Till Kommunstyrelsen
Begäran om möte för att diskutera kompensation för Lingenässkolans intrång i Näsbyfälts grönområden.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och boende i Näsby, bland annat Näsby villaägarförening, önskar träffa representanter från kommunen för att diskutera var de planerade utbyggnadsområdena på Näsbyfält bör minskas ner för att kompensera för det grönområde som förstörs när Lingenässkolan byggs. Skolan kommer att blockera den öppna korridor som enligt översiktsplanen skulle förbinda tätorten Näsby med naturen på Näsbyfält
Vi föreslår att några personer från respektive sida träffas för att diskutera detta. Kanske bör också Länsstyrelsen vara med, eftersom kompensationen kan ses som ett löfte till länsstyrelsen.
Kommunen har tidigare lovat att kompensera för Lingenässkolans intrång och vi anser att det är mycket viktigt att detta görs på ett sådant sätt att slutresultatet blir så bra som möjligt. Annars blir det bara slumpen och exploatörernas intresse som avgör vilket område som ”blir över till slut”. Och i så fall brister kommunen i sin planering och vilja till samarbete med kommunens invånare. Men vi hoppas i stället på bättre kontakt och samarbete nu och i framtiden!
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad, Kristianstad 30 november 2016
Näsbyborna måste kompenseras för intrånget i naturen på Näsbyfält (publicerad 10 nov 2016)
När översiktsplanen för Kristianstad diskuterades ville Naturskyddsföreningen i Kristianstad liksom Näsby Villaförening och många andra boende på Näsby begränsa planerna att bygga på Näsbyfält. Kommunen beslöt ändå att i den nya översiktsplanen lägga ut tre stora områden för ny bebyggelse väster om Stridsvagnsvägen. Det område där man nu vill bygga Lingenässkolan är i den nya översiktsplanen utpekat som fritt område för rekreation och avsett att underlätta för Näsbyborna att komma ut i naturen.
Vi fick senare veta att kommunen samtidigt började planera för att bygga en mycket stor skola just i det område som skulle vara fritt från bebyggelse. Länsstyrelsen framförde i flera skrivelser stark kritik mot att bygga skolan på denna plats. Kommunen beslutade ändå i november 2015 att anta detaljplanen för bygget av Lingenässkolan. Samtidigt ändrade plötsligt länsstyrelsen av okänd anledning inställning och accepterade bygget.
Naturskyddsföreningen och de många boende på Näsby som protesterat mot projektet har föreslagit att skolbygget i stället läggs inom något av de områden som pekats ut för bebyggelse i översiktsplanen. Kommunens representanter har hävdat att i så fall måste elever bussas till skolan. Detta anser vi inte vara ett trovärdigt argument eftersom skolan bara hade behövt flyttas några hundra meter norrut eller söderut.
Därför överklagade vi beslutet till mark- och miljödomstolen i Växjö. Nu har miljödomstolen tyvärr avslagit överklagandet. Det finns visserligen möjlighet att begära att Mark- och Miljööverdomstolen prövar ärendet, men i stället vill vi nu gå vidare och diskutera med kommunen hur den ska kompensera för intrånget genom att minska ner den övriga planerade bebyggelsen på Näsbyfält. Vi hoppas på en bättre kontakt och bättre planering i framtiden!
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Vi måste sluta använda fossila bränslen publicerad 4 nov. 2016
År 2015 blev det hittills varmaste året på jordklotet, och år 2016 blir troligen ännu varmare.
USA och Kina har äntligen bestämt sig för att skriva på klimatavtalet. I Sverige har föreslagits att vi inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser efter år 2045 och i Kristianstad föreslås därför att utsläppen från alla verksamheter inom kommunen år 2045 ska vara 85 procent lägre är under jämförelseåret 1990. För att ge utrymme för utsläpp från jordbruk och djurhållning måste utsläppen från energianvändning och transporter då i princip ha upphört.
Det går att klara dessa mål genom användande av ny teknik och förnyelsebar energi. För att avveckla användningen av fossila bränslen till exempel bensin och diesel behövs också ekonomiska styrmedel av olika slag.
Det behövs morötter i form av skattelättnader eller miljöbilspremier till dem som skaffar elbil eller biogasbil. Men för att skynda på övergången kan det också behövas piska i form av ökad skatt eller miljöavgift på de fossila bränslena. Tyvärr körs de flesta etanolbilar i dag på ren bensin, detta visar hur viktigt det är att de fossilfria alternativen är ekonomiskt konkurrenskraftiga.
Man blir därför ledsen när Kristianstadsbladets ledarskribent Carolin Dahlman skriver ”Nej, bensinen är inte för billig”, Kb 25 oktober. I polemik med infrastrukturministern Anna Johansson som vill skapa tryck att välja alternativa drivmedel argumenterar Carolin endast för att bensinen ska vara billig. Ja, alla vill väl köra bil så billigt som möjligt, även de som har en bil som slukar bränsle och sprider kväveoxider och växthusgaser som skadar miljön.
Hon har visserligen rätt i att framtidens bilar kommer att bli mindre miljöfarliga, men det räcker inte att passivt vänta på att bilfabrikanterna ska lösa problemen. De alltför stora utsläppen från dieselbilarna, som löstes genom fusk vid utsläppstesterna, visar att vi inte bara kan lita på fabrikanterna.
Bättre lagstiftning och ekonomiska styrmedel behövs för att skynda på utvecklingen. Och det behövs aktiva konsumenter som inte nöjer sig med att köpa fossilbränslebilar, och journalister och ledarskribenter som tar miljöproblemen på allvar.
Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Miljöfrågorna är viktiga, det håller jag med dig om, men jag tror mer på forskning och utveckling än på förbud och tvång. Om vi konsumenter trycker på kommer företag att tvingas ta fram bilar som inte är så miljöfarliga. Biltillverkare kommer att inse att allt fler vill vara snälla mot naturen och anpassa sig därefter.
Men det handlar om en avvägning. Alla bor inte mitt i stan eller vid en busshållplats utan behöver bilen för att leva ett rikt liv. Kanske vill du att de hellre ska stanna hemma, men jag vill ge dem frihet.
Carolin Dahlman, politisk redaktör Kristianstadsbladet
God idé att använda gratis solenergi! Kristianstadsbladet 2016-05-18
Jan Knutson skriver 14 maj om solceller under rubriken “Religiös övertygelse om den nya tekniken”.
Han väljer min solcellsanläggning som exempel när han räknar, men griper en del siffror ur luften. Han drar slutsatsen att anläggningen inbringat cirka 2000 kr under 2015 och anser att ”Detta måste vara ett synnerligen uselt utfall med tanke på att en anläggning på 5 kW kostar cirka 105 000 kr.” Men min anläggning är på 3 kW och år 2014 kostade den 70 000 kr. Effekten 3 kW ger en årsproduktion av ca 3 000 kWh per år, en anläggning om 5 kW ger alltså 5 000 kWh.
Jag har kontrollerat alla verkliga siffror för anläggningen under 2015. Jan skriver att ”elbolaget sannolikt bara betalat högst 20 öre” för elen jag skickat ut på elnätet. I verkligheten har jag fått 47 öre i genomsnitt under året från Gislaved Energi. Detta är summan av elpris plus elcertifikat för grön el plus ursprungsgaranti för solel. Dessutom har nätbolaget Eon betalat 5 öre för ”nätnyttan”. Numera finns också ett skatteavdrag om 60 öre/kWh för den inmatade solelen. För att få skatteavdraget har jag momsregistrerat mig och betalat in 223 kr i moms till skatteverket.
Om vi använder Jan Knutssons uppskattning av värdet av de 1000 kWh jag använt själv (1500 kr) blir slutresultatet att solcellerna inbringat 3400 kr under 2015. Avkastningen var alltså 70 % högre än vad Jan räknade med!
Dessutom finns ett statsbidrag om 20 % av anläggningskostnaden. Om vi antar att statsbidraget anländer efter ytterligare några års köande, har alltså anläggningen kostat mig 56 000 kr. Med 2015 års siffror har anläggningen då betalt sig efter 17 år och därefter ger den en ren förtjänst.
Lägg märke till att priserna på el och elcertifikat är extremt låga just nu. När priserna stiger, till exempel när någon reaktor tas ur drift, blir solcellerna automatiskt mer lönsamma. Samtidigt blir solcellerna hela tiden billigare att köpa och det är i dag också möjligt att skaffa ett ”Tesla-batteri” för att lagra elen och öka den egna självförsörjningen och till exempel använda sin egen solel nattetid. Men framförallt är det en god idé att använda gratis solenergi för att minska behovet av mindre miljövänliga energikällor som fossil energi och kärnkraft. På längre sikt kommer också smarta elnät och långtidslagring av energi t ex i form av vätgas, vilket möjliggör att andelen energi från solceller och vindkraft i energisystemet kan ökas mycket kraftigt.
Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Solceller är ett jättebra komplement
Tisdagen 19/4 hade Kristianstadsbladet en läsvärd helsida om solceller. Budskapet var att solenergins effekt i Kristianstad fördubblades under 2015 och att företag i området märker av en större efterfrågan.
Men torsdagen 21/4 skriver tidningens ledarskribent Carolin Dahlman: ”Trams att tro att solceller räcker”.
Förlåt, men det är väl ingen som trott att solceller räcker som enda energikälla och under hela året?
Solcellerna är ett jättebra komplement till övriga energikällor, men i Sverige producerar de självklart mest under de långa sommardagarna.
Carolin skrev uppenbarligen sin ledare för att argumentera för kärnkraften, men reaktorerna måste ju stängas av för underhåll och bränslebyte på sommaren.
Då kan det väl vara utmärkt med miljövänlig el från solceller?
För övrigt måste solen anses vara en ovanligt stabil energikälla, som dessutom samtidigt förser oss med vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Alla de förnyelsebara energikällorna drivs av solenergin, och även de fossila energislagen (gas, olja och kol) innehåller egentligen solenergi som är lagrad i miljontals år.
Målet för vårt framtida energisystem måste vara att energin kommer från förnyelsebara energikällor, eftersom fossila bränslen ger ohållbara miljöeffekter och kärnkraften medför stora olycksrisker och extremt farligt och långlivat avfall. Uran är dessutom en ändlig resurs och att bygga ny kärnkraft är ännu mer olönsamt än att driva de gamla reaktorerna vidare.
Carolin skriver också att en genomsnittlig svensk villa drar 25 000 kWh per år. Det måste vara en mycket stor eller mycket omodern villa.
Min egen nya villa, välisolerad men av standardutförande, drog bara 7 000 kWh under 2015. Vi köpte in 6 000 kWh från elnätet och solcellerna på taket försåg oss med 1 000 kWh. Dessutom skickade solcellerna ut 2000 kWh på det allmänna elnätet. Och det är väl inget fel i det?
Christer Neideman, Naturskyddsföreningen Kristianstad
Svar:
Så härligt att du kan driva din villa delvis med solenergi.
Enligt Energirådgivaren räcker 1 000 kWh till kylskåp och frys, så någon nytta gör det. Missförstå mig inte; jag skulle också gärna se att solkraften kan få större betydelse. Den dag förnyelsebara energikällor kan räcka till för att driva våra industrier och hantera våra moderna liv är jag positiv till att fokus och pengar läggs på sådana.
Problemet nu är att vissa tycks tro att vi kan stänga stabila reaktorer i stället för att uppdatera dem och klara oss på sol och vind. Det är en naiv dröm som kan göra stor skada.
Carolin Dahlman, politisk redaktör