Förlängd och utvidgad täktverksamhet, Hörröds Grusindustri AB, Hörröd.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad har kontaktats av Hörröds Grusindustri AB som har bett om föreningens synpunkter vad gäller underlag om utökat samråd. Föreningen har tagit del av ansökningshandlingarna samt diverse underlag som upprättats och inhämtats i samband med ansökan. Bland annat ett yttrande från Mikael Sörensson angående insektslivet i och kring täkten och som bland annat innehåller synpunkter på framtida efterbehandling av täktområdet.
Hörröds Grusindustri är sedan länge etablerade strax nordost om Hörröds samhälle. Deras täkttillstånd löper till och med den 31 december 2017. Nuvarande tillstånd innefattar både grusmaterial och fast berg. Bolaget har ansökt om nytt täkttillstånd som dels omfattar en tidsmässig förlängning, men även en utökning av täktområdet.
Föreningen har tidigare behandlat frågan vid sitt styrelsemöte den 14 juni och även samrått med föreningens Floravårdsgrupp.
Föreningen, som har att beakta allmänna natur- och miljövårdssynpunkter, har inget att erinra mot ansökan, men anser att det är viktigt att de synpunkter som Mikael Sörensson framfört gällande efterbehandlingen beaktas.
Kristianstad den 23 november 2016
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman, ordförande
Föreningen har yttrat sig om flera liknande remisser om vattenkraftanläggningar i Vramsån (här visas ett exempel):
Remiss angående utökat samråd om lagligförklaring av anläggningar vid Lyngsjö 7:15, Bäcklunda kvarn
I Vramsån finns flera mindre vattenkraftsanläggningar som funnits under mycket lång tid, men som saknar tillstånd enligt miljöbalken. Vramsån är klassad som riksintresse och större delen är Natura 2000-område. Vramsån har en värdefull flora med bland annat landets enda bestånd av jättemöja. Fiskfaunan är mycket rik och det finns många skyddsvärda stormusslor bland annat flodpärlmussla. Vramsån är i dag starkt kulturpåverkad även av skogsbruk, jordbruk, vägar/ broar, bebyggelse, avlopp mm. Sammanfattningsvis är Vramsån mycket värdefull ur naturvårdssynpunkt fastän den är starkt kulturpåverkad.
När det gäller vattenkraftanläggningarna finns många motstridande intressen: kulturvärden, sportfisket som vill gynna lax och öring, den utrotningshotade ålen vars vandring försvåras av kraftverken, flodpärlmusslan som är beroende av öringen för sin fortplantning, vattenkraftsproduktionen (förnybar energi), olika naturvårdsaspekter som fågelliv (t ex strömstare och forsärla) och bevarande av jättemöjan…
Vandringsvägar för fisk som simmar uppströms finns även om funktionen varierar. Problemen när det gäller fiskvandring är större för nedströmsvandrande fisk som riskerar att hamna i turbinerna och skadas eller dö.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser att det är rimligt att vattenkraftanläggningarna i Vramsån får finnas kvar under förutsättning att tillräckliga åtgärder vidtas för att förhindra att ål, laxfiskar och deras smolt dödas i turbinerna. Vi anser att de åtgärder som föreslås i Norconsults utredning om nedströmsvandrande fisk i Vramsån ska krävas:
Nya fingaller med en spaltvidd om 12-15 mm och en lutning av ca 30- 35 grader installeras.
En fungerande flyktväg och fallränna installeras i anslutning till kraftverksintaget.
Att driften av kraftverket under tiden för utlekt lax, smoltens och ålens utvandring dvs april-september anpassas så att kraftverket stängs om åns vattenföring inte är minst 2,5 gånger så stor som kraftverkets slukförmåga.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Kristianstad den 18 augusti 2016
Christer Neideman (ordförande)
Klimatanpassning, remissvar
Klimatanpassningsplanen för Kristianstads kommun är ett brett och ingående försök att spegla hela den komplexa problematiken som framtida klimatförändringar ställer samhället, och i synnerhet den kommunala organisationen, inför. Så vitt vi kan se har alla de viktigaste aspekterna tagits upp.
Särskilt poängteras vikten av en samordning av samhällets insatser, vilket är utmärkt. Det är ju en förutsättning för att ingen insats skall falla mellan stolarna. De viktigaste problemområdena som pekas ut är, förutom samordning, översvämningar, erosion och grundvattenkvalitet.
Det är dock lite svårt att se vad som kommer att hända på olika platser i kommunen, beroende på att mycket hänvisas till kommande grönstrukturplan där det är meningen att närmare precisera grön- och blåstrukturerna i kommunen.
Även om inte alla kostnader och nyttor är beräknade borde man redan nu kunna ange några objekt som skall skyddas mot översvämningar, t ex centrala staden. För att motverka översvämning av Kristianstad behövs inte bara vallar utan också tillräckligt stora arealer av mindre känsliga områden uppströms som kan tillåtas svämma över. En målsättning i detta avseende borde kunna sättas upp redan nu. Vad gäller skyddet av grundvattenkvaliteten är det viktigaste att begränsa uttaget så långt som möjligt och även här borde en målsättning kunna formuleras.
På det hela taget är klimatanpassningsplanen en god grund för det kommande arbetet för att minska de negativa konsekvenserna av den klimatförändring vi inte kan förhindra. Det viktigaste är dock fortfarande att försöka begränsa de klimatförändrande utsläppen i så stor utsträckning som möjligt, till exempel bör stödet till Kristianstad Airport omprövas.