Politikerna riskerar skämma ut Kristianstad som cykelkommun
Förslaget om kommunens budget för nästa år innebär kraftiga nedskärningar, särskilt när det gäller cykelvägar. Förslaget är en minskning med hela 58 %, från 11,9 Mkr till 5 Mkr. Trots att kommunen har talat sig varm om cykling under den gångna Framtidsveckan och i media. Trots att man nyss har tillsatt en cykelsamordnare och en samordningsgrupp. Trots att det finns ökade möjligheter till statlig medfinansiering. Trots att kommunens egen Trafikplan 2019 har en strategi för cykeltrafik där ”cyklisternas anspråk ska prioriteras framför bilisternas”. Trots att kommunens egen klimatredovisning från 2019 säger om transporternas utsläpp att ”det krävs krafttag för att nå målen om 70 % minskning till år 2030 vilket innebär att bilkörandet behöver minska”.
Vi har tidigare uppmärksammat vikten av cykelsatsningar, att det förutom klimatnyttan gynnar både folkhälsa och samhällsekonomin i stort. Kristianstads budget för cykelinfrastruktur har länge varit så låg att man skäms vid jämförelse med andra cykelkommuner. Genomsnittsbudgeten år 2020 för medelstora cykelkommuner var enligt Cykelfrämjandet 307 kr/invånare. Det skulle motsvara 26 Mkr i Kristianstads fall, varav ca 7,7 Mkr till drift och underhåll och 18,4 Mkr till ny cykelinfrastruktur.
Kristianstad ligger redan nära botten i Cykelfrämjandets cyklistvelometer. På frågan om Kristianstad är en bra cykelkommun svarade 44 % ”instämmer inte alls” eller ”instämmer inte”.
Genomsnittet är 30 %. Endast 3 % av cyklisterna ”instämmer helt” i att Kristianstad är en bra cykelkommun, genomsnittet är 13%. Liknande mönster ses för frågorna ”Min kommun arbetar aktivt med förbättringar för cyklister” samt ”Cyklingen ges tillräckligt hög prioritet i infrastrukturplaneringen i min kommun”. Detta är dåliga betyg. Nu riskerar kommunen att få helt underkänt, och man är medveten om det. Budgetförslaget kommenteras med ”får även påverkan på Kommunvelometern”.
Förslaget är oansvarigt – det leder oss inte in i en hållbar framtid utan håller oss fast i dyra skatteutgifter till ökande bilresor. Rakt emot allt förnuftigt klimatarbete. Kristianstads kommun är vacker att cykla i – men inte bra att cykla i. Det måste bli skönt att cykla, säkert att cykla, lockande att cykla. Till arbetet, till skolan, till affären. Det krävs investeringar som samhället får tillbaka med stor vinst. Vi hoppas kommunfullmäktige väljer framtiden.
Rune Stenholm Jakobsen för
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla
Maria Thyr för Fridays for Future Kristianstad
Tomas Stanislawski, Grundare av Cykla i Kristianstad

Framtiden: Fem utmaningar för ett hållbart Kristianstad     7 nov 2020

Årets Framtidsvecka för hållbar omställning – den sjunde i rad – genomfördes i september med föreläsningar, samtal, filmer, skräp- plockning, familjedag och stadsvandring med mera. I år ställde vi om till både digitala och fysiska arrangemang.

HÅLLBARHET Framtidsveckan ska bidra till att Kristianstads kommun blir en ännu mer hållbar kommun, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Agenda 2030 – FNs 17 hållbarhetsmål är vår plattform. Veckan är också en folkbildningsvecka kring hållbarhet. Vad har vi då uppnått efter sju Framtidsveckor? Och vilka utmaningar finns kvar?

2018 beslutade kommunfullmäktige att kommunen aktivt skulle arbeta med Agenda 2030. Aktiviteter har genomförts men stannat av. Under årets Framtidsvecka meddelade kommunalrådet Peter Johansson att verksamheterna kring Agenda 2030 och klimat- och miljöarbetet ska samordnas i kommunen. Vi vill nu se att ett konkret arbete med Agenda 2030 tar fart, både i kommunledningen och vid förvaltningarna.

Under årets vecka fick vi en information av företrädare för Helsingborgs stad kring deras miljö- och hållbarhetsarbete. Helsingborg har de senaste åren vunnit flera kommunrankingar kring miljöarbete, cykling, med mera. Staden har avsatt långt mer resurser än Kristianstad för dessa frågor. I nästa års budget vill vi se mer resurser för hållbarhetsfrågorna, särskilt som vi har ett klimatnödläge.

Många har upptäckt fördelarna med vardagscykling. Allt fler har upptäckt fördelarna med cykling och i år har det varit flera arrangemang. Men Kristianstad ligger i bakvattnet och cykelåtgärderna i gällande trafikplan måste bli verkstad. Helt nyligen har kommunen tillsatt en samordnare och skapat en intern cykelgrupp, vilket är bra. Det måste budgeteras kraftigt för både infrastruktur och kampanjer. Vi hoppas att kommunen tar till sig kunskapen från engagerade cyklister.

Ta itu med klimatarbetet inom jordbruket. Det finns lösningar kring kolinlagring och minskade utsläpp från markanvändningen. Jordbruket är tillsammans med transporter de enda två sektorer som lokalt inte har minskat sina utsläpp. Dialog med jordbrukare i omställningsprocessen är viktig och goda exempel finns att hämta. Gällande landsbygdsstrategi måste ersättas med en mer långsiktig plan, där bland annat ett klimatsmart jordbruk är i fokus.

Ungdomsrådets ordförande påpekade, när hon deltog i Agenda 2030-seminariet, att några skolor i kommunen, år efter år har dåliga resultat. Mål nr 4 i Agenda 2030 har målet god utbildning för alla. Då duger det inte med dåliga resultat i våra skolor.

Jan Lindelöf och Bo Olsson, FN-föreningen

Rune Stenholm Jakobsen,Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Marianne Lundquist Öhrn, Rädda Barnen

Hanna Gunnarsson,Röda Korset

Solvig Oredsson,Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

Michael Dahlman, Fridays for Future

Anna Ferrington, Sensus

Ulf-Peter Honoré,ABF Skåne Nordost

Ida Linder,Folkuniversitetet

Mari Graneskog, Studiefrämjandet

Förnybart är framtiden! inskickad 29 okt

Replik på Gustav Junttis ledare “Förnybart elsystem mot vägs ände – smutsigare än man kan tro” den 26 oktober.

Ledaren marknadsför organisationen Svenskt Näringslivs åsikter om hur det svenska elsystemet bör byggas ut. De gamla kärnkraftverken ska behållas så länge som möjligt, och energiforskaren Staffan Qvist hoppas också få bygga många nya små ”modulära” kärnreaktorer i framtiden. Han har använt en amerikansk beräkningsmodell, GenX, och anser att den mest ekonomiska framtida elproduktionen består av en tredjedel kärnkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel vindkraft.

Det är bra att man vill bygga ut vindkraften rejält, men varför denna negativa rubrik om att förnybar energi är smutsig? Det är ju kärnkraften som är verkligt smutsig med läckage av både miljöfarliga och radioaktiva ämnen vid uranbrytningen, olycksrisker vid driften och ett radioaktivt avfall som måste tas om hand i hundratusen år.

Argumentet att oljekraftverket i Karlshamn måste köras för att det blåste för lite i somras är ihåligt. Normalt kan den svenska vattenkraften gå in och kompensera när det inte blåser. Men i juni var det också driftstörningar på de svensk kärnkraftverken. Så att Karlshamnsverket startades upp kan lika gärna skyllas på kärnkraftens bristande leveranssäkerhet.

Svenskt Näringslivs framtidsvision kan jämföras med Naturskyddsföreningens rapport ”Förnybart, fossilfritt, flexibelt – framtidens hållbara energisystem”. Rapporten visar hur ett fossilfritt energisystem utan kärnkraft kan se ut år 2040. Vattenkraften ger oförändrat 68 TWH, vindkraften ökar kraftigt till 90 TWh liksom solceller som ger 15 TWh. Elnätet måste byggas ut och flexibiliteten öka, möjligheten att lagra energi t ex i batterier eller som vätgas ökar också kraftigt.

Det bör slutligen påpekas att ny kärnkraft idag inte är ekonomiskt lönsam – ingen vill bygga nya svenska reaktorer. Ringhals 1 och 2 läggs ner därför att det inte är lönsamt att bygga om dem så att de klarar de moderna säkerhetskraven. Framtidslösningen är alltså förnybar energi!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Bygg för kunder, inte för bilar, 22 okt.2020

Företagarföreningen Kristianstad Väst är i Kristianstadsbladet 13/10 orolig för att trafiken runt handelsområdet Härlöv leder till problem för handlarna i området och vill att kommunen ska bygga ut för ökad framkomlighet. Man kan fullt ut förstå att handlare behöver kunder, däremot är det ett generalfel att likställa kunder med bilar. Kunder transporterar sig med alla möjliga sätt där bilen är bland de mest ineffektiva varianterna runt tätorter, skriver aktiva i Naturskyddsföreningen, Nätverket cykla och Fridays for Future i Kristianstad.

Sedan 1960-talet har forskningen kommit fram till samma sak gång efter annan; ju mer man bygger ut för bilar desto mer bilkörning uppmuntrar det till och man når ännu snabbare till nästa handelshindrande trafikkaos. Med kunskap om klimatproblemen är det dessutom än mer i kollisionskurs med vetenskapen att bygga ut stora trafiklösningar för privatbilen, ett tankesätt som kanske var modernt för 50 år sedan.

Vilan och Charlottesborg förtjänar att bli mer sammanhängande och bullerfri. En eventuell Vilanled behöver främst utformas med rejäla snabbcykelvägar för ökad och säker cykelpendling mellan centrum och Vä-Öllsjö, ja även Härlöv. Och tala inte om fyrfiliga motortrafikleder – det är onödigt och dessutom mycket dyrt att bygga på den dåliga marken full av sopor.
C4 Shopping har bidragit till utarmning av stadskärnan, men där finns i alla fall bra bussförbindelser och hyfsade cykelvägar som gör att det är bättre rustat för framtiden

C4 Shopping har bidragit till utarmning av stadskärnan, men där finns i alla fall bra bussförbindelser och hyfsade cykelvägar som gör att det är bättre rustat för framtiden. Handlarna på Härlöv måste tänka framåt och trycka på för bättre kollektivtrafik, goda cykelförbindelser med parkering för lastcyklar, samt jobba med e-handel, använda butikerna som showrooms och erbjuda utkörning.

Framtiden är inte bilsamhället som behöver massiva subventioner från skattebetalarna. Kommunens egen trafikplan talar i tydliga ordalag om att minska biltrafiken, att skapa förutsättningar för hållbart resande och att skapa trevliga miljöer att vistas i. Får vi se politiken följa den antagna trafikplanen? Kristianstad behöver sikta på framtiden. Och framtiden är inte bilsamhället som behöver massiva subventioner från skattebetalarna.

Rune Stenholm Jakobsen, för Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Tomas Stanislawski, för Nätverket Cykla i Kristianstad

Michael Dahlström, Maria Attström, Elisabeth Lewander, Sofia Paulin, Maria Thyr, Bo Olsson, Anna Larsson, för Fridays For Future Kristianstad

Vargen tillhör den svenska djurvärlden!

Svar på Anders Gustafssons ledare 18 september, ”Vargen hör hemma på Skansen”. Anders Gustafsson tycks i denna fråga ha åsikter som mer hör hemma i artonhundratalets rovdjursfientliga värld än på tjugohundratalet. Dessutom utpekar han dagens svenska vargar som inkräktande finsk-ryska invandrare, som inte är välkomna hit.

De svenska vargarna fridlystes inte förrän 1966 och då fanns det så få kvar att de ändå utrotades i början av 1970-talet. Förföljelse och illegal jakt har alltid varit ett problem när det gäller vargen. Fortfarande är tjuvjakt en av de viktigaste dödsorsakerna för varg, vilket är en skam för landet. Att det blev finsk-ryska vargar som återinvandrade till Sverige på 1980-talet är helt naturligt eftersom till exempel de spanska, italienska, grekiska eller polska vargarna har betydligt svårare att ta sig hit. Sverige är ett stort, glest befolkat land med mycket skogsmark och är en naturlig del av den europeiska vargens utbredningsområde. I modern tid med bättre jaktlagstiftning har vargen också återinvandrat till mer tätbefolkade länder som Frankrike och Tyskland.

Att vargen är ett rovdjur ställer till problem om den jagar får, som fallet är med den aktuella vargen i nordöstra Skåne. Skyddsjakt för att avliva just den vargen är då bästa lösningen. Självfallet måste de djurägare som drabbats få ersättning för sina förluster. Sådan statlig ersättning finns, och man kan även få merkostnaden för att bygga ett rovdjurssäkert stängsel. Men det viktigaste är att vi människor måste samexistera med de vilda djurarter som naturligt hör hemma i Sverige, och dit hör vargen.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad / Bromölla

Ingen cykelstad utan investeringar
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla har granskat de färska resultaten från den årliga Kommunvelometern som jämför olika kommuners åtgärder för att gynna cyklandet.
Det har aldrig varit lättare att se vad som behöver göras. För Kristianstads del finns ett tydligt mönster. En del praktiska åtgärder har utförts i infrastruktur och även om man svarar annorlunda, så finns det strategier och planer för cyklismen i Trafikplan 2019, samt tydligt uttalat mål om att öka andelen cykeltrafik. Men man har inte öronmärkt budgetmedel eller satt tidsramar och kvantitativa mål. Informationskampanjer har utförts i någon utsträckning, men det vore klart önskvärt om Kristianstad ville följa många andra kommuners exempel och kampanja för cykling till skolan samt prova-på-kampanjer. Kommunen brister även i inventeringar som är viktiga för att kunna planera.
Man har t ex inte gjort nöjdhetsundersökning. Inom kommunens egen organisation är det också sparsamt med åtgärder.
Rankingen är ett bottennapp, plats 37 av 40 kommuner och sist av de 25 mellanstora kommunerna. Bland Skånes kommuner ligger vi sist, där Malmö, Lund och Helsingborg kämpar om toppplaceringar i landet. Ser man på infrastrukturinvesteringar börjar man skämmas. Kristianstad är sämst bland alla 40 kommuner både angående investerade kronor per invånare och antalet tjänster per invånare. Även för information och marknadsföring ligger vi bland de sämsta vad angår antal tjänster, men hänger med längst bak i den stora gruppen angående investerade kronor per invånare.
Detta visar tydligt att det inte räcker att kalla sig för cykelstad. Man måste också investera och utföra. Tiden har aldrig varit mer lämplig än just nu. Pandemin gör att folk söker sig ut i naturen och på cykel kan man hålla avstånd utan det känns konstigt. Vi kommer alla behöva semestra utan att resa långt och därför står cykeln redo för den som vill ut och känna frihet.
”Cykelen är nyckelen” sjunger Danne Stråhed och det stämmer bra för Kristianstad. Vår utsläppskälla nr 1 är privatbilar och av resor under 5 km utgör bilresor en allt för stor andel. Att få medborgarna att välja cykeln är viktigt för både klimatomställningen, resursbesparingen, folkhälsan, utrymme i stadsmiljön, den sociala hälsan, centrumhandeln och turistnäringen. Detta resulterar i minskade samhällsutgifter. Kommunen måste upp i sadeln och engagerade föreningar är redo att stötta. Många vill gärna se en riktig cykelstad träda fram. Idéerna finns.
Cyklismen uppmuntras genom kampanjer och genom säkra upphöjda cykelvägar som håller samma utformning hela vägen. Stora snabba cykelvägar kan förbinda stadsdelar och göra restiden snabbare än med bil. Kanske en heltäckande orangefärgad asfalt på centrala sträckor för att höja säkerheten?
Då kan bilister se cykelvägen bättre och den orangea staden får en tydlig signal om att vara en cykelstad.
Rune Stenholm Jakobsen
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Kristianstad och Bromölla har slutat tänka framåt