Scrolla ner för att läsa remissvaren
• Friluftsplan Kristianstads kommun 2022-12-11
• Samråd solcellspark vid Balsby 2022-10-12
• Friskatorpet 2022-08-17
• Klimat- och miljöplan Kristianstads kommun 2022-07-13
• Solcellspark vid Karsholm 1:4 och
Kälkestad 45:1 2022-07-13
• Norra Ripa sandar 2022-05-16
• Horna fure 2022-04-25
• Vä 157 m fl 2022-04-12
• Stena Recycling 2022-03-09
Friluftsplan Kristianstads kommun 2022-12-11
Läsa vårt svar här: Friluftsplan remissvar 22-12-14
Helios Nordic Energy AB
samrad@heliosnordic.com
Samråd om solcellspark vid Balsby
Helios Nordic Energy AB vill bygga en solcellspark om ca 16 ha area och ca 14 GWh elproduktion per år vid Brommagården öster om Balsby.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla är positiva till förnyelsebar energi som den planerade solcellsparken vid Balsby. Verkningsgraden i solcellerna är mycket högre än verkningsgraden i växternas fotosyntes där bara någon enstaka procent av ljusets energi omvandlas till biomassa. Ur energisynpunkt ger samma markyta alltså mycket större avkastning med hjälp av solceller. Elen är dessutom en värdefull och mångsidigt användningsbar energiform.
Marken påverkas ej negativt av att användas på detta sätt utan kan fortsätta att användas som åkermark, när solcellsparken avvecklas om 30-40 år. Vi anser det är ok att en viss andel av åkermark tas ur bruk eftersom man i dagsläget inte har brist på yta att odla livsmedel på – problemet är att man istället använder en mycket stor andel åker för djurfoder med mera.
Vi är också positiva till att marken mellan och under solcellerna sås in med ängsväxter och sköts genom slåtter eller fårbete för att gynna insektslivet och den biologiska mångfalden. Att skapa biologisk mångfald utifrån åkermark är generellt svårt och det tar många decennier att få fram en mångfaldig miljö – men just på sandiga åkerjordar kan man relativt snabbt utveckla blomrikedom, särskilt fibblor, som är mycket bra för pollinerare. Det är viktigt att man inte sår in frön som inte har lokal genetik. Särskilt illa är det om man sår t ex honungsört som annars är populärt längs åkrar. Sandblottor och gles växtlighet är att föredra med inslag av t ex fibblor, kungsmynta, gullris, harklöver och andra inhemska arter som trivs i sandmiljö och är bra för pollinerare. Det är positivt att åkerholmen bevaras och att fågelholkar och ”bihotell” anläggs. Om närboende vill ha häckar som insynsskydd runt anläggningen tycker vi att det kan vara befogat.
Sydsverige har just nu ett mycket stort behov av ökad lokal elproduktion eftersom överföringsmöjligheterna från norra Sverige inte räcker till och elpriserna i elområde 4 har höjts mycket kraftigt under senaste året. De höga elpriserna har ovanligt nog också slagit genom under sommaren. Solcellerna har då hög elproduktion och kan göra skillnad för elpriset.
Föreningen tillstyrker därför bygget av solcellsparken vid Balsby.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla 12 okt 2022
Christer Neideman
Friskatorpet
Läsa vårt svar här: Remissvar Friskatorpet 22 08 17
Klimat- och Miljöplan, Kristianstads kommun
Läs vårt omfattande svar här: Remissvar Klimat- och miljöplan 22 07 13
Alight AB
karsholm.solcellspark@alight-energy.com
Remissvar : Solcellspark vid Karsholm 1:4 och Kälkestad 45:1
Alight AB vill bygga en solcellspark söder om Karsholm med ett verksamhetsområde om 109 ha fördelat på sex olika delytor. Elproduktionen beräknas bli ca 120 GWh per år.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla är positiva till förnyelsebar energi som den planerade solcellsparken söder om Karsholm. Om man jämför verkningsgraden i växande skog där cirka 1 % av ljusets energi omvandlas till biomassa genom fotosyntesen, så är verkningsgraden betydligt högre i solcellerna och elen är dessutom en värdefull och mångsidigt användningsbar energiform.
Det är bra att man vid planeringen redan har tagit hänsyn till de närboendes synpunkter om vilken del av skogen som är viktigast ur rekreationssynpunkt.
Vi har besökt området och funnit att det är en produktionsskog på mager mark med medelmåttiga naturvärden. Eftersom marken är sandig finns möjlighet att nya naturvärden skapas när skogen avverkats och varma sandiga ytor skapas som kan gynna floran och värmekrävande insekter t ex sandbin. För att få en så stor biologisk mångfald som möjligt måste vegetationen skötas med någon form av slåtter kombinerat med betande djur t ex får.
Det är viktigt att så mycket som möjligt av stubbar, rötter och avverkningsrester tas bort för att förhindra röjgödslingseffekter, som påverkar floran negativt. Vi anser att man bör avvakta insådd av fröer tills man ser vilka naturligt förekommande arters frön som gror. Om det inte är tillfredsställande uppslag bör man vara noga med att använda fröer som är inhemska och anpassade just för magra och sandiga marker. Det finns ett företag i Sverige som har specialiserad sig på fröblandningar för detta ändamål. Kvävefixerande ärtväxter som klöver och starkväxande gräs är mindre lämpliga om man verkligen vill gynna floran och den biologiska mångfalden. En naturvårdskonsult bör vara med i etableringsfasen för att säkra att en sådan naturbetesmark får bäst tänkbara utgångsläge utan missöden.
För övrigt vill vi gärna ha möjlighet att följa upp hur floran och djurlivet förändras när solcellsparken anläggs och när den är i drift.
Föreningen är alltså positiv till projektet men anser att de planerade insynsskydden (häckar eller trädridåer) är alldeles för låga. Solpaneler i massförekomst är inte direkt vackert och det är rimligt att grannarna slipper se dem. Om insynsskydden bara är 2 m höga gör de bara nytta när man står någon enstaka meter från dem. Solcellspanelernas högsta punkt kommer att ligga på ca 4 m höjd. Det naturliga är då att ha insynsskydd som är lika höga. Vi förstår att detta kan göra att antalet solpaneler minskas något, men minskningen blir marginell eftersom det är så stora ytor det gäller och insynsskydd har bara planerats för cirka hälften av de yttre gränserna eftersom de inte behövs inne i ”skogen”. Vi föreslår alltså i första hand att insynsskydden skall vara lika höga som solpanelerna – det vill säga 4 m. I andra hand att insynsskydden åtminstone hålls minst 3 m höga, vilket är avsevärt bättre än den föreslagna höjden 2 m.
För Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla13 juli 2022
Rune Stenholm Jakobsen Christer Neideman
Ordförande
Norra Ripa sandar 2022-05-16
Remissvar Norra Ripa sandar 22 05 16
Horna fure 2022-04-25
Vä 157 m fl 2022-04-12
Remissvar Vä 157 m fl 22 04 12
Stena Recycling 2022-03-09
Remissvar Stena Recycling 22 03 09