År 2018

Naturskyddsföreningen står för utsläppsfri elproduktion

Karl Falk frågar apropå vindkraftparken Taggen “Var står Naturskyddsföreningen?” 7/8.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla är positiv till förnyelsebar och utsläppsfri elproduktion. Alla energislag har nackdelar men vindkraftens nackdelar är främst att den syns på långt håll. På land kan ljudet vara störande i närområdet, men detta är knappast ett problem när vindkraftverken står mer än en mil ut i havet.

Våra invändningar mot Taggenprojektets ansökan har främst varit att vi vill ha garantier för att den ljusstarka intensivbelysningen endast tänds när flygplan närmar sig vindkraftparken. Detta kräver att man installerar en radar som styr varningsbelysningen, så att den endast tänds när risk för kollision finns.

Att jag reagerade på Per Malmers fotomontage är bara för att det överdriver vindkraftverkens storlek och antal och inte ger en sann bild av hur vindkraftparken kommer att se ut i verkligheten.

Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Tankar och bilder som leder fel

Några kommentarer till Alf Anderssons insändare “Tankar utanför boxen om skogsbränder” 30/7 och Per Malmers ” Vi har alla ett ansvar för klimatet” 27/7.

Alf Anderssons nya teori är verkligen helt utanför boxen: Han tror att Sverige drabbats av skogsbränder därför att vi varit så duktiga på att minska koldioxidutsläppen. I själva verket är de fortfarande alldeles för stora. Han tror också att det i stället blivit för höga syrgashalter, så att bränderna förvärras. Detta hade kanske varit en rimlig teori om koldioxid- och syrgashalterna hade varit någorlunda jämnstora. Men koldioxidhalten i luften är bara 0,04 % och syrehalten är 21 %. Det finns alltså 500 gånger mer syre än koldioxid i luften, vilket bevisar att Alfs teori är orimlig. Koldioxidhalten har visserligen ökat med 40 % (från 280 till 400 miljondelar) på grund av människans utsläpp. Men halterna är fortfarande alldeles för låga för att släcka bränder (eller hindra oss att andas). De stora skogsbränderna och missväxten i lantbruket är i stället ett övertydligt tecken på att våra utsläpp av växthusgaser har förändrat klimatet.

Per Malmers insändare vill trots sin titel skrämma oss för vindkraftparken Taggen. Han har låtit en fotograf göra ett ”rättvisande” fotomontage, där man använt de gamla småbildskamerornas normalbrännvidd 50 mm. Han säger att det motsvarar det aktiva synfältet hos det mänskliga ögat. Men enligt Wikipedia: Brännvidden 50 mm valdes av Oscar Barnack, skaparen av Leica-kameran, som en kompromiss mellan det teoretiska värdet och god skärpa, eftersom tekniken på den tiden var sådan att de längre brännvidderna gav bättre skärpa. Att just 50 mm valdes och blev standard är alltså mer en slump än vetenskap. Egentligen borde normalbrännvidden vara lika med längden på bildens diagonal, vilket för småbildsfilm är 43 mm. Denna kortare brännvidd skulle ha krympt fotomontagets vindkraftverk eftersom längre brännvidd förstorar och kortare brännvidd förminskar motivet.

Per Malmers fotomontage ger alltså knappast rätt höjd på vindkraftverken. Men det finns ett annat fel som kanske är allvarligare: Det är alldeles för många vindkraftverk med den maximala höjden 220 m. Taggens miljötillstånd tillåter byggandet av vindkraftverk med maximalt 300 megawatt (MW) effekt. Från början tänkte man sig mindre verk med 3,6 MW effekt, vilket skulle göra att antalet blev 83 stycken med totalhöjden 170 m. Senare har vindkraftsbolaget velat använda de större och effektivare vindkraftverk som finns idag och därför ansökt om större totalhöjd. Om man använder 6 MW-verk får det plats 50 och om man använder 8 MW-verk bara 37 vindkraftverk. Per Malmer borde alltså antingen ha 83 lägre vindkraftverk (170 m) eller minskat antalet av de höga vindkraftverken (220 m) till 50 eller 37 på sitt fotomontage. Per Malmers bild ger alltså inte alls en korrekt bild av vindkraftparken.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Rösta för en bättre miljö!

Naturskyddsföreningen har i trettio år frågat ut riksdagspartierna inför valet om hur de ställer sig till de viktigaste miljöfrågorna och dessutom utvärderat partiernas arbete med miljöfrågorna i riksdagen. Utvärderingen av mandatperioden 2010-2014 med alliansstyre fick den talande titeln: “Fyra förlorade år”. Utvärderingen av den senaste perioden 2014-2018  med rödgrönt styre fick en mer positiv titel: ”Ny fart i miljöpolitiken”.

Naturskyddsföreningen har nu inför höstens val ställt arton förslag för en mer ambitiös miljöpolitik som riksdagspartierna har fått ta ställning till. Resultatet presenteras i rapporten ”Höjd ribba i miljöpolitiken”. Sex av förslagen handlar om att minska vår klimatpåverkan, fem förslag handlar om skog och jordbruk, två om havet. Andra förslag är t ex ökade återvinningskrav på plast och att Sverige internationellt skall driva krav på att det ska vara lätt att få reda på vilka kemikalier som ingår i olika varor. Det sistnämnda kravet är det enda som alla partierna ställde upp på.

Alla partier har höjt sina miljöambitioner jämfört med förra riksdagsvalet. Av Naturskyddsföreningens arton förslag står en riksdagsmajoritet bakom hela tretton jämfört med åtta inför förra valet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet placerar sig högst i undersökningen och svarar båda ja på samtliga förslag. Liberalerna kommer tätt efter och uppvisar högst miljöpolitiska ambitioner bland de borgerliga partierna. Partiet svarar ja på sexton av Naturskyddsföreningens förslag. Socialdemokraterna har höjt sina ambitioner och placerar sig högst av de stora partierna. De svarar ja till tolv förslag. Kristdemokraterna svarar, precis som Socialdemokraterna, ja till tolv förslag. Centerpartiet ställer sig bakom tio förslag. Moderaterna ställer sig också bakom tio förslag men hamnar sist av de borgerliga partierna på grund av fler negativa svar. Sverigedemokraterna kommer med stor marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av förslagen.

Naturskyddsföreningen har också granskat den nuvarande regeringens (S+Mp) miljöpolitik inför höstens val i rapporten ”Naturen vinner mark”. Slutsatserna är att regeringen har gjort en väsentlig ambitionshöjning inom miljöpolitiken jämfört med den förra alliansregeringen. Miljöbudgeten har redan höjts med över 100 procent – och man vill höja med lika mycket till 2020.

Det är tydligt att tempot har ökat i miljöpolitiken och det är glädjande. Samtidigt visar granskningen av arbetet i riksdagen att partierna ofta gör mindre än vad de lovat. Den konkreta politiken är fortfarande långt ifrån vad som krävs för att på allvar möta de akuta miljöutmaningar som vi står inför – klimatförändringar, hot mot den biologiska mångfalden och spridning av farliga kemikalier. Det är nödvändigt att vi väljare tar stor hänsyn till miljön när vi röstar och att vi också kräver att partierna lever upp till vad de lovat.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Flygets utsläpp har fördubblad klimatpåverkan

Alf Andersson har i två insändare hävdat att flyg är bra miljömässigt vid längre resande och att man ska räkna med alla faktorer vid miljöpåverkan (18 maj respektive 25 maj). Det underliga är att han inte ens nämner den allra viktigaste miljöfaktorn: att flygets avgasutsläpp ger växthuseffekt. Både därför att flygbränslet är fossilt och ökar atmosfärens koldioxidhalt och därför att utsläppen sker på hög höjd vilket ökar utsläppens klimatpåverkan. Även utsläppen av kväveoxider och till med de stora utsläppen av vattenånga (kondensstrimmorna) ger klimatpåverkan när de görs på hög höjd (10 000 m). Därför räknar man med att höghöjdsutsläppen ger fördubblad klimateffekt!

Naturvårdsverket beräknar att utsläppen från svenskarnas internationella flygresor år 2014 (ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter) motsvarade utsläppen från all bilkörning i Sverige. Ett stort problem är att flygresorna ökar hela tiden och att flyget tidigare inte alls betalat för sina miljöskador, vilket gör att det finns mycket goda skäl för en flygskatt. Ännu bättre är givetvis om man internationellt kan komma överens om koldioxidavgifter för flyget. Dessa bör göras så höga att det lönar sig att byta till förnybara bränslen eller kanske i framtiden eldrift.

Christer Neideman,
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Alf Andersson har fel

Alf Andersson svarar 31 maj på min insändare ” Flygets utsläpp har fördubblad klimatpåverkan”. Hans svar visar tydligt att han inte förstår hur flygtrafikens utsläpp påverkar klimatet. Han lanserar en för vetenskapen ny teori: Vattenångan finns redan däruppe och följer med luften in i flygmotorn och värms upp. När den sedan blåses ut ur motorn kondenserar den på kalla mikropartiklar i luften. Han fortsätter: Spåren vi ser efter flygplanet (kondensstrimmorna) är således vattendroppar. De små vattendropparna har enligt honom ingen negativ effekt. De reflekterar ut en del av solljuset i rymden och det blir en aning svalare på jordytan.

Detta låter bra, men problemet är att naturlagarna inte rättar sig efter Alf Anderssons idéer.  När flygbränslet som består av en blandning av olika kolväten förbränns bildas koldioxid och vatten. Om vi tar det för bilister välkända kolvätet oktan som exempel så bildas av en molekyl oktan åtta molekyler koldioxid och nio molekyler vatten. Så vi talar alltså om vatten som nybildats vid förbränningen och släpps ut på hög höjd. Jag nämnde kondensstrimmorna eftersom de är ett synligt bevis på att flygplanen sprutar ut vattenånga på hög höjd. Men vattendropparna i kondensstrimmorna omvandlas snabbt åter till vattenånga och det är vattenångan som ger växthuseffekt. Om vi släpper ut vattenånga i marknivå är den mera kortlivad och kan till exempel bli dagg på gräset under natten. Men på tiotusen meters höjd bildas ingen dagg utan vattenångan blir kvar mycket länge och ökar alltså växthuseffekten.
Det är så naturlagarna fungerar.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Lägg badhusplanen på is!  6 mars 2018

Byggnadsnämnden har sagt ja till möjligheten att placera ett badhus på Näsby. Men man vet fortfarande inte om badhuset kommer att byggas på Näsby eller på godsbangården.

Byggnadsnämnden skickar ändå detaljplanen vidare för att fastställas av kommunfullmäktige. Detta är anmärkningsvärt eftersom planen strider mot den av kommunen i höstas antagna grönstrategin dvs att man ska ta stor hänsyn till behovet av parker och grönområden. I detta fall medför planen att en gammal regementspark kommer att till största delen utplånas eftersom man både vill lägga badhuset och dessutom flera stora bostadshus i parkområdet.

Byggnadsnämndens ordförande Sonny Modig säger till Kristianstadsbladet (1 mars): ”Men det går att placera detta utan att parkområdet påverkas. Träden har så högt värde att de ska skyddas.”

Fakta är att enligt detaljplanen bevaras endast en mindre ekdunge plus fyra enstaka andra träd (två bokar och två valnötsträd). Enligt planbilagan ”Naturvärdesbedömning” har minst en tredjedel av det gamla parkområdet påtagliga naturvärden. Tre av de fyra rödlistade träden kommer ändå att avverkas. Fyra av fem gullvivebestånd kommer att grävas upp. Andra botaniskt intressanta och sällsynta arter som finns i området nämns inte ens i själva planbeskrivningen eftersom de juridiskt sätt inte räknas som rödlistade när de ingår i en gammal park. Att det finns ovanliga växter som lundalm, bohuslind, naverlönn och tovsippa bryr man sig alltså inte alls om.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla har inget emot att badhuset läggs i området, om man lägger badhuset på den öppna gräsytan nära Stridsvagnsvägen. Men att förstöra denna gamla park genom att också pressa in ett antal bostadshus strider mot kommunens egen grönstrategi.

Vi hoppas alltså att kommunfullmäktige tar hänsyn till sina egna stolta riktlinjer och beställer en omarbetad detaljplan eller åtminstone bordlägger den tills badhusets öde är slutgiltigt bestämt.

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla