsvis kan detta området hållas öppet och skyddas mot tippning av kompost och skräp så att floran bevaras även om det blir staket runt området.
* Vägar. Föreningen har redan tidigare protesterat mot att en ny väg dras i kanten av våtmarksområdet vid Hedentorp. En sådan väg är mycket störande för både naturen och naturupplevelsen av ”Vattenriket”! Även den så kallade A3-leden söder om N Åsum ger påverkan på känslig natur och måste byggas med stor hänsyn till naturvärdena.
* Vatten och avlopp. Det är positivt om reningsverket kompletteras med vassbäddar, men ännu bättre är om man också bygger ett system av naturliga reningsdammar av typen Magle våtmark. Namnförslag: Helge våtmark.
* Övrigt. Vi vill påpeka att det behövs naturlig vegetation och ett rikt djurliv även inne i staden och att det därför är negativt ur naturvårdssynpunkt att städa upp och göra park av kanalön bak Sommarro.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Kristianstad 26 juni 2008

Christer Neideman
Ordförande

 

2008-06-12 Detaljplan för Ivö 17:10

Stadsbyggnadskontoret
Kristianstad kommun
291 80 Kristianstad

Detaljplan för Ivö 17:10

Kommunen har gjort ett förslag till detaljplan för Ivö 17:10, som innebär att man planerar att bygga 11 villor i området. Marken ligger på ömse sidor om landsvägen till Ivö klack och östra delen består av bokskogen nedanför själva berget Ivö klack.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser fortfarande att en så här storskalig bebyggelse ej skall få ske eftersom området ingår i ett riksintresseområde för naturvård.

Vi noterar dock att kommunen i någon mån gått oss till mötes genom att något minska antalet tomter som inkräktar på ädellövskogen vid Ivö klack.

Kristianstad 12 juni 2008

Christer Neideman (ordförande)

 

2005-10-20 Ny 130 kV kraftledning mellan Rinkaby och Kristianstad N

Eltel Networks Skog och Mark AB
Elin Lydahl
Box 1225
164 28 KISTA
Samråd angående ny 130 kV kraftledning mellan Rinkaby och Kristianstad N (Stenslid)

E.on planerar att bygga en ny tvärförbindelse mellan två befintliga 130 kV -ledningar som passerar Rinkaby respektive Kristianstad.

Föreningen har granskat förslaget. Vi vill påpeka att de åkermarker som ledningen kommer att överkorsa ibland är betesplatser för stora gåsflockar. För att minska antalet gäss och andra fåglar som dör vid
ledningskollisioner bör därför ledningstrådarna synliggöras genom att markeras med bollar, vimplar eller dylikt.
Det bör också påpekas att det finns ett storkhägn med friflygande storkar i Viby och att ledningskollisioner är en av de vanligaste dödsorsakerna för storkar idag.
Behovet av utmärkning av ledningstrådarna är störst i södra respektive i norra delarna av ledningstråket (Rinkaby-Viby -Nybodal respektive Möllebacken -Nosaby-Stenslid).

För
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 20 oktober 2005

Christer Neideman
Ordförande

 

2005-08-03 Fiskecamp vid Vannebergaholmen

Till
Stadsarkitektkontoret
291 80 Kristianstad

Yttrande angående fiskecamp på Vanneberga 34:6, 34:17 m. fl. Trolle Ljungby socken

Nordöstra Skånes Fågelklubb och Naturskyddsföreningen i Kristianstad har i skrivelse 2005-06-12 tidigare yttrat oss i ärendet och är mycket kritiska till den föreslagna placeringen av fiskecampen. De synpunkter som framförs i den skrivelsen kvarstår. Skrivelsen bifogas.

Föreningarna har efter det skrivelsen 2005-06-12 avgavs sammanträffat med en av ägarna till AB Urkällan – Fishing & Outdoor Adventure och framfört dessa synpunkter. Vi har vidare i dialogen med ägaren föreslagit alternativa placeringar av verksamheten, som skulle vara betydligt mindre störande ur naturvårdssynpunkt .

Som framgår av skrivelsen 2005-06-12 har föreningarna hos länsstyrelsen begärt omprövning av länsstyrelsens beslut från 2004-12-15. Handläggaren på länsstyrelsen har per telefon meddelat att någon handläggning av ärendet inte kommer att ske före september 2005. Det är att observera att länsstyrelsen i skälen för beslut 2004-12-15 enbart har värderat lokaliseringen i förhållande till s k landskapsbildsskydd i 19 § naturvårdslagen. Man har alltså inte värderat själva verksamhetens störningar i de känsliga naturområden som omger själva ”fiskecampen”.

Nordöstra Skånes Fågelklubb och Naturskyddsföreningen i Kristianstad menar därför att något förhandsbesked om bygglov inte kan lämnas förrän ärendet åter handlagts av länsstyrelsen. I övrigt hänvisar vi till vår skrivelse 2005-06-12.

För Nordöstra Skånes Fågelklubb och För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Nils Waldemarsson och Christer Neideman

2005-05-05 Samråd om detaljplan för Yngsjö 4:245 vid Furubodavägen

Till
Stadsbyggnadskontoret
Kristianstads kommun
Samråd om detaljplan för Yngsjö 4:245 vid Furubodavägen.

Enligt förslaget skall ett huvudsakligen tall- och björkskogsbevuxet betesmarksområde bebyggas med ett 30-tal enbostadshus.

Föreningen ställer sig tveksam till förslaget eftersom så vitt vi vet ingen ordentlig inventering av områdets naturvärden är gjord. En inventering under sommarhalvåret för att undersöka områdets växt- och djurliv bör föregå upprättande av planer för bebyggelse i mer eller mindre orörd natur. I detta fall skulle man kunna tänka sig att bygga motsvarande antal hus på sämre åkermark i stället för i detta till stor del skogbevuxna område.

Vi har besökt området i månadsskiftet april-maj utan att hitta några direkt sällsynta eller hotade arter, men eftersom det är för tidigt på säsongen för de flesta arters vidkommande säger detta inte så mycket och noggrannare undersökningar bör göras !
För
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 5 maj 2005
Christer Neideman

 

2004-09-05 Plansamråd Isgrannatorp 1:19 m fl dvs ”logistikcentrum i Karpalund”

Stadsarkitektkontoret 5 september 2004
Kristianstads kommun
V Boulevarden 13
291 80Kristianstad

Plansamråd Isgrannatorp 1:19 m fl dvs ”logistikcentrum i Karplund”
Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser fortfarande att det inte klart har visats att det finns något behov av det extremt stora ”logistikcentrum” som plansamrådet avser. Föreningen avstyrker därför detaljplaneförslaget.

Förslaget skulle medföra en drastisk förändring av det öppna landskapet och strider bl a mot miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. De öppna fält, som idag producerar livsmedel för oss själva, är också en viktig födoresurs för t ex rastande tofsvipor och ljungpipare som äter mask och småkryp, samt förbiflyttande eller övervintrande gäss och svanar som äter skörderester och annan ”vegetarisk” föda. Den upp till 27 meter höga ”höglagerdelen” och det enormt stora upp till 10 m höga ”vidareförädlingsområdet” skulle medföra en chockartad omvandling av landskapet.

Visserligen innehåller plansamrådet ambitioner och förslag för att minska miljöpåverkan genom t ex bullervallar och skyddsplanteringar och dagvattendammar, men detta räcker inte som alibi för ett tveksamt projekt.
En god dagvattenhantering borde i detta fall kombineras med obligatoriska ”gröna tak” för att ge något liv åt de planerade jättebyggnaderna, ifall förslaget verkligen skulle genomföras.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Christer Neideman, Ordförande

 

2004-01-25 Programsamråd för område vid Härlöv / Karpalund

Till Stadsarkitektkontoret
Kristianstad kommun

Programsamråd för område vid Härlöv / Karpalund

Programförslaget syftar till att klargöra förutsättningarna för ett större
transport- och logistikcentrum med möjlighet för järnvägsanslutning.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad ställer sig tveksam till behovet av
en sådan jätteanläggning som detta tycks handla om. Idén att ett
eventuellt nytt logistikcentrum skulle ha järnvägsanslutning är
visserligen utmärkt, men vilken grund finns det för att en så stor helt ny
anläggning behövs ?

Ur landskapsbildssynpunkt är de föreslagna utbyggnaderna negativa. Det
öppna kulturlandskapet förvandlas till industriområden och det lilla som
finns kvar av staden Kristianstads klassiska siluett ersätts av
visserligen nya men fula verksamhetsområden av typ jättestora köp-lador.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Kristianstad 25 januari 2004

Christer Neideman

 

2003-12-06 Angående plansamråd för Horna 3:12 utmed Flötövägen i Åhus

Till
Kristianstad kommun
Stadsarkitektkontoret
V Boulevarden13
291 80 Kristianstad

Angående plansamråd för Horna 3:12 utmed Flötövägen i Åhus.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att planerna på att bygga ett småhusområde i det öppna landskapet norr om ”kolladorna” hotar områdets biologiska mångfald och är negativt för landskapsbilden. Om det absolut måste byggas ett småhusområde, anser vi att det i stället bör byggas inuti den befintliga tallskogen, där det inte skulle påverka landskapsbilden och där floran är mindre värdefull än ute på de öppna hedartade markerna.

Området runt kolladorna har en speciell flora med inslag av sandstäppskaraktär t ex det sällsynta gräset tofsäxing. Här växer bl a. hedblomster, harmynta, gulreseda, sandlilja och den sällsynta växten
lusfrö. I det omedelbara närområdet finns lekplatser för den sällsynta strandpaddan och det finns risk för att bebyggelsen försämrar strandpaddornas överlevnadsmöjligheter. I den öppna delen av området bör också en utglesning eller röjning ske av de tallplantor, som utan skötselgärder annars så småningom skulle omvandla området till helt sluten tallskog. Att området ej får växa igen ytterligare är likaså viktigt för förekomsten av den sällsynta fältpiplärkan liksom för t ex trädlärkan. Vi känner tyvärr ej till eventuella förekomster av skyddsvärda insekter t ex olika solitära bin, men området är så speciellt att det troligen är värdefullt även ur insektssynpunkt. . I vilket fall är det viktigt att det görs en ordentlig inventering av områdets flora och fauna innan något beslut tas om en eventuell exploatering

Vi vill poängtera att i detta fall är de öppna delarna av området intressantare ur flora-, fauna- och naturvårdssynpunkt än de delar som är sluten skog. Att kommunen avsätter områden i planen som ”naturområden” får alltså inte innebära att de bara lämnas att växa igen med tall, vilket
skulle förstöra många av de nuvarande värdena.

Kristianstad 6 december 2003

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman (Ordförande)

 

2003-08-12 Planprogram Araslöv 1:61

Stadsarkitektkontoret
Kristianstad kommun
291 80 Kristianstad

Yttrande angående planprogram Araslöv 1:61 (Araslövs Golfbane AB, ny 18 hålsbana)

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har vid besök på plats i maj 2003 lämnat synpunkter till Araslövs Golfbane AB och Stadsarkitektkontoret (Per-Åke Grelsson) angående planerna på en ny golfbana. Nedan sammanfattar vi våra synpunkter:

Det är mycket viktigt att allmänheten får goda möjligheter att röra sig inom området, särskilt som området gränsar till ett villasamhälle med få andra rekreationsytor. De nuvarande åkerytorna har mindre intresse ur
denna synpunkt. Däremot är det mycket viktigt att man sparar så stora delar som möjligt av skogen! Vi har förstått att markens lutning gör att hål 11 är svårt att flytta på. Däremot kan intrånget i skogen enkelt
minskas genom att hål 2 flyttas till ”åkerremsan” öster om den nordsydliga markvägen (dvs till det som för länge sedan var en fruktträdgård).

De dammar som planeras bör i största möjliga mån byggas så att de gynnar den biologiska mångfalden. I de större dammarna bör öar som kan tjäna som häckplats för t ex änder anläggas. Dammarna bör också anpassas för groddjur ,främst strandpadda, dvs ha grunda stränder och vara solexponerade i sandig miljö. (Däremot är inplantering av fisk i detta fall inte önskvärd.)

Banans skötseln bör var så ekologiskt anpassad som möjligt. Att bränna av gräset på ruffen en gång per år är en bra metod. Gräsklippet från greenerna får ej dumpas i skogen eller ner mot sjön, så att vegetationen
och vattnet påverkas i ogynnsam riktning (övergödning).

Kristianstad den 12 augusti 2003

Christer Neideman

 

2003-06-01 Tätortsnära natur

Till
Miljöenheten
Länsstyrelsen i Skåne län

Yttrande angående Remisshandling juni 2003 gällande Skydd av tätortsnära naturområden för friluftsliv i Öresundsregionen Skåne.

Härmed inkommer Naturskyddsföreningen i Kristianstad med ett yttrande angående Remisshandling juni 2003 gällande Skydd av tätortsnära naturområden för friluftsliv i Öresundsregionen Skåne.

Naturskyddsföreningen anser att de förslag på områden som har prioriterats i remisshandlingen generellt sett inte är tillräckligt tätortsnära. Då det gäller Kristianstad kommun och Kristianstad stad har inget förslag på områden i nära anslutning till tätorten tagits upp som programförslag.

Vi är medvetna om att det med tätortsnära, från Regeringens synpunkt, menas områden med lite större arealer som ligger en bit utanför tätbebyggelse. Dock är Skåne annorlunda och i remisshandlingen påpekas att det är de mindre naturområdena som ligger i nära anslutning till bostadskvarter som människorna i Skåne behöver mest. Dessutom tar remisshandlingen upp miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” i vilket det bland annat framhålls att närhet till bebyggelse och god tillgänglighet är viktiga begrepp då det gäller natur- och grönområden.
I remisshandlingen tar man också upp de grupper som närheten till friluftsområden och grönområden är allra viktigast för, nämligen barn och äldre. De saknar ofta möjligheter att själva kunna ta sig ut i naturen.

De tätortsnära områden i anslutning till Kristianstad stad som Naturskyddsföreningen angav som förslag på områden att bevara för friluftsliv är sådana som är lätt tillgängliga för alla och kan nås utan bil eller andra kommunikationsmedel. Områdena ligger i eller alldeles i kanten av Kristianstad vilket innebär att det går att promenera dit. Näsby fält, Ekenabben och Björket används redan idag flitigt av en stor mängd människor som rekreationskällor och även i undervisning och lek av närbelägna skolor och daghem. Delar av dessa områden inte är detaljplanelagda och saknar därmed juridiskt skydd som i viss mån garanterar att de får finnas kvar även i framtiden som en resurs för det vardagliga tätortsnära friluftslivet. Utan skydd finns det alltid en risk att områdena kan komma att exploateras och tas i bruk för bostads- och/eller industribebyggelse vilket innebär att chanserna till vistelse i naturmiljö minskar avsevärt inte minst för barn och äldre inom tätorten.

Naturskyddsföreningen anser att de av föreningen föreslagna och ovan nämnda områden uppfyller i stort sett alla de prioriteringsprinciper som anges i Remisshandlingen, förutom prioriteringsprincip D. Prioriteringsprincip D innebär att områden som ligger långt bort från zon 1, sydvästra och västra Skåne, måste vara av större storlek för att få ingå i programmet.
De av Naturskyddsföreningen föreslagna områdena är mycket viktiga som rekreationsområden för invånarna i Kristianstad som är en stad i stort sett omgiven av uppodlad mark och med liten tillgång till grönområden för friluftsliv. Är det rimligt att prioritera bort dessa områden som möjliga att skydda för friluftsliv enbart för att de ligger för långt bort från sydvästra och västra Skåne?

Att skapa skydd för friluftsliv i tätortsnära naturområden i Öresundsregionen Skåne finner Naturskyddsföreningen vara ett bra initiativ och uppdrag men det är viktigt att det kommer alla människor i Skåne till nytta även i mindre tätorter som är belägna längre bort från sydvästra och västra Skåne.

Tillgången till friluftsområden som alla kan nå, även med barnvagn, små korta ben och rullator, måste tas tillvara och skyddas för framtiden.
Detta är av största vikt oavsett var i Sverige vi befinner oss.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad

genom Åsa Jakobsson

2001-05-27 Programsamråd angående Norra Åsum 2:14

Debatt / brev till:
Stadsarkitektkontoret
Kristianstad kommun
V Boulevarden 13
291 32 Kristianstad

Programsamråd angående Norra Åsum 2:14

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har studerat det programförslag som Stadsarkitektkontoret tagit fram.

Naturskyddsföreningen vill uppmärksamma kommunen på förekomsten av den hotade strandpaddan (Bufo calamita, även kallad stinkpadda) som förekommer både inom och i direkt anslutning till exploateringsområdet. Strandpaddan är ett av våra mest sällsynta och hotade groddjur (upptaget som starkt hotad på Röda listan 2000). Under 1980- och 1990-talet har strandpaddan minskat mycket dramatiskt både i utbredning och i antalet individer. I Sverige är arten känd utmed kusten från Bohuslän till Blekinge. I Skåne har den påträffats på inlandslokaler och då alltid i sandiga marker. Till skillnad från övriga groddjur utnyttjar strandpaddan nästan alltid extremt grunda vattensamlingar för sin lek. Dessa temporära vatten torkar oftast snabbt ut vilket gör strandpaddan mycket sårbar. Under projekt strandpadda konstaterades arten leka på ett 30-tal lokaler i Skåne varav 10 i Kristianstad kommun.

I februari bildades en grodgrupp inom Naturskyddsföreningen som sedan april har inventerat förekomsten av strandpadda inom Kristianstads kommun. Genom detta arbete har flera nya lokaler för strandpadda påträffats inom kommunen, vilket vi finner mycket glädjande. En av dessa lokaler ligger ca 250 meter söder om Killegårdarna strax öster om vägen till Go-cartbanan Åsum-Ring. Denna lokal ligger inom det detaljplanerade området för exploatering (kartbilaga 1). Tre områden med verksamhet (kartbilaga 3) är planerade i direkt anslutning till lokalen vilket med största sannolikhet kommer att påverka strandpaddorna negativt. Det Naturskyddsföreningen känner mest oro över är de planteringar och den väg som planeras genom området. Två av de största hoten mot Skånes strandpaddepopulation är just dessa båda åtgärder. Vid ett eventuellt vägbygge kommer, om inte grodpassager byggs, strandpaddorna hindras från att komma i kontakt med övriga populationer i närområdet, både de kända lokalerna i Vä och Nöbbelöv och de som finns vid Hammarsjön. Även lokalen vid den gamla pistolskyttebanan kommer att påverkas av den planerade vägen.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att de planerade exploateringsplanerna inte bör inledas förrän strandpaddans situation inom området är fullt kartlagd samt att åtgärder till gagn för strandpaddornas spridning och reproduktion tas med i planprocessen. Dessa åtgärder bör omfatta passager under den planerade nya vägen och grävning av nya dammar på lämpligt ställe som kompensation för de störningar som den planerade exploateringen innebär.

Kristianstad 27 maj 2001

Christer Neideman

 

2001-05-13 Angående utbyggnad av väg E22 delen Hörby norra Vä

Debatt / brev till:
Vägverket
Region Skåne
Box 543
291 25 Kristianstad

Angående utbyggnad av väg E22 delen Hörby norra Vä

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har studerat de olika alternativen i Vägverkets vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning.

Trafikintensiteten är enligt vägutredningen ca 6000 7000 fordon/dygn på sträckan Hörby- Tollarp. Detta motiverar inte en nybyggnation i obrutet landskap och det kan ej heller motivera krav på ”motorvägsstandard”. Infrastrukturplaneringen får inte baseras på att hastigheten skall höjas utan ha sin utgångspunkt i säkerhetsaspekten. När det gäller säkerheten finns kostnadseffektivare åtgärder än ”motorvägsstandard”.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att en bättre och säkrare väg kan åstadkommas genom att befintlig väg utnyttjas och förbättras i största möjliga utsträckning. Den enda sträcka där vi anser att en nydragning är ofrånkomlig är runt själva Linderöds samhälle. För att undvika störningar på de kringboende och en hastighetsbegränsning till 50 km/h bör en ny vägdragning göras utanför detta samhälle. Däremot måste man med den begränsade trafik som finns på denna del av E22 acceptera att vägen får olika standard på olika delsträckor och att det blir hastighetsbegränsning till 70 km /h i Sätaröd respektive Tollarp. Föreningen anser alltså att man på långa ”transportsträckor” kan bredda och förbättra vägen i befintlig sträckning, men att det inte finns någon anledning till varken nydragning av långa vägsträckor eller till att riva hus i samhällena för att till varje pris bredda vägen och slippa kortare sträckor med hastighetsbegränsning 70 km/h.

Föreningen förordar alltså en förbättrad väg som i huvudsak går i nuvarande sträckning, men ej har ”motorvägsstandard”. Tyvärr ingår inte en upprustning för att på detta sätt göra den nuvarande vägen bättre och säkrare i Vägverkets presenterade alternativ. Ett problem med Vägverkets utbyggnadsmodell är att man förutsätter att det överallt måste finnas parallella vägar för lokaltrafiken.

Naturvärden

Linderödsåsens nordsluttning är klassat som riksintresse för naturvården och är ett mycket viktigt område för den biologiska mångfald av arter som är bundna till den svenska ädellövskogen. Här finns det största sammanhängande området i Skåne med livsmiljöer för många av våra mest hotade arter. Området har på grund av sin artrikedom utvalts av Världsnaturfonden som ett av de fem viktigaste skyddsvärda men fortfarande oskyddade skogsområdena i Sverige. På den berörda delen av åsen finns naturreservatet Bjära och det ur botanisk synpunkt riksintressanta Knopparpsområdet samt ett antal skyddsvärda nyckelbiotoper bl a vid Björkeröd. Bland de skyddsvärda arterna kan nämnas brunbaggen, Melandrya barbata som finns vid Björkeröd och den sällsynta mossan Plagomnium medium som har en sydlig utpost i sumpskogar vid Linderöd.I området vid Nöbbelövskorset finns en av de största svenska populationerna av strandpadda (stinkpadda). Strandpaddan är den groddjursart , som är mest karakteristisk för Kristianstadsslätten, och är just nu föremål för ett särskilt statligt åtgärdsprogram. Flera av bäckravinerna, bl a Björkerödsbäcken och Linnekullabäcken har valts ut av länsstyrelsen som ”Natura 2000” -områden, vilket innebär att Sverige åtagit sig gentemot EU att för framtiden bevara och skydda områdena. Kristianstad kommun genomför ett särskilt Vramsåprojekt för att skydda naturvärdena och förbättra miljön runt detta värdefulla vattendrag, och Vramsån är också anmäld som Ramsarområde dvs som internationellt skyddsvärd enligt våtmarkskonventionen – Convention on Wetlands. Övergångszonen mellan Linderödsåsen och Kristianstadsslätten är också mycket viktig för bildningen av det grundvatten, som är en mycket viktig naturresurs inför framtiden.

Hot

En nydragning av E22 mellan Linderöd och Vä hotar att förstöra värdefull natur och ytterligare splittra ett av Sveriges värdefullaste ädellövskogsområden. Ett antal sällsynta växter och djurarter kan trängas undan eller minska i antal genom att deras biotoper exploateras eller genom sekundära effekter som t ex uppsplittring av utbredningsområdet och barriäreffekter beroende på den nya vägen. Vattenkvalitén i både ytvatten och grundvatten kan försämras genom de förändringar i avrinning och grundvattenbildning som ett vägbygge på åssluttningen medför. Dessom kan förorenat avrinningsvatten från trafiken och från utsläpp i samband med olyckor skada både yt- och grundvatten. Den känsliga Vramsån måste korsas på ytterligare ett ställe om en ny vägdragning sker.

Om Vägverkets texter

När det gäller Vägverkets folder om vägutredningen anser vi att det är mycket svårt för allmänheten att få en rättvisande uppfattning av intrångseffekterna av de olika alternativen. Man kan av texten förledas att tro att ”Diagonalen” har minst påverkan på naturmiljön. Men den bistra sanningen är att ”Diagonalen” är framtagen för att kombineras med alternativet ”Syd”som ger stora intrång när en helt ny vägsträckning dras över Linderödsåsens sluttning.

För säkerhets skull vill vi också försöka gradera Vägverkets alternativ efter vilka som ger störst störningar på naturmiljön:

1. Klart störst intrång gör alternativ ”Syd”, med fortsättning söder om Tollarp.

2. Något mindre intrång gör kombinationen av ”Syd” och ”Diagonalen”, men här blir fortfarande mycket stora effekter på en känslig del av Linderödsåsens sluttning.

Alla kombinationer som innefattar alternativ ”Syd” är alltså mycket olämpliga ur naturvårdssynpunkt.

3. Det är svårare att gradera de tre nordliga dragningarna(A,B,C) norr om Tollarp men alla tre alternativen korsar Vramsån och innebär långa nydragningar av väg genom landskapet.

4. Det sydligaste av de tre alternativen (C) är kanske sämst därför att det hotar att skada eller slå ut strandpaddepopulationen vid Nöbbelöv, men även de andra två alternativen ger negativa effekter i form av intrång i naturvårdsobjekt och nyckelbiotoper.

5. När det gäller förbifart av samhället Linderöd tycks det nordliga alternativet vara sämre än det sydliga.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad avstyrker alltså Vägverkets förslag till nya vägdragningar med motorvägsstandard och förordar i stället en dragning av vägen enligt den kortare varianten av Linderyd syd och att vägen i övrigt rustas upp och förbättras i befintlig sträckning.

Kristianstad 13 maj 2001
Christer Neideman

 

2001-03-10 Angående detaljplan för Barum 1:6 i Barum

Debatt / brev till:
Byggnadsnämnden
Kristianstad kommun
Västra Boulevarden 13
291 32 Kristianstad

Angående detaljplan för Barum 1:6 i Barum

För att vara absolut säkra på att våra synpunkter på detta säregna planärende inte skall kunna bli bortglömda skriver vi åter:

Naturskyddsföreningen i Kristianstad vidhåller sitt avstyrkande av planerna på att flytta den mekaniska verkstaden till ett nytt olämpligt läge i Barum. Bara för att verkstaden i dag ligger på en olämplig plats, behöver den inte nödvändigtvis flyttas till en annan olämplig plats. Det aktuella området är riksintresse både för naturvård och för turism och friluftsliv. Området är enligt kommunens översiktsplan redovisat som Kategori R5 ”Ingen ny bebyggelse som kan motverka riksintresset får uppföras”.

Som vi tidigare påpekat finns det betydligt lämpligare placeringsalternativ för denna typ av industri inom högst rimligt avstånd. Varför har dessa alternativ aldrig diskuterats ? ?

Föreningen är besviken på att kommunens representanter (både politiker och tjänstemän) tycks ha förlorat sinnet för proportioner och så helhjärtat ställer upp på exploatörens sida i stället för att föreslå en placering av verkstaden, som skulle både skydda riksintressena och samtidigt vara en bra lokalisering av den mekaniska industrin.

Vi anser att det är mycket extremt att som Stadsarkitektkontoret använda Miljöbalkens 2 kap 1§ som alibi för att tillåta bygget: ”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt till föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning”. Är det verkligen god hushållning att sprida ut industrier i områden som är av riksintresse för naturvård , turism och friluftsliv ?

Kristianstad 10 mars 2001

Christer Neideman

 

2000-12-18 Angående samråd om detaljplan för Barum 1:6

Samråd / brev 18 december 2000 till:
Kristianstad kommun
Stadsarkitektkontoret
V Boulevarden 13
291 32 Kristianstad

Angående samråd om detaljplan för Barum 1:6 i Barum

Naturskyddsföreningen i Kristianstad vidhåller sitt avstyrkande av planerna på att flytta den mekaniska verkstaden till ett nytt olämpligt läge i Barum. Bara för att verkstaden i dag ligger på en olämplig plats, behöver den inte nödvändigtvis flyttas till en annan olämplig plats. Det aktuella området är riksintresse både för naturvård och för turism och friluftsliv. Området är enligt kommunens översiktsplan redovisat som Kategori R5 ”Ingen ny bebyggelse som kan motverka riksintresset får uppföras”. Som vi tidigare påpekat finns det betydligt lämpligare placeringsalternativ för denna typ av industri inom högst rimligt avstånd. Varför har dessa alternativ aldrig diskuterats ? ?

Föreningen är besviken på att kommunens representanter (både politiker och tjänstemän) tycks ha förlorat sinnet för proportioner och så helhjärtat ställer upp på exploatörens sida i stället för att föreslå en placering av verkstaden, som skulle både skydda riksintressena och samtidigt vara en bra lokalisering av den mekaniska industrin.

Vi anser att det är mycket extremt att som Stadsarkitektkontoret använda Miljöbalkens 2 kap 1§ som alibi för att tillåta bygget: ”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt till föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning”. Är det verkligen god hushållning att sprida ut industrier i områden som är av riksintresse för naturvård , turism och friluftsliv ? ?

Kristianstad 18 dec 2000

Christer Neideman

 

2000-02-20 Synpunkter på förslag till fördjupad översiktsplan för Näsby och Näsbyfält av Kristianstads kommun

Samråd / brev 20 februari 2000 till:
Kristianstad kommun
Stadsarkitektkontoret
V Boulevarden 13
291 32 Kristianstad

Synpunkter på förslag till fördjupad översiktsplan för Näsby och Näsbyfält av Kristianstads kommun

Undertecknade föreningar har valt att yttra sig gemensamt om översiktsplanen för Näsby och Näsbyfält för att betona Näsbyfälts mycket stora värde för både friluftsliv och naturvård.

Näsbyfält hyser utomordentliga naturvärden, vilket bland annat sammanhänger med en lång hävdkontinuitet i form av slåtter och bete på stora områden. Fältet gränsar till de biologiskt mycket värdefulla våtmarksområdena kring Araslövssjön. Denna del av Näsbyfält är skyddsvärd ur naturvårdssynpunkt på såväl nationell som internationell nivå och föreningarna ser det som mycket värdefullt att ett naturreservat inrättas inom detta område. Vikten av att skydda denna del av området framgår av att tre av de habitattyper som förekommer är särskilt prioriterade inom EU.

Då det gäller rödlistade växt- och djurarter i kategorierna akut hotade och sårbara finns inom Näsbyfält flera arter såsom fin tofsäxing, krypfloka, flera svamparter, gulhuvad hagtornsbrokmal, havsörn, kornknarr och svarttärna. Kornknarr är för övrigt en EU-prioriterad art som under senare år regelbundet noterats på Näsby fält med upp till tre spelande fåglar.

Näsbyfält ligger inom gång- och cykelavstånd från centrala Kristianstad. Med sitt läge ute på slätten saknar Kristianstad i stor utsträckning närströvområden. En ökad bebyggelse på Näsby ut mot Näsbyfält kommer att innebära ett ökat slitage på markerna mellan bebyggelsen och Araslövssjön. Detta slitage kommer att vara ett bekymmer även om åtgärder vidtages för att kanalisera besöksströmmarna. Enligt förslaget till översiktsplan planeras en stor nybebyggelse på Näsbyfält. Denna bebyggelse kommer enligt kartskissen att ligga i direkt anslutning till de områden som under senare år hyst spelande kornknarr, vilket innebär ett stort hot mot denna arts fortsatta existens på Näsbyfält.

En exploatering av Näsbyfält väster om Stridsvagnsvägen innebär en påtaglig risk att negativt påverka naturmiljön. Föreningarnas uppfattning är att det behövs en bred buffertzon mellan bebyggelsen och det planerade naturreservatet. Till denna breda buffertzon kan fritidsaktiviteter styras på ett klokt sätt, vilket innebär att boende på Näsby och inom en stor del av Kristianstad kan få tillgång till ett livgivande närströvområde. Den buffertzon som finns med i föreliggande förslag till översiktsplan är alldeles för smal för att kunna fylla sin uppgift att kanalisera fritidsaktiviteter som motion, promenader, hundrastning och barnlek mm.

Buffertzonen måste breddas, så att den gör skäl för namnet och målmedvetet byggas ut med ett system av stigar för motion, promenad med hund , lek mm, så att slitaget på det blivande naturreservatet inte medför alltför stora störningar av djurlivet eller den i vissa områden känsliga floran. Om det kommande naturreservatet kompletteras med ett rejält och välplanerat buffertområde skulle hela området faktiskt kunna utnämnas till EKOPARK och kunna bidra till att göra Kristianstad ännu mera känt för sin goda miljö och framsynta naturvårdsplanering.

Det är föreningarnas uppfattning att bebyggelse inte bör komma till stånd väster om Stridsvagnsvägen. Föreningarna ser i så fall hellre att bebyggelse sker på åkermarken nordöst om Tvedegårdsvägen. I den mån det trots allt skulle kunna bli aktuellt med exploatering väster om Stridsvagnsvägen måste den i så fall ske etappvis, så att det blir möjligt att mellan varje etapp göra en bedömning hur en utbyggnad äventyrar de biologiska värdena på Näsbyfält.

Föreningarna anser att det är viktigt att området väster om Högskolan bibehålls så att området även fortsättningsvis kan utnyttjas som en viktig resurs i Högskolans undervisning. Vi vill också påpeka vikten av att gränserna för det föreslagna naturreservatet inte ändras. Det har nämligen i debatten förekommit förslag som om de genomfördes skulle förstöra den sällsynta torrängsfloran söder om P6 gamla motorområde.

Kristianstad den 20 februari 2000

Christer Neideman
Ordförande

 

1998-05-30 Åhus hamn – synpunkter angående eventuell utvidgning av hamnbassäng

Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Nordöstra Skånes Fågelklubb

Samråd / brev 30 maj 1998 till:
Kommunstyrelsen
Kristianstads kommun

Åhus hamn – synpunkter angående eventuell utvidgning av hamnbassäng och
uppställningsytor

Scandiaconsult Bygg och Mark AB har fått i uppdrag av Kristianstad Hamn-anläggningar AB att utföra en förstudie av hur en utvidgning av Åhus hamn kan utföras. Efter att tagit del av denna utredning konstateras att inga förslag till ingrepp i Äspets naturreservat föreligger och detta är väsentligt. Emellertid ser vi med oro på framtiden om exploatering av södra åstranden nu inleds. Ur naturvårdssynpunkt är det negativt för helhetsbilden om reservatets närområde mot hamnbassängen exploateras. Vassen och stranden norr om markvägen och ut på den södra pirarmen hör biotopmässigt ihop med naturreservatet.

Det är också negativt om tillgängligheten till södra piren minskar. Ej heller är det tilltalande att tillfartsvägen till södra piren måste dras i tallskogen. Ingen vägdragning innanför reservatsgränsen kan accepteras (ligger heller inte i förslaget, men behöver kanske påpekas).

I första hand förordar Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Nordöstra Skånes Fågelklubb att ingen utbyggnad av hamnen sker. Den skisserade utbyggnaden skulle medföra stora ingrepp på Äspetsidan, och det är mycket tveksamt om det finns tillräckligt trafikunderlag för att motivera ett så stort ekonomiskt risktagande.

Om utbyggnadsplanerna trots allt realiseras är det av största vikt att naturreservatet Äspet med den fågelrika lagunen och utanförliggande strand samt ön Karet (dvs det gamla fågelskyddsområdet) värnas. Områdena 3 (vassområdet i norra Äspet) och 4 (den nuvarande vågbrytaren) hör organiskt ihop med naturreservatet och bör så långt som möjligt skonas från ingrepp. Ur naturvårdssynpunkt är alternativ 2 och 3 av utbyggnadsplanerna sämst p g a de omfattande ingreppen i vassen respektive på stranden norr om utfartsvägen till piren. I alternativ 1 blir påverkan mindre på såväl stranden som skogen.

Det är tveksamt hur uppgrundningen av reservatets havsstrand söder om pirarmen skulle påverkas av en utfyllnad av hamnen österut och av den föreslagna friliggande vågbrytaren. Uppgrundningen i sig måste inte vara av ondo, men risken finns att ön Karet på sikt växer ihop med land , vilket vore olyckligt med tanke på där häckande fåglars behov av ostördhet från både människor och fyrbenta predatorer. Frågan är naturligtvis hur man utför den eventuellt friliggande nya vågbrytaren. ( Den skulle faktiskt kunna utformas så att den var positiv för fågellivet.)

Utfyllnaderna i havet riskerar också att medföra att den fågelrika lagunen söder om hamnutloppet helt förlorar kontakten med Östersjön och därmed snabbt växer igen och förlorar sitt idag mycket stora värde som fågellokal. Det måste ställas krav på att fågelbiotoperna i lagunområdet inte påverkas negativt av en eventuell utbyggnad.

Om en utbyggnad av hamnen sker enligt hamnbolagets planer bör naturreservatet Äspet utvidgas ända fram till åns södra strand, så att ytterligare exploatering på Äspetsidan förhindras.

Den södra stranden bör i så fall utformas som en svag sluttning ner mot ån. Vad gäller spontens utförande i den tillbakaflyttade strandlinjen föredras D-alternativet såsom minst anskrämligt. Det ger trots allt vissa biologiska förutsättningar till skillnad från framför allt alternativ A och B.

Utfyllnaden öster om norra hamnpiren och Danogips kan vara acceptabel förutsatt att man dumpar sten till några nya grynnor för att ersätta de befintliga vilka ju går förlorade.

Kristianstad den 30 maj 1998

Nordöstra Skånes Fågelklubb
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Åke Svensson
Christer Neideman