Tidigare aktiviteter 2016

 


Den orädda stenknäcken  Foto: Stig Åke Olofsson

Annandagjulpromenad måndagen 26 december

Vädret var milt med omväxlande lite småregn och däremellan klart och solsken när ca 25 naturintresserade vandrade längs Helgeån och Hammarsjön mot Ekenabben. Christer Neideman berättade om annandagsvandringens historia ( nu minst vandring nr 44) och spådde med ledning av bland annat det låga vattenståndet att det skulle bli en mild vinter. Evert Valfridsson från fågelklubben höll räkning på antalet sedda fågelarter och vi hittade ovanligt många: 39 arter vilket är nära tidigare rekordet 42 arter. Vi fick bland annat se en ung havsörn på ganska nära håll vid Hammarsjön och en stenknäck på mycket nära håll i Tivoliparken. Vi såg flera förbiflygande flockar av sidensvans och en blandad flock av grönsiska och gråsiska som åt alfrön vid Ekenabben. Vi hittade också betydligt fler blommande växter än vad vi väntat oss: 11 stycken. Dessa växterna hade åtminstone nätt och jämnt lyckats få fram nya blommor efter köldknäppen i november t ex tusensköna, baldersbrå och korsört.
Christer Neideman

kristianbild

Bildvisning 22 november på Bromölla bibliotek med Kristian Gärdsborn
24 personer (varav 9 kvinnor) njöt av Kristian Gärdsborns fantastiska bilder. Vi fick se diverse vilda bin,andra steklar, fjärilar och spindlar i närbild. Dessutom fick vi lära oss mer om hur man på en liten yta kan föröka den biologiska mångfalden med bihotell placerade på låg höjd och i söder. Naturen är fantastisk om man ger sig tid att betrakta den.
Slutvinjetten med uttrar vid naturum uppskattades enormt.
Tack Kristian.

dscn6392_02

sidenticka-sep2010-031 Sidenticka

Svampexkursion söndagen 2 oktober

En extremt varm och torr septembermånad borgade tyvärr inte för stora mängder svamp. Men när åtta svampintresserade under ledning av Tony Svensson, från föreningen Puggehatten, vandrade runt Bokenäset vid Oppmanna kunde regnet inte hålla sig längre. Vi fick en fin promenad och hittade också rätt många svamparter, men de flesta var små och inte i allra bästa skick. Lättast att känna igen var nog tickorna t ex sidenticka och korkticka. Roligast var brödkorgsvampen. Sällsyntast var gröntickan och kastanjesoppen. Tony lyckades bestämma alla svampar åtminstone till släktet och sammanlagt hittade vi drygt 40 olika arter. Men vi blev alla rejält blöta och fick trösta oss med att vi fått bra motion och att ”nästa helg kanske det blir mer svamp”. Christer Neideman

img_8105_01
Staffan Lindberg sjunger om koldioxidbantning och växthuseffekten

Framtidsveckan Kristianstad 2016

Veckan invigdes med arrangemang på Högskolan Kristianstad måndagen 12 september.
På tisdagen 13/9 hade vår förening och Studiefrämjandet huvudansvaret. Dagen började med fyra ”lunchföreläsningar”, sedan filmvisning och på kvällen en ståuppföreläsning och vi var som vanligt på regionmuseet.

Katrine Svensson från kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning berättade om hur man ”Giftbantar sin vardag”. Kommunen driver ett projekt där man vänder sig till både hushåll och förskolor som vill kemikaliebanta sin vardag. Miljö- och hälsoskadliga ämnen finns i stort sett i allting omkring oss – i mat, kläder, möbler, byggmaterial och elektronik. Eftersom barn är extra känsliga arbetar man också på att inventera och ändra rutiner på 20 förskolor. Exempel på kemikalier man skall undvika är ftalater (mjukgörare i plaster), flamskyddsmedel och tungmetaller som krom, bly och kadmium.

Lars Almström, som driver kampanjen ”Klimatsvaret – CCL Sverige” redogjorde för deras förslag som kan lösa klimatfrågan. Citizens Climate Lobby (CCL) är en amerikansk organisation som vill införa avgifter på koldioxidutsläpp. Dessa avgifter skall gå till en fond, som sedan betalar tillbaka alla pengarna i lika stora delar till medborgarna. På detta sätt belönas de som orsakar små utsläpp. De ökande priserna på fossila bränslen gör det lönsamt att använda förnybara drivmedel, så att bensin och diesel fasas ut. Förslaget är bra och vi hoppas att Lars och CCLs lobbyarbete ger resultat!

Lennart Erfors berättade om kommunens klimatarbete och hur man i framtiden kan behöva anpassa sig till stigande havsnivåer, översvämningar mm. Kommunen strävar efter att bli helt fossilbränslefri i sin egen verksamhet och har nått långt på vägen. Man har många biogasfordon och i Karpalund installeras nu en förbehandlingsanläggning, så att man slipper köra det organiska materialet till Malmö för detta. Kristianstad är känsligt för översvämningar och vallarna skall efterhand höjas så att de klarar ett vattenstånd på 4 m över havet. Ett problem är att det tillåtna uttaget av grundvattnet överstiger nybildningen på den norra delen av Kristianstadslätten.

Kommunens energirådgivare Martin Holmén talade om ”Energi ur ett samhällsperspektiv”. Han beskrev hur det svenska energisystemet fungerar och om skillnaderna mellan effekt, energi och exergi. Energin kan inte förstöras utan bara omvandlas, medan exergin = energins arbetsförmåga kan minska till noll när vi till exempel omvandlar el till tjugogradig värme i en elradiator.

Filmen ”Inte bara honung” av Markus Imhof beskriver hur honungsbina arbetar med att pollinera blommor, grönsaker, bär och frukt. Filmen visar blan annat storskalig biodling i USA, småskalig odling i Österrike och ett exempel från Kina där man utrotat bina med kemikalier och tvingas befrukta fruktträden för hand.

Staffan Lindberg, ståuppföreläsare från Uppsala, framförde med sång och gitarrspel sin föreställning ”Moder Jord – för god att kolsyra”. Staffan blev redan år 2007 koldioxidbantare och minskade med hjälp av olika forskare sina utsläpp av växthusgaser med flera ton. Med humor och gott humör lärde han ut kunskap om växthuseffekten och om vetenskapliga fakta t ex de termodynamiska principerna ”Allting sprids och ingenting försvinner”.

På onsdagen 14/9 ordnade kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning en ”Miljöverkstad om en hållbar framtid 2050”. Det var Fredrik Warberg från Tidsverkstaden som på ett medryckande sätt berättade hur vår framtid kan se ut år 2050 om vi löser klimatproblemen. Enligt Fredrik kan 60% av problemet lösas med hjälp av teknik, men vi behöver också ändra vår livsstil, för att resurserna skall räcka till.

 

dscn6019_01

Linnérunda nr 200 söndagen 11 september

Evert Valfridsson började guida på Linnérundan år 2004. Tolv år senare har han alltså hunnit med 200 rundor och före starten avtackades Evert av Fågelklubbens ordförande Nils Waldemarsson för denna stora insats. Denna gång var vädret varmt och vindstilla och efter någon timme kom solen och ännu mera värme. De sista (?) svalorna höll till i trädtopparna på Tivolisidan. Isternäset var uttorkat och övergivet av vipor och änder. Men det fanns gott om sädesärlor och gulärlor. Några tornfalkar ryttlade och en brun kärrhök patrullerade längs åkanten.

Vi fikade vid Lillö, där vallgraven rensats upp. Bolmörten blommade fortfarande och när vi gick över andra bron flög en lärkfalk över på nära håll. På vägen mot Härlövsborg gick vi uppe på den nya vallen som skall skydda mot översvämning. Här växte bland annat jordrök och den gode Henriks målla. På Härlövs ängarsidan kunde vi se ett pungmesbo som hängde kvar sedan våren. När vi återkom till naturum räknade Evert ihop att vi sett eller hört 54 olika fågelarter!
Christer Neideman

dscn6010_01_01

Geologins dag på Kjugekull lördagen 10 september

Solen sken över 40 intresserade som guidades av Nils-Olof Svensson, geolog från Högskolan Kristianstad. Vi började med att studera de ovanliga vittringsgropar som upptäcktes av Sven-Erik Magnusson på 1980-talet. Vittringen har skett i ett tropiskt klimat för mer än 100 miljoner år sedan. Under krita-perioden (ca 75 miljoner år sedan) fylldes groparna med kalkavlagringar. På nedåtriktade ytor av de stora stenblocken som varit skyddade mot regn finns kalken fortfarande kvar. Detta visar att groparna inte är så kallade jättegrytor som bildats av strömmande vatten under sista istiden.

Vi fortsatte sedan till de stora jättegrytorna på stenhällarna längre upp. Med vår nya kunskap är det svårt att veta om detta är ”vanliga” jättegrytor eller om detta också är mycket äldre vittringsgropar.

Vi fikade på ättehögen som är Kjugekulls högsta topp ( 65 m) och där utsikten fortfarande är vacker, men där sikten har minskat på grund av områdets igenväxning.

Därefter studerade vi högsta kustlinjen, som här ligger på ca 52 m ö h och bildades strax efter inlandsisens avsmältning ca 12500 år före Kristus (Baltiska issjön). Vd denna tid var Kjugekull en mycket liten ö i issjön. Vi fortsatte nedåt för att se resterna av strandvallar som bildats efterhand som issjön sjönk och landet höjde sig. Längre ner nära stranden finns ett tydligt brant strandhak som bildats under Litorinatiden ca 5000 f Kr.

Vi tackar Nils-Olof för en kunnig och pedagogisk guidning!

Christer Neideman

46.Trumpetträd
Trumpetträd    Foto: Aina Bjerstedt

Lunchvandring vid Fröknegården torsdagen 25 augusti 

Karin Bergendal ledde en lunchvandring på temat ”Träd och skulptur”.

 

DSCN5426_01

Eldsnabbvingen var exkursionens  höjdpunkt enligt Kristian Gärdsborn

Insekternas dag vid Gyetorp söndagen 14 augusti

11 personer (7 män och 4 damer varav en var 17 år) och K-Bladet fick en fin förmiddag vid Gyetorps ”kärret”. Vädret i år har varit torrt och varmt tidigt och kallt nu, så tidpunkten var inte optimal. Kristian Gärdsborn började vid den något igenvuxna vägen innan den av Naturskyddsföreningen byggda stättan. Han berättade om insekter i allmänhet och deras preferens för speciella växter. Han tog blåklockor som exempel och om att man i dessa kan finna bin specialiserade på olika blåklocksarter speciellt på regniga dagar. Under turen på hagarna på Bromöllasidan om stenmuren betraktade vi flera småkryp. Getingspindeln satt och vaktade i sitt nät. Det var en hona och vi lärde oss förhållandet hona/hane (honan stor och hanen liten och i kanten av nätet om inte uppäten) skillnaden på spindel ( 8 ben;8 ögon, två kroppsdelar m.m.) och insekt (6 ben,tre kroppsdelar …) .Vi betraktade kvadratspindeln med förrådsnät med gräshoppar och såg lockespindlar som har en kroppsdel. Bålgetingar höll till i ett dött träd och massor av olika bin var ute på födosök. Kristian lät ett honungsbi sitta på sin hand, undras om han hade gjort så med en geting som kan stickas flera gånger.

Vi såg flera fjärilar och diskuterade vilka växter de gillar. Vanligast var slåttergräsfjäril sen nässelfjäril, citronfjäril, blåvingar och påfågelöga. Eftersom temperaturen var relativt låg satt en betydligt rarare eldsnabbvinge stilla på en buske och lätt sig välvilligt fotograferas.

Galler på växter fanns det gott om och vi dissekerade och tittade på gallsteklar. Det är bara en del av vad vi såg. Överblommade orkideér var det gott om (kärrknipprot, brudsporre, honungsblomster…) en majviva hade remonterat och några slåtterblommor var nyutslagna. Efter fikat gick vi över till Kristianstadsidan och konstaterade att här växer det verkligen igen snabbt. Tack Kristian, honung väntar.
Barbro Ahlner

 

Sporrakulla

Kultur och naturvandring vid Sporrakulla onsdagen 3 augusti

21 personer trotsade regnet och deltog i denna vandring som föredömligt ledes av Kenth Ljungberg. Vi fick höra bakgrundshistoria om de fyra arrendegårdarna under godset Råbelöf i Kullaskogen och om torpen under dessa. Numera ägs och förvaltas skogen och det av gårdarna som finns kvar av Skogssällskapet. Här finns flera markerade vandringsrundor. Vi gick Dalshultsstigen på 2,5 km och passerade från de forna inägorna uti utmarkerna. Vi jämförde planterad granskog (avverkningsmogen) med lövskog. Vi såg var det hade varit skogsbete och var svedjeåkrar tagits upp. Numera har en del av de forna åkrarna röjts och används till bete. Dock var skogen mycket glesare förr och inga skuggande träd tilläts. Terassering, stenmurar, tjärdal, kolningsplats m.m. förevisades. Vi fick höra om forna tiders mångfaldiga användning av skogen, om regaliträd, ollonsvin och hamlade träd.

En stor del av stigen gick på en skogsväg smal slingrande men utan stenar. Detta är ett verk från tidigt 1900-tal då godset utnyttjade dåtidens AMS-arbete. Ett flertal kantareller var på g och många andra svampar. Här finns en oerhörd biologisk mångfald av mossor och lavar (många rödlistade) men inga anmärkningsvärda kärlväxter. Dock ramlade vi över ett bestånd med långsvingel ( Festuca gigantea) och lundslok var vanlig.

Rundan avslutades med fika under tak på Sporrakulla. Denna gård var bebodd in på 1960-talet och vårdas nu av hembygdsföreningen.
Barbro Ahlner

ryl_123.jpg
Ryl

Floravandring vid Kaptenens väg i Nyehusen tisdagen den 19 juli 2016.

Drygt 20 personer samlades på parkeringen vid slutet av Kaptenens väg till kl. 18.00 för att under Kjell-Arnes ledning studera floran i Nyehusen. Vädret var mycket behagligt; svag vind, soligt och ca 22 grader.  Vi började med att gå åt sydväst in i tallskogen, där vi snart kom fram till en svacka där vi fick se flera pyrolaarter : Vitpyrola, grönpyrola, björkpyrola, klotpyrola, ögonpyrola samt pyrolaväxterna ryl och tallört. Så småningom kom vi till det område i Nyehusen där man för några år sedan tagit bort all vegetation så att sanden låg blottad. Nu hade sanden täckts av fr. a. renlav och lite örter och gräs t.ex. borsttåtel, sandsvingel och en och annan sandnejlika. En liten del av detta område hade hägnats in för att hindra kaninerna att beta här. Här såg vi många sandnejlikor och purpurknipprötter. Här växte också många tallplantor, som vi på Kenth Ljungbergs uppmaning hjälptes åt att rycka upp.

Efter detta gick vi till Kaptenens väg och följde den ner till parkeringen, där de som hade fika med sig tog detta till dynen längs stranden och slog sig ner där, där man hade utsikt mot havet.

Anders Sigfridsson

5d.klint.m.xt
Foto: Aina Bjerstedt

Floravandring på Åhus trädesmarker måndagen den 4 juli

Vandringen började som vanligt kl. 18.00 vid Blå Station. Vi blev 27 personer som deltog. Kenth Ljungberg och Christer Neideman ledde exkursionen. Under dagen hade det varit några regnskurar och lite blåsigt, men nu var det soligt och vinden hade minskat. Temperaturen var ca 19 grader till en början.

Kenth började med att visa oss blåeld och oxtunga som stod alldeles utanför asfaltskanten. Han visade också det gräs som dominerar markerna här, knylhavre, och mellanlusern, en hybrid mellan den odlade blålusernen och den vilda och nu mycket sällsynta gullusernen. Sedan gick vi västerut längs Flötövägen. Här växte förstås också en del knylhavre.  Andra gräs som Kenth visade oss var hårdsvingel och lite förkrympt luddtåtel. Här växte förstås också Åhus karaktärsväxt, pukvete. Här var också några ärtväxter som klarar torka bra, puktörne, jordklöver, harklöver och getväppling. Däremot hade blåelden minskat här, eftersom det nu gått några år sedan fjärrvärmeledningen grävdes ner här. Något som ökat var däremot sandklint, som nu är mycket vanlig i Åhus. Här växte också smällglim, och Kenth kunde visa hur man kunde få blomfodret att smälla.

Vi fortsatte vandringen med att gå över Flötövägen och fortsätta längs Kavrövägen mot trädan väster om Sånnaskolan. Här kunde vi bl.a. se en förvildad trädgårdsväxt, myskmalva, och sandglim. Närmare Sånnaskolans tomt hade man för några år sedan lagt grusiga jordmassor, kanske från hamnen. Dessa var tydligen näringsrika, för här var många växter ovanligt stora, t.ex nattljus och röllika. Här såg vi också ett kanske inte så vanligt gräs, åkerkösa. Flockfibbla och stora skatnävor såg vi också. Lite strandråg hade också kommit hit. Exkursionen avslutades med att fika intogs vid tennishallen.
Anders Sigfridsson

PS  Kristian Gärdsborn kompletterade med att visa några av de sällsynta bin som trivs i Åhustrakten. Här  nedan syns en hona av stortapetserarbiet på en väddklint och ett storsovarebi som sover gott i en myskmalva. ( Dessa foton : Christer Neideman)

DSCN4233_01

DSCN4241_01

…………………………………………………………………………………………………………………………….

DSCN4074_01

DSCN4099_01
Vi såg flera vackra bastardsvärmare

Floravandring i Davids kärr torsdagen 23 juni

Markägaren Bengt Davidsson och Kenth Ljungberg från Floravårdsgruppen guidade ett trettiotal intresserade över Bengts välskötta och blomrika marker. Bengt visade ett unikt ängavattningssystem och Kenth lärde ut hur man känner igen de olika växterna.  Dessutom såg vi ovanligt många fjärilar.

bunge

Vilda blommornas dag vid Edenryds kustled

Vädrets makter var nådiga när vandringen började. Inget regn i sikte och lagom varmt. Dessutom höll sig korna på behörigt avstånd. Strandängar ska betas och här är välbetat, nackdelen är att amkor helt naturligt skyddar sina kalvar och kalvarna är nyfikna. Tio insocknes och tre utsocknes anslöt och K-Bladet. En lagom stor grupp med andra ord.

Vi ägnade en bra stund åt själva badplatsen med heltäckande revfingerört och diverse andra vanliga växter. Det raraste var nog den ståtliga välmående almen och nässelsnärjan. Här finns stenros och äppelros brevid varandra och hallon och blåhallon och flera olika andra buskar och träd. Många invävda i spinnmalsnät i olika utvecklingsstadier. Kul att se när larver tog sig ur sin äggkokong och började vandra neråt på sin tråd.

Neråt havet såg vi på olika mållor, skräppor, säv, salttåg, strandkrypa, skörbjuggsört m.m. Vandringen forsatte söderut längs den gula markeringen. Vi gjorde stopp vid växter med olika betesöverlevnadsstrategier. På utvägen sågs många småhaverrot, de hade slagit igen blomman på återfärden. Busktörnen fanns i mängder.

På stranden längre fram som tidvis är översvämmad såg vi på kotula, små exemplar av bunge, kabbeleka och ältranunkel. Här fanns massor av vitkindade gäss som lär ha fraktat hit kotulan. I ett fuktig stråk växte mängder av höskallra, ängsnycklar, ängsull, sumpförgätmigej, vattenmåra..

Vi fortsatte över de välbetade hagarna med ibland heltäckande liggande plattstar. Till fikaplatsen vid gästgivareboden (där man länge förvarade smuggelgods) kom vi genom en välbevarad fägata. Här är markerna torrare och växtligheten annorlunda. Brudbröd, backtimjan, gul fetknopp, darrgräs, ärenpris, äkta johhanesört, jungfrulin, stenmåra m.m. fanns det gott om. Dvs om man tittade ordentligt, försommaren har varit mycket torr i dessa trakter. Återfärden blev mest en repetition

Barbro Ahlner

Bilden på bunge tog Christer i slutet av juli ifjor. Nu var det inte alls lika frodigt och plantorna bara någon centimeter höga, blommande men utan frön.

DSCN3894_01_02
Kjell-Arnes håla

De vilda blommornas dag på golfbanan i Åhus söndagen den 19 juni 2016.

Vädret var ganska bra, ca 21 grader, ganska soligt och blåsigt. Maj och juni hade varit torra i år. 40 personer deltog. Exkursionen leddes av Kjell-Arne Olsson och Karin Hernborg. Snart kunde Kjell-Arne visa blåeld, puktörne, pukvete och luddlosta. Vi såg också väddklint, och Karin berättade om väddklintens betydelse för det mycket sällsynta stortapetserarbiet. Snart kom vi till en konstgjord bäck som utgjorde sidovattenhinder för ett golfhål. Vattnet i den var mycket klart. I den fick vi se bäckveronika, gäddnate, bredkaveldun och sjösäv.  Vid kanten växte både knapptåg, veketåg och ryltåg.

Vi fortsatte västerut mot naturreservatet Sånnarna, som vi dock inte beträdde. Här var marken mycket torrare, och vi såg det för sådan mark typiska gräset borsttåtel. När vi kom till en liten sänka som kallas Kjell-Arnes håla fick vi se riktig sandstäpp, det sällsyntaste växtsamhället i Norden. Sandstäppen här hade flyttats hit från platsen för bowlinghallen för kanske tio år sedan, och den transplantationen hade lyckats, så här kunde vi se bl.a. sandnejlika och tofsäxing. Här var stora kaninhål, och det gav Karin anledning att berätta att kaninernas grävande är värdefullt både för vissa insekter och för den speciella floran.

Så var det dags för tipsrundan med frågor om natur, golf och Åhus. Ingen fick alla (tolv) rätt men sex deltagare fick tio rätt. Till sist blev deltagarna som vanligt bjudna på grillad korv med bröd och kaffe.

Anders Sigfridsson

Kristianstad

Svarthätta

Naturnatt vid Ekenabben söndagen 5 juni

Arton personer samlades för att lyssna på kvällens fågelsång och spana efter fladdermöss under ledning av Christer Neideman och Gösta Peper. Vi gick först ut till de stora ekarna och till fågeltornet och försökte urskilja de olika fågelarterna i kvällskonserten. Koltrastar och taltrastar dominerade stundvis men överröstades ibland av näktergalen. Vi hörde också grönfink, rödhake och flera sångare t ex svarthätta och trädgårdssångare. På slutet kom det tyvärr en väldigt kort och liten men dock regnskur.

Tillbaka vid startpunkten berättade Gösta om fladdermössens liv med dvärgfladdermusen som exempel. En morkulla passade samtidigt på att flyga förbi med 10 minuters mellanrum. När vi startade letandet efter fladdermöss med hjälp av Göstas fladdermusdetektor gick det trögt. Några enstaka dvärgfladdermöss hörde och såg vi under de stora ekarna och längs stigarna. Och från spången i alsumpskogen hörde vi också en vattenfladdermus flyga förbi. De som hängde med längst fortsatte ner mot Pyntens pumpstation och stordiket. Här flög enstaka vattenfladdermöss över diket, men vi fick också höra stor fladdermus och nordisk fladdermus flyga förbi. Vi fick alltså höra fyra fladdermusarter, men antalet fladdermöss var mycket lägre än vanligt. Vi antar att detta beror främst på att den senaste månaden varit ovanligt torr, dels kanske på att den lilla regnskuren skrämt bort insekterna och därmed fladdermössen.
Christer Neideman

DSCN3548_02
Den nymärkta storkungen nr 2077 tittar ut från boet

Storkdag i Viby lördagen 4 juni

Det samlades över 40 personer varav många barn för att se årets storkungar ringmärkas vid gårdsbutiken i Viby. Tre ungar kunde ringmärkas, en i boet över butiken och två i boet på ladan. Ola Svensson med sin dotter som assistent hämtade ner och ringmärkte storkungarna, medan gårdens ägare Fredrik Nordström styrde liften. Evert Valfridsson och Christer Neideman berättade om den vita storkens historia och om det skånska Storkprojektet. Christer Neideman

DSCN3227_01_01
Strandviol

Floravandring i Herculesreservatet onsdagen 25 maj

Kjell-Arne Olsson och Christer Neideman ledde ett trettiotal intresserade över reservatets betesmarker, slåtterängar och de gamla tegelbruksdammarna. Höskallrans gula blommor lyste i gräset. På slåtterängarna växte ängsruta, gökblomster, strandgyllen och mycket annat. I de blötare delarna hittade vi också den sällsynta strandviolen. Efter fikapaus vid det nyrenoverade fågeltornet fortsatte vi längs dammarna, där svarttärnor hela tiden jagade insekter över vattnet. På grund av den torra våren var ängsnycklarna tyvärr små och outvecklade. På återvägen fick vi också se den ovanliga luddfingerörten i vägkanten nära linbastan.
Christer Neideman

Skulptur_01.Tippen av A.O
Karin Bergendal berättar om Axel Olssons skulptur ”Tippen”
Foto: Aina Bjerstedt

Lunchvandring på Österäng torsdagen 19 maj

 

DSCN2888_01

Studiebesök på biodling tisdagen 17 maj

Jan Eklund från Kristianstads Drottningklubb berättade om biodling och hur man odlar fram renrasiga och framförallt snälla Buckfastbin på klubbens anläggning vid Aludden (Södra Lingenäset).

Godbitar i Bromölla med Linda Niklasson och Ulrika Tollgren söndagen15 maj

16 personer (bara 4 var män) hade trotsat väderprognoserna och möte upp vid MAXI i Bromölla ( 2 var från ICA-kuriren och var med nästan hela rundan)

Vi startade med att gå Näsumaviksleden och lyssnade på de vanliga sångarna dvs rör-,säv, löv-, grön, och svarthätta, kungsfågel, trädpiplärka, svartvit flugsnappare. Vattenrallen hördes tydligt och visade ungar. Spillkråkan och nötskrikan trotsade de regntunga skyarna.

Rovfåglarna var sällsynta men en nästan vit vråk och en glada fick ersätta den förväntade bruna kärrhöken.

Fikat intogs på Piselö och vi betraktade Bromölla kommuns enda fågeltorn (plattform). Nu i alla fall med nytt golv. Några grågäss, kanadagås och skäggdopping simmade och ladu- och hussvala flög förbi.

Gudahagen passerades bara och nästa stopp blev Östafors med forsärla och ännu fler sångare och tättingar. Slutresultat 47 arter. Tack Linda och Ulrika för pedagogisk och fin guidning.

Barbro Ahlner

Kjugekull
Foto: Aina Bjerstedt
   Floravandring på Kjugekull 10 maj

 

DSCN1546_01_01

Tranbuss söndagen 3 april

Bussen rymde ett trettiotal intresserade och vi tjuvstartade med att besöka de två storkparen i Viby, som redan börjat ruva på sina ägg. Vi fortsatte mot Pulken medan Evert Valfridsson berättade om tranornas ökande antal och tranmatningen som sker för att förhindra skördeskador. När vi kom fram syntes tusentals tranor på matningplatsen och vi fick även se när Ulf Börjessons traktor spred ut korn för tranornas kvällsmål. Enligt Evert så verkade tranorna ovanligt lugna och mätta eftersom de inte genast kastade sig ut efter det nyspridda kornet. På hemvägen passerade vi ytterligare två ställen där storkarnu häcker i Vattenriket: Härnestad och Hovby.
Christer Neideman
DSCN1521_01

Röjardag i Gyetorp lördagen 2 april

Fem tappra röjare njöt av det vackra vädret och trädlärkans ännu vackrare sång medan vi röjde ris och eldade upp det. Elden gjorde att vi kunde grilla korv och även mätta kroppen.Vi hoppas området kan bli naturreservat så fort som möjligt, så att skötseln av det värdefulla området kan garanteras

Kristianstad

Vår på Håslövs ängar Annandag påsk, måndagen 28 mars

Klockan 8 låg en tät dimma över Håslövs ängar och det var tämligen råkallt.
Vi dvs ett tiotal detagare och Evert mötes dock redan på p-platsen av ljuvliga vårtoner.
Tofsvipor och sånglärkor i mängd, några storspovar, rödbena och enkelbeckasin. Vi drack kaffe nere vid fågeltornet och då hade dimman fortfarande inte lättat men vi fick syn på en stork och hörde sävsparv och rördrom. Det räknades  ihop till 20 observerade arter När vi sen gick gångstigen över “ängarna” lättade det och eftersom det var mycket stående vatten kryssade vi bl.a kricka, skedand, stjärtand m.fl. . Plötsligt flög alla iväg och en pilgrimsfalkhona patrullerade, En annan rolig obs var en varfågel på en staketstolpe. Rödspovar såg vi först tre sen en ensam. En röd glada flög över annars var det tomt på rovisar. Slutresultat 34 arter. En givande morgonstund. Tack Evert.
Barbro Ahlner som hade täckbyxor och inte frös.

????????????

Ek bild tagen från Sländan fotograf Christer Neideman

Årsmöte och filmvisning onsdagen 9 mars

Vid årsmötet konstaterades att föreningen hade 1480 medlemmar och det ekonomiska resultatet för år 2015 blev ett underskott på 7240 kr. Ny styrelseledamot blev Anita Nilsson.

Efter årsmötet visade Hans Berggren filmen ”Eken in i döden levande” som han gjort tillsammans med Henrik Ekman och Ulf Jonasson. Filmen är en fantastiskt vacker skildring av allting som händer i ekens värld. De olika årstiderna skildras, liksom alla de som äter av ekens blad, ollon eller ved. Och alla de som använder eken som bostad eller att växa på. Mer än 1000 arter är på något sätt knutna till eken!
DSCN1002_02

Vandring vid Skräbeån söndagen 28 februari

Nils Waldemarsson, ordförande i Fågelklubben, ledde som vanligt vandringen. Vi var 30 personer som först vandrade från kvarnen i Nymölla ut mot havet. Det var någon plusgrad och vindstilla. En del mesar sjöng i träden och några trädkrypare visade upp sig ovanligt bra. Ute vid havet sågs vårtecken i form av gravänder och några blommande ”Tussilago”. På återvägen fick några av oss se glimt av kungsfiskaren, som snabbt flög förbi, och vi hörde den första sjungande bofinken.

Efter fikat vid kvarnen följde vi ån in mot land och strax innan Käsebron fick alla se en strömstare, som glatt kastade sig ner i det skummande vattnet. Vi återvände sedan nöjda till kvarnen.

DSCN0446_02
Den närgångne örnen över hamnen

Örnbuss söndagen 31 januari

Vi var 37 personer som anlände till Tosteberga i ganska fint väder. Under första timmen såg vi högst 5 havsörnar och det var ingen aktivitet vid örnmatningen. När vi hade försett oss med byalagets korv började solen skina och plötsligt ”svärmade” havsörnarna över furet i söder. Som mest inräknades 16 stycken plus åtskilliga glador, vråkar och korpar. En av de unga havsörnarna tog också en sväng över hamnplanen och inspekterade oss noga.

Vi fortsatte till Landön för en promenad runt”ön”, där det bland annat hördes sidensvans. På hemvägen visade en ung havsörn upp sig nära bussen när vi passerat Vanneberga.

DSCN0339_02 Josefine, Linda och Evert demonstrerar hur stor havsörnen är

Örndag i Tosteberga söndagen 24 januari

En kall vinterperiod med is och snö hade just avlösts av mildare väder. Under örndagen höll sig temperaturen över nollan och det var gott om havsörnar vid åteln. Som mest inräknades 18 örnar samtidigt varav fyra var vitstjärtade, gamla fåglar.

Lars Jarnemo berättade om sitt 40-åriga arbete med att mata örnarna utanför Tosteberga. Fågelklubbens ordförande Nils Waldemarsson informerade om örnarnas antal och hoten mot dem. Christer Neideman talade om den tidigare örmatningen vid sjöarna i Vattenriket och gladdes åt att både havsörn och kungsörn nu häckar i våra trakter.

Efter ungefär en timme tätnade tyvärr diset till dimma och örnarna blev först svåra att se och sedan omöjliga att se. Morgonstund har guld i mun! De som stannade kvar ytterligare två timmar fick dock chansen att se örnarna igen när dimman åter lättade.