Förnybar energi är framtiden!

Replik på Joakim Bromans ledare ”Värna kärnkraften” 29 november.

Solenergi i olika former räcker utmärkt till för att förse mänskligheten med energi. Problemet är att vi idag överutnyttjar stora mängder fossil solenergi i form av kol, olja och naturgas på ett sätt som förorenar, försurar och rubbar klimatet. Många politiker vill ändå fortsätta använda den dyra kärnkraften för att framställa el, trots risker för olyckor, kärnvapenspridning och extremt farligt avfall. Kärnkraften har i Sverige länge varit en bromskloss som hindrat utbyggnad av förnybar el. Under 1980- och 1990-talet hade Sverige ett överskott av kärnkraftsel, som konkurrerade ut t ex vindkraft och kraftvärmeverk. Politikerna lovade att kärnkraften skulle avvecklas till år 2010. Men de höll inte löftet och nu vill vissa politiker att vi ska köra de gamla kärnkraftverken vidare tills de blir 100 år.

Men utvecklingen har gått framåt. Några entusiaster började bygga vindkraftverk och deras storlek och teknik har utvecklats så att de blivit effektivare och lönsammare. Solcellerna har utvecklats snabbt och kan ge oss stora mängder el i framtiden. Det som behövs är bättre teknik för att lagra energin t ex i batterier eller i form av vätgas, som kan exporteras från en världsdel till en annan och lagras från sommar till vinter.

Dagens elnät har just nu lokala och regionala överföringssproblem som vissa politiker låtsas löser sig om vi satsar på kärnkraft. Vi behöver i stället bygga ut ett stabilare och smartare elnät som kan överföra mer energi från Norrland till Sydsverige.  Kärnkraften är inte den viktigaste faktorn för att hålla elsystemet stabilt. Det är vattenkraften, som snabbt kan regleras så att den producerar mer eller mindre energi, och håller elsystemet stabilt med en frekvens på 50 svängningar i sekunden. Kärnkraften är däremot svårreglerad eftersom det inte går att snabbt öka eller minska elproduktionen.

Dagens energiöverenskommelse har fungerat bra och det är ingen tvekan om att de förnybara energikällorna kommer att klara den framtida elproduktionen och dessutom exportera överskottsel som ersätter fossil el i grannländerna. Men detta förutsätter att man inte åter subventionerar kärnkraften som idag inte är ekonomiskt lönsam jämfört med t ex modern vindkraft. Joakim Broman vill ”skruva på elmarknaden på ett sätt som gör att kärnkraften kan få betalt för sin pålitlighet och förmåga att balansera upp produktionen.” Detta visar dels en tveksam kunskap om hur elsystemet fungerar och dels att han indirekt vill subventionera kärnkraften ekonomiskt, och därigenom åter missgynna de förnybara energikällorna. Om vi verkligen vill lösa miljöproblemen så ska vi satsa helhjärtat på förnybar energi som drivs av solen. Solceller och solfångare, vattenkraft, vindkraft och bioenergi finns redan och ännu bättre teknik kommer i framtiden.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Christer Neideman

 

Försvaret måste kunna samexistera med ny teknik

TAGGEN  Artikeln publicerades 31 oktober 2019

Vattenfall och Wallenstam har beslutat att avbryta vindkraftprojektet Taggen eftersom Försvarsmakten sagt nej till projektet. Här ger Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla​ sin syn på saken.

Miljöbalken säger att när flera riksintressen konkurrerar har försvaret alltid företräde. Detta innebär i praktiken att försvaret stoppar all vindkraftutbyggnad inom en stor del av Sveriges yta. Försvaret har tidigare stoppat utbyggnaden av storskalig havsbaserad vindkraft utanför Hanö och stoppar nu också utbyggnaden av den mindre vindkraftparken Taggen.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla beklagar att försvaret har en så negativ inställning till förnyelsebar energi i form av vindkraft. De skjutningar från Ravlunda skjutfält som man hänvisar till når ytterst sällan så långt ut i havet som till Taggen, och vindkraftprojektet har gått med på att stå för eventuella kostnader vid en osannolik träff på något av vindkraftverken.

Försvaret bör moderniseras så att det klarar av att samexistera med ny teknik i form av till ex vindkraftverk. Vindkraften är en del av klimatarbetet och vår elproduktion är också värd att försvara!

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla​

Kristianstadbygdens Rödakorskrets ställer sig bakom
kravet på klimatnödläge i Kristianstads Kommun
I december 2018 inlämnades ett medborgarförslag om att kommunen bör ta fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att uppnå nollutsläpp till år 2030. I maj 2019 överlämnade Naturskyddsföreningen och FN-föreningen, tillsammans med deltagare i Fridays forFuture, en skrivelse med en vädjan till kommunen att snarast utlysa ett klimatnödläge. Detta
preciserades i sex punkter. Kristianstadbygdens Rödakorskrets ställer sig nu bakom detta krav på att utlysa ett klimatnödläge i vår kommun.
Röda Korset finns i 191 länder och är världens största kris- och katastroforganisation. Klimatförändringarna kommer att leda till stora folkomflyttningar om inte drastiska steg tas för att minimera fortsatta utsläpp av växthusgaser. Enligt UNHCR tvingas i genomsnitt 21,5 miljoner människor fly varje år på grund av väderrelaterade hot. Röda Korset arbetar enligt riktlinjerna i Agenda 2030 och ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är en naturlig del i arbetet både, lokalt, nationellt och internationellt.
I begreppet ”nödläge” ligger att det handlar om en kris som måste hanteras brådskande. Tills nu har kommunen inte svarat på någon av skrivelserna. Det är inte acceptabelt att kommunen låter tiden gå när det är akut att åtgärda utsläppen och klimatanpassa vårt samhälle. Nyligen har samarbetsorganisationen C40 Cities, där Stockholms stad ingår, utlyst ett globalt klimatnödläge. Det är dags för Kristianstad att i likhet med de stora städerna visa att man tar klimatkrisen på allvar!

För Kristianstadbygdens  För Naturskyddsföreningen  För FN-föreningen
Rödakorskrets                  i Kristianstad & Bromölla          i Kristianstad
________________________ _______________________ ____________________
Mia Persson Fröjd         Rune Stenholm Jakobsen          Jan Lindelöf
Kontaktperson: Rune Stenholm Jakobsen , tlf 0707287974, rune.s.jakobsen(a)gmail.com

Tillåt vindkraftsparken vid Taggen i Kristianstads kommun – för klimatet och för Skånes elförsörjning

I det nödläge för klimatet vi befinner oss i, är det bråttom att bygga anläggningar för att producera elkraft. Elkraften behövs för att ersätta användningen av fossila bränslen, inte minst inom näringslivet och transportsektorn.

Vindkraft är ett av de snabbaste och bästa sätten att producera elkraft med minimal miljöpåverkan. Det finns stora aktörer som löpande bygger omfattande anläggningar. Det är marknadsmässigt en av de billigaste investeringarna. Det är säkert och välbeprövat. Tekniken blir allt bättre.

Vindkraft på land kan medföra konflikter med närboende, inte minst i det tätbebyggda Skåne. Därför är vindkraft till havs en av de bästa lokaliseringarna idag. Det kan också medge att stora anläggningar byggs som står för en omfattande elproduktion.

Det ökande behovet av elkraft har medfört kapacitetsbrist i delar av Sverige, framförallt i mer tätbebyggda delar av landet. Det produceras mycket el, men det sker mest i norr medan det används mest i söder. Svenska Kraftnät har slagit larm om att inte minst Skåne nu hotas av elbrist. Nya industrier som vill etablera sig kan få nej. Det behöver investeras i nya ledningar, men det är kostsamt och tar tid. Därför behöver vindkraft, solceller mm byggas i Skåne – och det snarast.

En av de mest lämpliga platserna i Skåne finns i Hanöbukten, vid Taggen. Kristianstads kommun har tidigare sagt ja till Vattenfalls ansökan om en stor vindkraftspark där. Under processens gång har teknikutvecklingen medfört att Vattenfall vill bygga färre, men högre och mer effektiva vindkraftverk. Inför riksdagsvalet 2018 och publiceringen av missvisande fotomontage i Kristianstadsbladet, backade kommunen och ville inte godkänna den nya vindkraftparken på kommunens havsområde.

Vi menar att detta är ett stort misstag, för klimatet, för kommuninvånarna och för näringslivet i Skåne. Vi anser att Kristianstads kommun bör acceptera även Vattenfalls nya och bättre vindkraftspark på Taggen i Kristianstads kommun.

Under ett par månader våren 2019 – i anslutning till fredagsdemonstrationerna för klimatet – har Christel Palmehag Håkansson själv samlat in mer än 500 namn med kravet att Kristianstads kommun ska tillåta byggandet av den nya vindkraftsparken vid Taggen. Christel har blivit allt mer frustrerad över kommunens förhalande. De flesta hon pratat med anser att vindkraftsparken självklart ska byggas.

Vi undertecknare stöder Christels initiativ och överlämnar namn och kravet på att Kristianstads kommun ska tillåta den nya vindkraftsparken vid Taggen – för klimatet och för Skånes elförsörjning.

Kristianstad juni 2019

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla plus privatpersoner

 

Här är den tidigare skrivelsen till Kristianstad kommun om införande av Klimatnödläge:

Klimatnödläge Kristianstad slutlig

 

Löften i elfte timmen (Inskickat till Kristianstadsbladet en vecka innan EU-valet- men togs ej in)

Naturskyddsföreningen har granskat partiernas miljöambitioner inför EU-valet. Om man jämför med utvärderingen av de svenska EU-parlamentarikernas insatser under åren 2014-2019, så har flera partier ökat sina ambitioner. Tre av nio partier svarar ja på alla de 18 förslag som Naturskyddsföreningen ställt till partierna: Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Tätt efter hamnar Liberalerna och Socialdemokraterna med 17 förslag. Moderaterna ställer sig bakom 14 förslag, Centerpartiet 12 och Kristdemokraterna 11. Sist hamnar Sverigedemokraterna som bara svarar ja på 4 förslag.

Det viktigaste förslaget är att öka EUs miljöambitioner så att man gör vad som behövs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Här svarar sex partier ja och endast KD, M och SD svarar nej. När det gäller den biologiska mångfalden är det glädjande att alla partierna är positiva till en ambitiös strategi för att bevara den biologiska mångfalden.

Sammanfattningsvis kan partiernas ambitioner beskrivas så här, sorterat efter antal förslag de ställer sig bakom och därefter i bokstavsordning:

Feministiskt initiativ – Höga ambitioner och röstar för miljön
Miljöpartiet – Håller miljöfanan högt och levererar på sina löften
Vänsterpartiet – Höga ambitioner och en drivande miljöröst
Liberalerna – Lovar mycket men måste leverera mer
Socialdemokraterna – Ökad ambition i både ord och handling
Moderaterna- Lovar mer men har levererat lite
Centerpartiet- Okej ambitionsnivå och tydligt klimatfokus
Kristdemokraterna- Lovar mer men har mycket att bevisa
Sverigedemokraterna – Gör lika lite som de lovar

Förhoppningsvis vill de flesta väljarna ha en god miljö och stoppa den av människan orsakade klimatförändringen och rösta på något av de partier som har höga miljöambitioner!

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Mer förnybar el behövs!

Replik på Christina Borglunds insändare “Effektiva miljösatsningar på det lokala planet“ 19 maj.

Christina Borglund, Kd, har tydligen inget bra svar på varför Kristdemokraternas EU-ledamot Lars Adaktusson hamnar på jumboplats tillsammans med  Sverigedemokraterna i Naturskyddsföreningens utvärdering av de svenska EU-parlamentarikernas insatser för miljön.

Christina citerar i stället en reklamtext för M/Kd-budgeten. Tyvärr har denna budget saboterat det svenska miljö- och naturvårdsarbetet under år 2019 eftersom man drog in stora delar av anslagen till Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas arbete för att skydda miljön och naturen. Till exempel har vi nyligen fått veta att Artdatabanken nu måste ta betalt av kommunerna för att kunna lämna ut data om var hotade svenska djur- och växtarter finns. Faktum är att det är en extremt dålig budget som försämrar den svenska naturvården.

När det gäller den lokala politiken är Christina Borglund positiv till biogas och solceller, vilket är bra. Men när det gäller vindkraften har Christina hela tiden varit en bromskloss, och försökt stoppa nästan alla projekt. Hon skriver att det inte behövs mer vindkraft, men glömmer bort att det behövs mer elproduktion i Sydsverige och särskilt i Skåne, eftersom överföringskapaciteten från Norrland är begränsad. På grund av detta betalar vi i Sydsverige mer för elen än andra svenskar. Och om vi ska kunna övergå till elbilar så behövs ännu mer el i framtiden. Om Taggenprojektet byggs ut blir Kristianstads kommun i princip självförsörjande på el, vilket alla borde vara positiva till. När vindkraftverken står minst tolv kilometer utanför kusten blir störningarna så små att alla borde kunna tåla det.

Christer Neideman  Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Blåslampor och bromsklossar i EU – Miljöbetyg på svenska EU-parlamentariker

Naturskyddsföreningen har sedan år 2004 granskat de svenska partiernas och EU-parlamentarikernas miljöinsatser. Inför det kommande EU-valet den 26 maj har föreningen granskat hur de svenska parlamentarikerna röstat under den förra femårsperioden. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan de olika partiernas representanter.

Utmärkt. Bästa betyget innebär att man röstat på det ur miljösynpunkt bästa alternativet i minst 75 % av omröstningarna och dessutom på andra sätt visat stort engagemang för miljön: Linnea Engström Mp, Jakop Dalunde MP, Malin Björk V, Jytte Guteland S.

Bra. Näst bästa betyget betyder antingen att man röstat på det miljöbästa förslaget i 75 % av omröstningarna eller att man röstat på detta i minst 50 % av fallen och dessutom på andra sätt visat stort engagemang för miljön: Soraya Post Fi, Bodil Valero Mp, Max Andersson Mp, Olle Ludvigsson S, Aleksander Gabelic S, Marita Ulvskog S, Anna Hedh S, Fredrick Federley C.

Okay. Betyget betyder att man har lagt en bra miljöröst i 50-74 procent av de granskade omröstningarna, men inte har visat ett tydligt engagemang för miljöfrågor: Jasenko Selimovic L, Cecilia Wikström L.

Dåligt. Betyget betyder att man har lagt mindre än 50 procent bra miljö­röster i de granskade omröstningarna och inte visat ett tydligt engagemang för miljöfrågor: Gunnar Hökmark M, Anna Maria Corazza Bildt M, Christoffer Fjellner M, Lars Adaktusson Kd, Peter Lundgren Sd, Kristina Winberg Sd.

Som synes är det stora skillnader mellan partierna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ, Socialdemokraterna och Centerpartiet kan sägas vara blåslampor i miljöfrågor inom EU-samarbetet. Liberalerna hamnar i mitten, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är tydliga bromsklossar.

Att det är så stora skillnader mellan partierna förargar uppenbarligen ledarskribenten Joakim Broman som den 25/4 skriver om denna undersökning ”Strunta i vad Naturskyddsföreningen säger.” Men att det är stora skillnader mellan de svenska partiernas miljöambitioner är lätt att konstatera. Ett tydligt exempel är den nu gällande M/KD –budgeten som röstades genom med hjälp av Sverigedemokraterna och som gör att det svenska miljö- och naturvårdsarbetet just nu går på halvfart. Och i Kristianstad profilerar sig M, Kd, Sd med stöd av L som tydliga bromsklossar inför utbyggnaden av förnybar el.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Om förnybar el och energisparande !

Svar på Jan Norlin “Vindkraften släcker biologiskt liv” och Olle Fjordgren “Släck lamporna-sitt kvar i mörkret” 30 mars.

Jan Norlin påstår helt felaktigt att solceller placerade norr om 35 breddgrader producerar mindre energi under sin livstid än det går åt att för att tillverka dem. I verkligheten producerar solceller i Sverige denna energimängd på mellan ett halvår och två år och de har en livslängd på minst 25 år. Solcellerna har också fördelen att vi slipper förlusterna i elnätet. Om vi håller oss till Sverige har vindkraften inneburit att de genomsnittliga elpriserna har sjunkit, och Sverige har genom vattenkraften stor förmåga att balansera elproduktionen när det blåser mindre. I Danmark produceras ofta mer än hälften av elen med vindkraft, vilket minskar de danska koldioxidutsläppen rejält.

Jan Norlin överdriver vindkraftverkens inverkan på fåglar och andra djur våldsamt. I verkligheten flyger de flesta fåglar helt enkelt runt vindkraftverken. Däremot är rovfåglar alltför orädda och riskerar därmed ibland kollision. Men i praktiken dör mycket fler fåglar i kollisioner med bilar och med fönsterrutor än med vindkraftverk, och det är väl ingen som vill förbjuda bilar och fönsterrutor? Däremot skall vindkraftverken givetvis placeras så att kollisionsriskerna är så små som möjligt.

Olle Fjordgren tycks inte förstå att ”Earth Hour” bara är en symbolisk aktivitet för att väcka intresse för energisparande. Den miljövänligaste energin är alltid den vi sparar och inte använder. Olle Fjordgren påstår till och med att när de som släckt för Earth Hour tänder sina lampor ökar elkonsumtionen så snabbt att kolkraftverk måste startas på kontinenten. Det är intressant att jämföra dessa teorier med hur den svenska elproduktionen faktiskt förändrades under de aktuella kvällstimmarna den 30 mars. På Svenska Kraftnäts hemsida ”Kontrollrummet” kan vi se att när Earth Hour avslutades kl 21.30 så exporterade Sverige 5784 MW (megawatt) el och totala svenska elproduktionen var 21131 MW. Det vill säga Sverige exporterade just då 27 procent av sin elproduktion till andra länder. Earth Hour bidrog alltså snarare till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten. Olle skriver också att stearinljus och värmeljus är fossila bränslen, som vi inte ska använda eftersom de släpper ut koldioxid. Han har både rätt och fel. Riktiga stearinljus framställs av fett och ingår i det normala kretsloppet. Däremot bör vi undvika värmeljus och andra ljus av paraffin som producerats av fossil mineralolja. Vi kan alltså fortsätta att mysa i stearinljusets sken om vi trivs med det.

Christer Neideman

Okunnig kritik av Naturskyddsföreningen  inskickad 16 januari

Bo Eklund, Sösdala, reagerar på min insändare “Okunnig kritik av klimatarbetet” genom insändaren ”Okunnig miljöpartist i Naturskyddsföreningen” 15 januari.

Jag tackar för möjligheten att förklara att Naturskyddsföreningen är en helt partipolitiskt obunden förening, där jag arbetar helt ideellt med miljö- och naturvårdsfrågor. Jag har aldrig varit medlem i något parti. Naturskyddsföreningen på riksnivå utvärderar de olika partiernas miljö- och naturvårdspolitik inför valen och följer också upp den faktiska regeringspolitiken under mandatperioderna. Det går alltså att få en saklig och oberoende syn på vilket eller vilka partier som är bäst på just dessa frågor.

Det är svårt att förstå vad Bo Eklund menar, men det verkar som om han inte har förstått hur mycket luftens koldioxidhalt har ökat på grund av människans utsläpp. Att jag jämför med 1800-talet är därför att då började människans storskaliga förbränning av fossila bränslen. Innan industrialiseringen började var luftens koldioxidhalt ca 280 miljondelar och i dag är den över 405 miljondelar och stiger hela tiden.  Ökningen är redan 45 % och eftersom koldioxiden har växthuseffekt har den globala medeltemperaturen ökat med en grad. Och eftersom ökningen är större i de kalla världsdelarna har den svenska medeltemperaturen ökat med ungefär 2 grader. Om vi fortsätter att i stor skala bränna fossila bränslen kommer klimatförändringen att få mycket stora konsekvenser. Människor på många ställen i världen blir tvungna att överge sina hem och flytta på grund av torka, översvämningar och stigande havsnivå. Om Grönlandsisen smälter stiger havet till exempel 6-7 m. Sösdala klarar sig nog, men det blir värre på många andra ställen t ex i de stora städer som ligger vid havet och i Kristianstad som delvis ligger under havsytans nivå.

Christer Neideman  Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Svar på tal om klimatet! (inskickad 13 januari)

Svar på Jan Dahlquist “Klimatalarmisternas sörja av väder och miljö” 11 januari.

Jan Dahlquist kommer nog aldrig att bli nöjd med mina svar, eftersom jag inte tror på klimatskeptikernas teorier. Han tycker att jag inte kan skilja på klimat och väder, men tycks själv ha svårt att förstå att förra sommarens extremt varma väder ingår i en tydlig klimatförändring. De 20 globalt varmaste åren har uppmätts under de 22 senaste åren, så en tydlig klimatförändring händer just nu! År 2018 var både det fjärde varmaste året och det varmaste ”kalla” året. Det vill säga det varmaste året med de tropiska havsströmmarna i ”La Nina”-läge då kallare djupvatten kommer upp till ytan och sänker hela jordklotets temperatur. Motsatsen ”El Nino” betyder att havsströmmarna vänder, ytvattnet blir varmare och hela jordklotet blir varmare.
Jan bagatelliserar koldioxidens påverkan på klimatet, men det är bra att han indirekt erkänner att luftens halt av koldioxid redan har ökat med 45%. Han tror att en fördubbling från dagens ca 400 till 800 miljondelar knappast kommer att märkas. Det är synd att det ska vara så svårt att förstå koldioxidens växthuseffekt, när Svante Arrhenius upptäckte detta redan år 1896. För övrigt finns det fler växthusgaser till exempel metan (sumpgas) som det kan bli rejäla utsläpp av när tundrorna nu tinar. Klimatförändringen kan alltså plötsligt bli mycket kraftigare när detta händer i stor skala.

Jan riktar två frågor till mig: 1. Varför smälte isen bort vid slutet av senaste istiden? Jag har faktiskt redan svarat på det för några år sedan. Jordklotets bana runt solen är elliptisk (inte rund) och jordaxelns lutning och riktning varierar. Detta ger upphov till de långsamma så kallade Milankovich-cyklerna, då jordklotet ibland kyls av (istid) och ibland värms upp så att isen smälter. När snön och isen börjar smälta blir havet respektive marken mörkare och absorberar ännu mer solvärme. Samma självförstärkning sker idag när den arktiska isen smälter!

2. Hur känns det att gång på gång totalt missa ”målet” med dessa oändliga domedagsprofetior? Svar: Det känns bra eftersom jag inte är domedagsprofet, utan bara pekar på verkliga problem som måste lösas. Om vi ser tillbaka lite så ser vi att miljöproblemen kan lösas om bara viljan finns: Våra vattendrag blev mycket renare när man byggde reningsverk. Den storskaliga försurningen minskade när de stora svavelutsläppen stoppades. De värsta tungmetallerna och biociderna har också stoppats. Bilarna fick katalysator fast bilindustrin först sa att det var omöjligt. Ozonhålet håller på att minska sedan freonerna förbjudits. Vi kan stoppa utsläppen av växthusgaser och den värsta klimatförändringen och havsnivåhöjningen om vi vill, det är bara att bestämma sig!

Christer Neideman  Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Miljöpolitik i budgetversion

Replik på Maria Malmer Stenergard 8 jan “Ny miljöpolitik nu utan symbolpolitik”. (15 jan)

Maria M S försvarar M/Kd-budgeten som är katastrofalt dålig för naturvården och dessutom dålig för det övriga svenska miljöarbetet. Först kan konstateras att Maria M S inte lyckats hitta ett enda positivt argument som gäller naturvården, där resurserna skärs ner extremt kraftigt. De positiva miljöåtgärder som dras fram är exakt desamma, som använts i de två tidigare insändarna. Men det viktigaste är inte att M/Kd vill göra några få bra saker, det viktigaste är helheten – att man skär ner hela det svenska naturvårds- och miljöarbetet.

Maria M S försöker försvara sig med att ”i takt med att miljö- och klimatbudgeten har ökat under de senaste åren har också utsläppen ökat.” Här försöker hon måla upp ett samband som inte finns. Utsläppens storlek hänger till största delen samman med konjunkturen. Vid lågkonjunktur som under Alliansens styre t ex år 2008 och 2011 bromsar industriproduktionen in och utsläppen minskar tillfälligt, medan den relativa högkonjunkturen de senaste åren ökar industriproduktionen och därmed utsläppen. Tyvärr orsakar vi svenskar dessutom mycket stora utsläpp i andra länder genom vår konsumtion. Flygresorna är också en stor och växande utsläppskälla, där M/Kd dessutom vill ta bort flygskatten. Varför ska inte flyget betala för sina föroreningsutsläpp?

Maria M S gör stort nummer av att deras politik inte är någon symbolpolitik. Tyvärr pulvriseras detta argument snabbt genom en överdriven retorik om äganderätten. Här driver hon verkligen symbolpolitik: Många högstämda ord men ingen vilja att skydda de arter som hotas av skogsbruket. M/Kd-budgetens nedskärningar innebär ett hårt slag mot möjligheten att skydda skyddsvärd skog och natur. Mycket litet skog är skyddad i södra Sverige (några procent) och det är närmast ett hån att låtsas som om 31 % av den svenska skogen har något skydd. Av denna areal är hälften icke produktiv skogsmark som är omöjlig eller oekonomisk att avverka t ex hällmarker, myrmarker och lågfjäll. Den mesta formellt skyddade skogen finns i Norrland, där skogen är betydligt billigare att köpa in och skydda än i Sydsverige. Men många hotade arter av växter och djur finns i Sydsverige, där arealen skyddad skog är alldeles för liten. Att M/Kd-budgeten dessutom stoppar nyckelbiotopsinventeringen innebär att de hotade arterna får ännu mindre chans att överleva i den svenska skogen.

Det hade varit klädsamt om Maria och M/Kd tog till sig något av den information de fått av till exempel Jan Linders kunniga inlägg om nödvändigheten av fortsatta nyckelbiotopsinventeringar!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

M/Kd- budgeten katastrofal ur miljö- och naturvårdssynpunkt!  (3 januari)

Maria Malmer Stenergards (M) syn på klimatfrågan i repliken 29 december är inte helt oväntat mycket positiv till den reservationsbudget som vann budgetomröstningen. Men man kan inte ta bort 2,1 miljarder från landets miljöbudget utan att miljöarbetet försämras. Talande nog nämner Maria M S inte alls naturvårdsfrågorna, där budgeten stryker ner åtgärder för värdefull natur med 600 miljoner och skydd av natur med 740 miljoner. Det vill säga en våldsam försämring av det svenska naturvårdsarbetet.

Angående nyckelbiotoper skriver Maria M S: ” Vi är tydliga med att staten ska betala för sig när man tar privat mark i anspråk.” Det håller jag med om, men nyckelbiotopsinventeringarna innebär inte att staten lägger beslag på marken. Ibland kan Skogsstyrelsen stoppa en avverkning om det finns skyddsvärda arter som finns med i EU:s artdirektiv. Då bör staten gå in med ekonomisk ersättning, men eftersom M/Kd-budgeten stryker mer än halva beloppet för skydd av natur finns det ännu mindre pengar för detta än tidigare. Ett annat problem är att vissa skogsägare både vill kunna miljöcertifiera sin skog för att lätt kunna sälja virket och få bra betalt för det, och samtidigt vill de kunna avverka även de mest biologiskt värdefulla delarna. När Skogsstyrelsen nu stoppar inventeringen av nyckelbiotoper underlättas avverkningen av skyddsvärd skog och virket kan till och med säljas som miljöcertifierat. Skogsvårdslagen säger att Ekonomi och Miljö skall vara likställda mål inom skogsbruket, men detta övergripande mål verkar inte gälla för alla svenska partier?

När det gäller klimatinvesteringar minskas budgeten med 840 miljoner och stödet till elbussar och andra elfordon minskas med 330 miljoner. Två tredjedelar av stödet till Gröna städer stryks också (67 miljoner). Maria M S skriver ”Dessutom satsar vi en miljard mer än regeringen på klimatbistånd”. Det är bra, men läsarna bör få veta att detta inte är några nya pengar, utan pengarna tas från den normala biståndsbudgeten.

Naturskyddsföreningen har tidigare noga utvärderat både Alliansregeringens och S/Mp-regeringens miljöpolitik och tyvärr vinner inte Alliansregeringen på jämförelsen. Det räcker egentligen att jämföra de olika regeringarnas samlade miljöbudgetar: Alliansregeringen satsade under åren 2007-2014 i medeltal 5 miljarder på miljön med medan S/Mp satsade i genomsnitt 8 miljarder under 2015-2018. Och för år 2019 försämrar alltså M/Kd-budgeten Sveriges miljö- och naturvårdsarbete dramatiskt!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla