Debatt 2000 – 2013

Debattinlägg från år 2000 till 2013 med de senaste inläggen först

10 oktober 2013:    Klimatförnekarna har fel

Klimatförnekaren Sture Åström, Helsingborg, har fått in ett tiotal insändare i Kristianstadsbladet där han polemiserar mot FN:s klimatpanel och de forskare som tror att människan påverkar jordens klimat. Den senaste kom 30 september med rubriken ”Vindkraften skänker bort våra pengar”. Tidigare har han bland annat skrivit ”Fria fantasier om metan och klimat”, ”Hypotes om koldioxid seklets största bluff”, ”Fusk i klimatdebatten”, ”Punkterad koldioxidbluff”, ”Klimatpanel med fel”, ”Moln, sol och kosmisk strålning påverkar klimatet- inte koldioxid” och ”Lägg ner FN:s klimatpanel”. Sture Åström skickar uppenbarligen också sina insändare till de flesta svenska tidningar från Skåne till Piteå.

Sture Åström påstår helt ovetenskapligt att han vet att koldioxiden inte har någon påverkan på klimatet. Han borde faktiskt ha lagt märke till att FN:s klimatpanel helt nyligen höjt säkerheten när det gäller teorin att människan påverkar klimatet genom att öka luftens koldioxidhalt.  Förut beräknade man att det fanns minst 90 % säkerhet för att detta stämde. Idag räknar man med att säkerheten är minst 95 %. Det är med andra ord högst 5 % chans att Sture Åström har rätt.

Det allvarliga är att när vi med mycket stor säkerhet vet att människans användning av fossila bränslen påverkar klimatet och skadar människans egen framtida miljö, så görs alldeles för litet för att vända utvecklingen. Detta gäller både internationellt där Kina och USA är de största utsläpparna och i Sverige och Europa.

Eftersom politiker och myndigheter är saktfärdiga är det desto viktigare att vi själva minskar våra utsläpp genom att t ex spara energi och byta till fordon med små eller inga koldioxidutsläpp. Och att nästa år rösta på de politiker som tar frågan på allvar både i EU-valet och när det gäller riksdag, region och kommun.

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad

biogastank600

Mer om biogas. Biogas är bästa bränslet

Jonas Duveborn står fast vid sin felaktiga rubrik ”Klimatboven i Karpalund” på ledarsidan 19 januari. Metangas har ca 20 gånger större växthuseffekt än koldioxid. Detta faktum är ingen nyhet. Därför finns en fackla som bränner upp överskott av rötgas vid reningsverket, liksom det finns en fackla som bränner upp deponigasen från Härlövs ängar om Allöverket inte kan ta hand om gasen. Både rötgas och deponigas bildas naturligt vid nedbrytning av organiskt material vid syrebrist. När gasen bildas i kärr och sjöbottnar kallas den sumpgas. Kemiska namnet är metan, som i dessa fall är ett biobränsle och kan renas till fordonsbränslet ”biogas”. Den så kallade ”naturgas” som säljs i Västsverige består också av metan, men är miljoner år gammal (fossil) och mycket värre ur klimatsynpunkt.
Duveborn påstår att dålig förbränning av metan från personbilarna skulle vara ett problem. Detta står det ingenting om i den rapport från Per Kågesson och Lina Jonsson, som han hänvisar till. Däremot står det tydligt att utsläppen från vissa fartygsmotorer är alltför höga. Moderna personbilar har dessutom en katalysator som förbränner överblivet bränsle till koldioxid och vatten.
Sammanfattningsvis består biogas av metan som i bilmotorn förbränns till koldioxid med betydligt lägre växthuseffekt. Det är därför viktigt att ta hand om all metangas och förbränna den. Användning som fordonsbränsle är ett optimalt sätt att ta hand om gasen. Men vi bör fortfarande undvika fossila bränslen och hellre tanka ren biogas från Karpalund än den fossila gas som kallas ”naturgas” eller den dödligt giftiga, fossila kolväteblandning som kallas ”bensin”.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Denna insändare skrevs efter att Jonas Duveborn nekat ta tillbaka sin rubrik ”Klimatboven i Karpalund”. Kristianstadsbladet tog dock aldrig in insändaren. Sedan dess har dock Jonas Duveborn slutat som politisk redaktör i Kristianstadsbladet.

 

Felaktig rubrik

Jonas Duveborn skrev 19 jan 2013 en artikel med rubriken ”Klimatboven i Karpalund”. Mycket i artikeln är bra, men några slutsatser och framförallt rubriken tål att diskuteras. Duveborn argumenterar för sin tes att biogasanläggningen i Karpalund bör privatiseras. Han försöker hitta argument i Per Kågesons och Lina Jonssons utredning: ”Var inom transportsektorn får biogasen störst klimatnytta”. Utredningen säger att EU-regler och regeringens politik medför att det skulle vara mest ekonomiskt fördelaktigt att använda biogasen för storförbrukare som fartyg och tung trafik, jämfört med att bygga många nya tankstationer för personbilar. Dessutom fruktar Kågesson att gasbilarna i vissa delar av landet i allt för hög grad tankas med fossil naturgas. Det är riktigt att politikerna i t ex Stockholm inte har brytt sig om att prioritera framställningen av biogas. Och på västkusten blandas ofta biogasen upp med 50 % naturgas från fossilgasnätet.
Men varför sätta en så felvisande rubrik på artikeln? Vi som tankar biogas i Kristianstad använder 100 % biogas från Karpalund. Och ren biogas är fortfarande det renaste och miljövänligaste fordonsbränslet du kan tanka med!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

C4 Shopping   Därför vill vi inte ha en stormarknad i Hammar

Naturskyddsföreningen avstyrker planerna på att bygga ett stormarknadsområde i Hammar med byggrätter om ca 75000 kvadratmeter och 2500 parkeringsplatser. En helt ny extern stormarknad bidrar till ökad biltrafik och ökade utsläpp av växthusgaser (koldioxid) och andra luftföroreningar (kväveoxider och partiklar). Utbyggnaden medför negativa konsekvenser för landskapsbilden. Viktiga naturresurser för livsmedelsproduktion går förlorade om den bördiga jordbruksmarken bebyggs. De stora taken och P-platserna kommer att ge mycket stora dagvattenvolymer, som kommer att vara ett problem vid framtida ökande nederbörd. Den västra delen av planområdet ligger så lågt att det skulle översvämmas vid ett eventuellt brott på Hammarslundsvallen. Enligt kommunens miljökonsekvensbedömning motverkar också förslaget tre av de svenska miljökvalitetsmålen: ”Bara naturlig försurning”, ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad anser i stället att handeln i första hand bör koncentreras till centrala Kristianstad och i andra hand lokaliseras till det redan exploaterade Härlövsområdet. Vi hoppas att Kristianstadsborna och Kristianstads kommun väljer en mer miljömedveten och ekologiskt hållbar utveckling av staden!
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

Hammarslundsvallen   Hammarslundsvallen är bra , men…

Åke Simonsson skriver den 19 dec en bra insändare, där han påpekar att Hammarslundsvallen är byggd av naturmaterial för att ha lång hållbarhet. Vallen sätter sig fortfarande och har sjunkit ca 1,1 m till en höjd av ca 2,4 m. Jag håller med om att på kort sikt är det bäst att kompensera detta genom att höja vallen med hjälp av samma material. Däremot har Åke Simonsson tyvärr fel när han skriver ”Inberäknat klimatförändringar kommer inte vattennivån att komma upp till +2,3 meter på flera hundra år, troligen aldrig.”
Vattenståndet vid vallen var uppe i 2,0 m under högvattnet år 2002. Vi vet också att havet stiger på grund av klimatförändringarna. Dansk Meterologisk Institut uppskattar att den globala höjningen av havsytan blir mellan 0,4 och 1,2 m fram till år 2100. Översvämningsrisken kommer alltså då att vara påtaglig. På ännu längre sikt vet vi att om Grönlandsisen smälter stiger havet ca 7 m. Smälter Antarktis is stiger havet med ytterligare ca 60 m.
Den enda långsiktiga lösningen är alltså att vi alla arbetar för att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser om Kristianstadsslätten skall vara fastmark i framtiden. De internationella klimatförhandlingarna har misslyckats och t ex USA tar inte ansvar för sina utsläpp. Sveriges och EU:s klimatarbete imponerar inte heller. Det är otroligt viktigt att vi som konsumenter och väljare gör medvetna val för att minska utsläppen. Rösta alltså på partier och politiker som prioriterar miljön. Undvik fossila bränslen – kör biogasbil, hybrid eller elbil om du inte kan åka kollektivt eller cykla. Tillsammans måste vi arbeta för en bättre framtid annars blir Kristianstad ett nytt Atlantis!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

C4 Shopping Vi avstyrker stormarknaden i Hammar

Ingegerd Lindgren – Myrberg skriver den 27 juli 2012 att hon ”ännu inte hört en enda miljövärnare uttala sig” om projektet C4 shopping i Hammar.
Naturskyddsföreningen i Kristianstad har hela tiden avstyrkt planerna på ett nytt stormarknadsområde vid Hammar. I juni 2008 skrev vi apropå kommunens förslag till ”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad”:
avstyrker vi helt och hållet att man anlägger ytterligare ett nytt handelsområde vid Hammarshus. Vi har redan tidigare beklagat att den så kallade ”Handelsutredningen” inte tog upp miljöeffekterna av den ökade trafiken till nya stormarknader. Det finns knappast något behov av ytterligare jättestormarknader och ett onödigt bygge av denna typ strider mot flera av de viktigaste svenska miljömålen: Mål 1. ”Begränsad klimatpåverkan”, Mål 2 ”Frisk luft”, Mål 3 ”Bara naturlig försurning”, dvs de tre miljömål som handlar om luftföroreningar. Och nya externa stormarknader stämmer knappast med miljömålet om en ”God bebyggd miljö”.
När vi nästa gång yttrade oss om översiktsplanen i januari 2009 skrev vi:
Föreningen har också hela tiden protesterat mot planerna på att bygga ett helt nytt stormarknadsområde vid Hammarshus. Kommunen har överhuvudtaget inte taget upp miljöaspekterna av den ökade biltrafik som detta skapar i den så kallade handelsutredningen. Sammanfattningsvis anser vi alltså att utbyggnadsplanerna är orimligt stora och snarare siktar på år 2050 än år 2025. Handeln bör i största möjliga mån koncentreras till centrum och i andra hand lokaliseras till det redan exploaterade Härlövsområdet.
När kommunen kommer med ett förslag till detaljplan för området kommer föreningen att framföra ytterligare synpunkter på projektet, och argumentet att det är olämpligt att bebygga den bästa åkermarken håller vi givetvis med om.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2012-02-21 Behåll biogasen inom kommunen 

Biogas är det renaste och mest miljövänliga fordonsbränslet. Kristianstads kommun är en av de kommuner som var först med att producera och använda biogas som drivmedel. Det som saknas i Kristianstad är en egen förbehandlingsanläggning för att finfördela det insamlade organiska hushållsavfallet, som ska rötas. Detta görs just nu i Malmö och för att minska transporterna planerar man att låta ett privat bolag bygga en sådan anläggning i Snårarp. Ännu bättre borde det vara att bygga förbehandlingsanläggningen direkt vid biogasanläggningen i Karpalund. Ett problem verkar vara att vissa debattörer reflexmässigt vill sälja ut biogashanteringen. Är det detta som hindrar att man bygger förbehandlingen i egen regi? En privatisering riskerar för övrigt att ge höjda gaspriser både för kommunen och för dem som kör biogasbilar.
Några debattörer tycks tro att det är så lönsamt att samla in organiskt avfall att entreprenörerna står i kö för att hämta avfallet och till och med är beredda att betala för att hämta det. Så lönsamt är det tyvärr inte, och man måste vara medveten om att det finns en renhållningslagstiftning, som hindrar att vem som helst tar hand om avfallet. Att ta hand om hushållsavfall är en kommunal angelägenhet, även om kommunen kan välja att använda entreprenörer för att driva verksamheten.
Låt oss vara glada över att Kristianstad kommun kan framställa stora mängder miljövänligt fordonsbränsle i en tid när det är bråttom att avveckla användningen av bensin och diesel. Att en del av biogasen säljs utanför kommunen är inte märkvärdigare än att en del av den el som produceras av Allöverket ibland kan hamna utanför kommunens gränser. Eftersom Kristianstad har mycket lantbruk och livsmedelsindustri är det naturligt att vi kan gå i täten, när det gäller att producera och använda biogas. Nu när bensinpriserna stiger förtjänar det också att påpekas att man tjänar flera kronor per mil på att köra biogasbil! För att fler ska kunna skaffa biogasbil bör det byggas fler biogasmackar t ex i Tollarp och Degeberga. Fortsätt satsa på biogasen!
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2011-02-19 Insändare: Nej till den dödliga och farliga kärnkraften

Text: Susann Söderberg, Naturskyddsföreningen Kristianstad
Publicerad 19 februari 2011 Fria ord. Kristianstadbladet
Replik till ”Vindkraftens dilemma” (17/2) av ”CERAM”. Du pratar om en olönsam och ineffektiv vindkraft, då undrar jag vart du har fått detta ifrån?

Enligt internationella siffror kostar kärnkraften 60-70 öre/kWh inklusive skatter, avgifter, kreditkostnader och massiva subventioner. Motsvarande siffra för vindkraft är 50-60 öre/kWh, vilket inte ger någon större skillnad.

När det gäller ineffektiviteten kan jag ta upp Finland som exempel, deras planerade nybyggnation av kärnkraft är flera år efter i planeringen vilket ökat kostnaderna med 50 procent, vilket motsvarade minst 1,7 miljarder euro 2008 för en reaktor. Vem betalar förseningarna?

Dock kan jag förstå att fjärde generationens kärnkraftverk är verkligen ett tekniskt framsteg när det gäller effektivt utnyttjande av bruten uran i och med att man återanvänder uranet i flera steg. Denna teknik kommer att vara tillgänglig att börja bygga om 5-10 år, då undrar jag hur långt man kommit med vind-, sol- och vågkraften tills dess?

En annan aspekt att ta hänsyn till när det gäller kärnkraft är det första och sista steget i hanteringen av uran. Mer kärnkraft till Sverige innebär förmodligen att vi måste börja bryta uran i Sverige.

Vem och hur kan man ersätta de människor som jobbar i dagbrotten eller i gruvorna för att de får lungcancer? Eller de människor som bor i närheten av brotten? Vem betalar för saneringen av vattnet som blir kontaminerat?

Överallt där uranbrytning sker, finns också en stark tendens till cancer och miljöförstöring. Cancerrisken gäller såklart inte bara vid brotten, utan även vid kärnkraftverken.

Rapporter från USA och Tyskland visar ett samband mellan avstånd till aktiva kärnkraft och barncancer (främst leukemi) på barn under 5 år. När det gäller det sista steget i processen, att förvara kärnkraftsavfallet, finns det ännu inget helt fastställt i Sverige.

Avfallet kommer att vara väldigt farligt i minst 10 000 år och det räcker med 1 minuts exponering av färskt avfall för att dö. Så nej till nybyggnation av kärnkraft och ja till energieffektivisering!

 

2010-06-02 Välj miljömärkt el!

Tobbe Rosén skriver (2 juni) ganska förvirrat om elcertifikat och det han kallar ”grön el”. Han har rätt i en sak: När vi använder el, så är det en blandning av el från olika energikällor som vi använder. Begreppet ”grön el” bör vi undvika eftersom betydelsen är oklar och kan missbrukas. Tobbes insändare är ett utmärkt exempel på detta.
När vi tecknar nytt elavtal bör vi byta till miljömärkt el och helst elleveranser märkta med Bra Miljöval (dvs Naturskyddsföreningens miljömärkningssystem). Det finns 55 elbolag som levererar Bra Miljöval-märkt el. Om du t ex väljer miljömärkt el från vindkraft innebär det att elleverantören under året är tvungen att köpa in lika mycket vindkraftsel, som du förbrukar. Finessen med detta är att vindkraftsägarna får lite lättare att sälja sin el. Och på lång sikt kan det bli svårt att sälja ”fulel” från fossila bränslen och kärnkraft, om ingen vill betala för sådan el. Konsumenterna kan med andra påverka elmarknaden genom att välja vilken sorts el de vill betala för.
Tobbe verkar vara förvånad över att vindkraftverken inte har 100 % verkningsgrad- men alla vet väl att det inte blåser varje dag?
Hans resonemang om elcertifikat är obegripliga och det verkar som om han ibland blandar ihop elcertifikat och utsläppsrätter. Men han bevisar onekligen att han själv har rätt i ytterligare en sak: Att elcertifikaten ofta används helt fel i debatten.

En annan debattör med lite märkliga argument är Lennart Glimbert (2 juni). Han räknar upp politiska beslut om skattehöjningar och annat som sedan 1996 sägs ha ökat elpriset med 66-97 öre per kWh och skriver att detta innebär en årlig kostnadshöjning för konsumenten med 20 000 kr plus moms. Om hans resonemang stämmer var elen alltså praktiskt taget gratis före år 1996. Det Glimbert vill komma fram till är att han vill bygga nya kärnkraftverk. Det kraftigt försenade och fördyrade finska kärnkraftbygget vid Olkiluoto visar dock att framtida kärnkraft kommer att bli mycket dyr. Och om ägarna i framtiden blir obegränsat skadeståndskyldiga vid olyckor liksom i Tyskland, så kommer privata investerare knappast att satsa sina pengar på kärnkraft.
Den bästa och enda långsiktigt hållbara framtidslösningen är i stället att satsa rejält på att effektivisera energianvändningen genom t ex att spara el, och att använda flera olika förnyelsebara energikällor som kompletterar varandra.
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2010-03-17 Låt Nytebodaskogen växa fritt!

Per-Ingvar Johnsson(C) är inte nöjd med att Nytebodaskogen får utvecklas i egen takt. Han vill försöka återskapa den högstammiga granskog, som fanns före stormen Gudrun. Detta låter visserligen positivt, men förutsätter att man förstör skogens naturliga dynamik och i stället sköter den som ett parkliknande område. I södra Sverige och speciellt i Skåne är naturskogar så sällsynta att vi inte har råd att förlora de få skogar som har dessa kvalitéer. Här finns många arter av ovanliga mossor, lavar, svampar, skalbaggar, hackspettar, ugglor och mycket mera. Här finns också gott om död ved, som är en bristvara i kulturskogarna, och som är en nödvändig förutsättning för många av de sällsynta arternas existens. Vi måste vara medvetna om att en naturskog inte ser likadan ut i evighet. Den förändras ofta drastiskt efter naturliga störningar som bränder och stormar. Att de gamla granarna i Nyteboda var så högväxta beror nog knappast på att växtplatsen var optimal utan mer på att området ej avverkats på flera hundra år. I det intensiva moderna skogsbruket får en skånsk gran inte bli mer än ca 60 år gammal, och då blir det givetvis ingen skog som innehåller några stora naturvärden eller är särskilt intressant för turister.
Om målet är att få fram en högstammig granskog, så är det bättre att avsätta en annan skog någonstans i Skåne och sköta den systematiskt med avsikten att gynna de högsta granarna. På så sätt kan vi behålla Nytebodaskogens vildmarksstämning och naturskogskvalitéer och samtidigt få en mera promenadvänlig turistskog någon annanstans. Per-Ingvar Johnsson kan mycket gärna arbeta för att några av Region Skånes 20 skogar och strövområden t ex i Fulltofta sköts med denna målsättning, men samtidigt är det viktigt att andra skogar t ex Nytebodaskogen får utvecklas så att artrikedomen och de naturliga ekologiska processerna gynnas.
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2010-09-14 Insändare: Rösta miljövänligt regionalt!

Naturskyddsföreningen i Skåne har utvärderat de skånska politiska partiernas inställning i miljöfrågor genom att undersöka hur de har agerat i fyrtio olika beslut i regionfullmäktige.
Om vi börjar med att rangordna partierna efter hur ofta de har agerat positivt ur miljösynpunkt så leder vänsterpartiet utan konkurrens med 29 frågor. På andra plats kommer miljöpartiet (24) och på tredje socialdemokraterna (20). Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet ligger på 14 följt av centern med 13. Sist kommer Sverigedemokraterna (11).

Om vi i stället undersöker hur ofta de röstat på ett för miljön ogynnsamt sätt utmärker sig också v med 0 frågor. Sd, mp och s ligger alla på 11. Övriga partier i majoriteten (m, kd, fp och c) ligger på 20.
När det gäller oklara ställningstaganden har mp den tydligaste politiken med endast 5 frågor. Strax därefter kommer m, kd och fp med 6 frågor, följt av c (7). S ligger på 9 och v på 11 medan sd har hela 18 oklara ståndpunkter.

Naturskyddsföreningen i Skåne har också ställt tio väl valda frågor till partierna om miljöpolitiken inför årets val. Flera av frågorna handlade om klimat och trafikfrågor. Andra frågor handlade om anslag till naturvård, upphandling av ekologiska livsmedel och hotet mot den utrotningshotade ålen.
Om vi börjar med ur miljösynpunkt positiva svar så är mp och v solklara vinnare med 9 frågor. Därefter kommer fp och sd med 7. Kd har 5 positiva svar, s 4 och i botten ligger m (1).
När det gäller ur miljösynpunkt negativa svar har fp 0, v 1, kd 2, m, s och sd vardera 3, medan c har flest (4).
När det gäller tydlighet gav mp, sd och v tydliga svar i alla frågor. C kunde ej ge tydliga svar i 2 frågor, medan fp, kd och s hamnade på 3. Otydligast var m som hamnade på 6.

Läs gärna de fullständiga utvärderingarna på Naturskyddsföreningen i Skånes hemsida!
Ta hänsyn till miljön och välj något av de partier som visar ansvarskänsla i klimat och miljöfrågor!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2009-05-08 Insändare: Svar på replik om sakligare vindkraftsdebatt

Fria ord
Kristianstadsbladet 090508

Göran Karlsson (GK) påstår att jag inte är saklig när jag säger att den svenska vindkraften balanseras av vattenkraften.

Vindkraften ger idag mellan 1 och 2% av den svenska elen medan vattenkraften ger närmare 50% och det är alltså inget problem att balansera vindstilla dagar med ökad vattenkraft. Om GK läser mitt inlägg lite noggrannare måste han säkert erkänna att det jag skrev var helt korrekt. Men GK har givetvis en poäng i att om vi lyckas bygga ut lika mycket vindkraft som i Danmark (20%) så kommer det att bli svårare att balansera vindkraften. Delvis kan vindkraft i olika landsdelar (och länder) balansera varandra eftersom det ofta blåser i Norrland när det är stiltje i Skåne och tvärtom. På längre sikt går det att balansera vindkraften genom att t ex lagra överskottsel när det blåser bra i form av vätgas och använda denna vätgas för att producera el när det är vindstilla.
GK blandar in EONs naturgaseldade kraftverk i Malmö i diskussionen. Men detta byggdes för att ersätta det nedlagda Barsebäck vid hög belastning t ex kalla vinterdagar. Utbyggnaden av den svenska kärnkraften ledde ju till ”rea” på el vilket gjorde att eluppvärmning fortfarande är alltför vanligt i Sverige och att elförbrukningen ökar våldsamt kalla vinterdagar.
Att kraftledningsnätet mellan Sydsverige och Norrland måste förstärkas kan vi vara överens om. Dessutom måste kraftledningarna mellan Sverige och Norge förstärkas. (Flera av dessa ledningar var ur funktion i vintras.) Men det är inte utbyggnaden av vindkraften utan säkerheten i elförsörjningen som är främsta skälet till detta.
GK påstår att lågfrekventa ljud påverkar människokroppen negativt. Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkaftverk” (reviderad utgåva) i koncept 26 feb 2009 tar upp två typer av lågfrekventa ljud. Dels det dunkande ljudet som uppstod vid Sydkrafts försöksverk vid Maglarp. Det verket hade rotorn placerad i lä bak tornet, så att ett dunkande ljud uppstod när vingarna gick ut i vinden från att ha varit i lä bak tornet. Av detta lärde sig Sydkraft att rotorn måste vara riktad mot vinden, som den är på alla andra vindkraftverk. Om andra lågfrekventa ljud (infraljud) skriver rapporten: ”Mätningar av infraljudsnivåerna från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor.”
GK klagar på att jag inte nämner det skuggspel som uppstår när solen står bakom rotorn. Storleken av dessa skuggeffekter beräknas för varje fastighet i närheten av vindkraftverket och om det rör sig om mer än 8 timmar per år kan man kräva att vindkraftverket stoppas om solen skiner just när dessa effekter kan uppstå. Det rör sig alltså om korta stunder och är ett problem som går att lösa genom att verket stängs ner.
GK frågar om jag sitter i byggnadsnämnden eftersom jag tror mig veta att det blir avslag på en del av ansökningarna att bygga vindkraftverk. Svaret är nej men jag läser noga alla de ansökningar som Naturskyddsföreningen får på remiss. Och det har ju redan blivit avslag på några verk…
GK frågar också ”varför protesterar nästan alla som får ett vindkraftverk nära husknuten?” Jo, det finns något som brukar kallas ”NIMBY-syndromet”. NIMBY står för Not In My Backyard det vill säga man är i detta fall ofta positiv till vindkraft och förnyelsebar energi om den bara byggs någon annanstans till exempel till havs.

Med fortsatt hopp om en positivare debatt!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2009-05-04 Efterlyses: Sakligare vindkraftsdebatt

Fria ord, Kristianstadsbladet 090504

Kristianstadsbladet har under de senaste veckorna innehållit många insändare och reportage om planerade vindkraftverk i Huarödstrakten. Det är klart att de som berörs har rätt att yttra sig och att vara kritiska. Det kommer säkert inte heller att ges tillstånd till alla de vindkraftverk som det finns planer på.

Men de argument som används har ibland varit osakliga, överdrivna och ibland helt felaktiga. Vindkraften är faktiskt ett av de miljövänligaste sätten att producera el och alla vill förmodligen ha tillgång till el?

Nackdelarna är förhållandevis små: Vindkraftverken är inte genomskinliga så de syns och eftersom vingspetsarna rör sig snabbt kan man höra ”fartvinden” från deras rörelse. Det har klagats på att de planerade vindkraften är mycket stora. Men storleken är faktiskt positiv både genom att de då är effektivare och genom att de roterar saktare. De stora verken vid Lyngby gård har 95 m torn och 45 m vingar dvs 140 m totalhöjd. Om man jämför dessa verk med de mindre t ex vid Gärds Köpinge så roterar de stora verken med bara halva varvtalet, vilket ger ett lugnare intryck.

Verken vid Lyngby är på 1,8 MW effekt men samma verk (Vestas V90) kan fås med generatoreffekt 2,0 eller 3,0 MW. Ett lika stort vindkraftverk kan alltså ge 3MW om det står vid en blåsig havskust, men det lönar sig kanske bara att ha en 1,8 MW generator på den lugnare Kristianstadsslätten.

Det har sagts att vindkraftverken förstör den ”sydligaste vildmarken”, men tyvärr har vi för länge sedan förvandlat Linderödsåsens vildmarker till ett av människan präglat kulturlandskap. Varför betraktas gamla väderkvarnar så positivt medan man ser snett på nya och effektivare vindkraftverk? Och när ska föreningen ”Svenskt Landskapsskydd” protestera mot de mängder med kraftledningsstolpar som utgår från våra kärnkraftverk ?

På åssluttningarna finns fortfarande på en del ställen någorlunda orörda bokskogar, men uppe på åsen dominerar den i Skåne onaturliga planterade granskogen. Att sätta upp vindkraftverk är egentligen bara ett annat sätt att skörda solenergi jämfört med att odla åkergrödor eller skog. Det fina är ju att man från samma areal kan skörda både jordbruksgrödor eller skog samtidigt som man skördar omvandlad solenergi i form av vindkraft.

Det har påståtts att ”Till följd av behovet av reglerkraft bidrar vindkraften i högsta grad till utsläpp av växthusgaser och till att permanenta energisystem med stort inslag av kolkraft.” Detta är helt fel av flera skäl: I Sverige har vi ingen kolkraft utan vattenkraften används för att balansera tillgång och efterfrågan på el. Om vi bygger så mycket vindkraft att vi kan exportera el till kontinenten kommer det att leda till att kolkraftverken där står stilla längre tid än annars. Och det är väl bra ?

Med hopp om en något sakligare debatt!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2009-03-14 Reportage: 17 butiker säljer miljömärkta kläder

Reportage, Kristianstadsbladet 090314
17 butiker säljer miljömärkta kläder i Kristianstad.
Att allt vi stoppar i oss påverkar hälsan är allom bekant. Att kläder kan göra det är mindre spritt. Trots allt har det börjat dyka upp miljömärkta kläder. I Kristianstad har 17 av 52 butiker en del miljömärkt i sitt utbud.
Kläder har nästan blivit som godis, de köps och konsumeras i rasande fart.

Precis som råvaror för mat besprutas och kan innehålla gifter är det likadant med kläder. Om än att gifterna skiljer sig åt.

I samband med Miljövänliga veckan i höstas inventerade Naturskyddsföreningen butiker i Kristianstad i jakt på miljömärkta kläder. Av de 52 butikerna som besöktes sålde 17 någon form av certifierade miljömärkningar.

– Trots resultatet är det alldeles för svårt och oftast ganska krångligt för vanliga konsumenter att hitta miljömärkta kläder. En del butiker hävdar att de har miljövänliga kläder, men det är svårt att kontrollera, förklararar Virginija Kulikauskaite, en av fyra i föreningen som genomförde inventeringen.

Egna märkningar
Det finns miljömärkning som är kontrollerad av oberoende organisationer. Ofta har kedjorna egna märkningar men det är svårt att veta om de går att lita på.

– Många gånger handlar det om att råvaran är miljövänlig, men inte hela tillverkningsprocessen. Men det är en bra början, förklarar hon vidare.

En affär som nästan uteslutande säljer miljövänliga kläder är Alpacka Koncept.

– Vi köper både råvaror i Peru och har tillverkningen där, förklarar Fabiola Lau de Karlsson som driver butiken sedan cirka ett år tillbaka.

Det gäller både ull och bomull. Framöver ska hon även få in ekologiska underkläder i bomull.
Designen avgörande. Kunderna tittar oftast på designen, hur kläderna ser ut, men allt fler frågar efter miljövänliga tröjor och annat att ha på sig.

– Vi får en del förfrågningar från till exempel Stockholm, jag har skickat en del klädprover dit, säger hon.

Magdalena Poletanovic, ställföreträdande butikschef på Lindex, berättar att sedan ett år tillbaka börjar kedjan få in miljömärkta varor, med Lindex eget märke, bland annat Eco cotton eller Organic cotton.

Det finns sockar, trosor och på barnavdelningen en del färgglada tröjor och byxor i bomull.

– Det är inte så mycket, men det är en början. Det efterfrågas inte så mycket ännu, men det kommer allt mer, säger hon och tycker det är bra.

När inventeringen i butikerna gjordes var det svårt att få svar på frågor om miljömärkningen av personalen.

– Det är ofta mycket folk i butikerna och personalen vet inte så mycket utan man får gå in och titta på kedjornas hemsidor för att få veta mer, säger Virginija Kulikauskaite som alltid varit intresserad av miljöfrågor.

Hon kom till Sverige från Litauen för fyra år sedan och läser biologi på Högskolan Kristianstad.
Höll inte i tvätten
– När jag kom hit var jag så glad för att jag äntligen hade råd att köpa kläder. Men jag upptäckte att de höll inte i tvätten och började fundera på hur kläderna är tillverkade och var de kom ifrån.

När hon insåg det började hon alltmer köpa second hand, och ser numera till att laga skor och kläder.

– Jag gick till en skomakare och ville få nya dragkedjor i mina stövlar. Han tyckte jag skulle köpa nya, men de skulle kosta tusen kronor minst. Och jag låter hellre en sömmerska sy om mina kläder, då får hon betalt och kan leva på det.

Och, som hon säger, har en butik väl börjat få in några miljömärkta jeans.

– Så får de säkert in mer, konstaterar hon.

Inga-Lill Bengtsson,  ingalill.bengtsson@kristianstadsbladet.se

 

2009-02-06 Svårtolkad energistatistik

Fria ord, Kristianstadsbladet 090206

I Kristianstadsbladet 4 feb finns en utmärkt artikel ”Världens största vindkraftpark planeras i Hanöbukten”. Till artikeln hör en faktaruta som nog tyvärr många blir vilseledda av. Och det är lätt att förstå varför journalisten blivit lurad av Energimyndighetens sifferuppställningar om den svenska energiförbrukningen.
Kärnpunkten är att kärnkraften i statistiken redovisas med den totalt tillförda energin vilket var hela 191 TWh (terawatttimmar), medan den verkligt producerade elenergin från kärnkraften bara var 67 TWh. Kärnkraftens kylvatten innehöll alltså 124TWh värme, som vi inte hade den minsta nytta av. När en vanlig läsare ser dessa siffror kan man förledas att tro att det är nästan
omöjligt att ersätta kärnkraften.
Verkligheten är i stället att den snabba utbyggnaden av vindkraften snart kommer att medföra ett ökande elöverskott. Redan i år beräknas vindkraften producera 2,5 TWh och 2010 ca 4 TWh dvs tre gånger mer än år 2007. Om vi dessutom satsar systematiskt på energieffektivisering går det faktiskt att minska energiförbrukningen så mycket att vi efterhand kan börja avveckla våra kärnkraftsreaktorer.
Naturskyddsföreningen lade vid sin höstkonferens i november fram utredningar, som visar att det går att halvera den svenska
energiförbrukningen fram till år 2030. (Rapporten ”Energieffektivisering på riktigt” finns på Naturskyddsföreningens hemsida.)
Det är alltså mycket oövertänkt att, som vissa politiker vill, satsa på ny kärnkraft. Alla vet ju att kärnkraften är en ändlig energikälla som inte passar in i ett långsiktigt hållbart samhälle. Använd i stället pengarna på att bygga ut förnyelsebara energikällor och använd kloka styrmedel för att stimulera till energieffektivisering.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen Kristianstad

 

2009-01-09 Insändare: Orealistisk översiktsplan

Fria ord, Kristianstadsbladet 090109

Kommunens nya förslag till översiktsplan för Kristianstad stad innebär en orealistiskt stor utbyggnad av både bostäder och handel. Enligt den nya planversionen har utbyggnadsplanerna till och med utökats med 460 lägenheter till sammanlagt 6140 nya bostäder fram till år 2025. Detta är särskilt med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen helt orealistiskt!

Naturskyddsföreningen har hela tiden protesterat mot planerna på att bygga ett helt nytt stormarknadsområde vid Hammarshus. Kommunen har överhuvudtaget inte taget upp miljöaspekterna av den ökade biltrafik som detta skapar i den så kallade ”Handelsutredningen”. Utbyggnadsplanerna beträffande bostäder och handel är alltså orimligt stora och överstiger kraftigt behovet fram till år 2025.

Planens teoretiska målsättningar är annars ofta goda och vi gläder oss åt det nya förslaget att bygga dammar som ett extra reningssteg på avloppsreningsverket. En annan förbättring är förslaget är att bredda åfåran norr om den gamla järnvägsbron vid Långebro. Vi har inget emot att man bygger attraktiva ”vattennära bostäder” på det redan utfyllda (och bebyggda) området Nordöstra Vilan. En breddning av åfåran så att vattnet kommer närmare bebyggelsen, är en acceptabel lösning förutsatt att man samtidigt gynnar det vilda genom att t ex spara öar som häckplatser för änder mm. Däremot är det inte rimligt att fylla ut eller bygga ute i själva våtmarksområdet, som ju är riksintresse för naturvård. Det är likaså orimligt att bygga utanför de nuvarande skyddsvallarna på själva Helgeåstranden, som man vill göra söder om Långebro och söder om småbåtshamnen.

När det gäller övrig bebyggelse anser vi att man i första hand bör bygga i de områden som saknar naturvärden och i sista hand på de områden som har naturvärden. Detta innebär att Näsbyfält bör byggas ut i sista hand.

När det gäller byggandet av nya vägar avstyrker vi helt ”förbifart Hedentorp” som skulle medföra intrång i Hammarsjöns våtmarker och kraftiga bullerstörningar över hela norra delen av Hammarsjön.

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen Kristianstad

 

2008-10-24 Insändare ang. mjukplastsorteringen

Fria ord, Kristianstadsbladet 24 oktober 2008

Bra med återvinning av mjukplast !

Det är synd att en klar förbättring inom återvinningen har presenterats så klumpigt att många har reagerat negativt och vissa insändarskribenter börjat propagera för att ”slänga allt i samma tunna” eller att förbränna i stället för att återvinna plasten. Plast tillverkas i dag nästan enbart av fossila råvaror och förbränning av plast har alltså lika stor växthuseffekt som förbränning av olja. Det är därför ur miljösynpunkt
mycket bättre att återvinna plasten så många gånger som möjligt jämfört med att förbränna den efter att ha använt den en enda gång.
Tidigare har förpackningsindustrin haft så låga krav på återvinning av plast att man nöjt sig med att samla in ”hårdplast” i form av plastflaskor, burkar mm. Konsumenterna har tvingats att slänga även helt ren och lätt återvinningsbar mjukplast i det brännbara avfallet. De flesta har nog inte vetat om att man kunnat lämna ren ”plastpåseplast” (polyeten) för återvinning på de stora återvinningsstationerna i t ex Snårarp. Det blir faktiskt ganska stora mängder av denna plast eftersom det mesta man köper är förpackat i någon form av plast.

Jag hoppas att nästa gång man ändrar rutinerna inom avfallshanteringen, tänker man efter i förväg och anstränger sig för att det inte skall bli
onödiga missuppfattningar som förstör återvinningens och ”Renhållningens” rykte !

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2008-05-28 Debattartikel om klimatförändringen

Klimatdebatten – Inte lönt att debattera med Nils-Gösta Vannerberg

Bengt Vannerberg skriver i en insändare och beklagar att hans kusin Nils-Gösta Vannerbergs insändare bara besvarades en enda gång av mig och Erland Kjällén. Anledningen till att jag själv bara svarade på den första insändaren är att det är ganska tydligt att Nils-Gösta Vannerberg bestämt sig för att förneka klimatförändringarna, och att det då knappast går att diskutera saken med honom på ett meningsfullt sätt.

Bengt Vannerberg ironiserar om likheten med Rachel Carsons bok ”Tyst vår”. Ja, i det fallet gjorde vi faktiskt något åt saken och förbjöd de värsta miljögifterna, så att de allvarligaste följderna av giftspridningen minskade. Men tror Bengt Vannerberg verkligen att vi löst miljöproblemen med kemikalier bara för att vi tagit bort de allra farligaste varianterna ? Det är helt klart att vi inte klarar det svenska miljömålet om att ha en ”Giftfri miljö” senast år 2020!

För att stoppa klimatförändringarna krävs minskade utsläpp av växthusgaser med åtminstone 75 %, men utsläppen ökar fortfarande eftersom det tar lång tid att förändra energisystemen och det finns starka krafter som motarbetar övergången till ett fossilfritt samhälle (t ex oljeindustrin). Bengt Vannerberg tycks vara historieintresserad, då borde han ha lagt märke till att åtskilliga civilisationer har kraschat när människan har ignorerat naturlagarna och därmed ”sågat av grenen man sitter på”.

Det finns många fler naturlagar att diskutera och ta hänsyn till än Stefan Bolzmans lag och det är faktiskt lite löjeväckande att tro att IPCC:s klimatpanel inte tagit hänsyn till alla kända fakta om klimatförändringarna. Det finns tvärtom anledning till att klaga på att de har varit alltför försiktiga i sina uttalanden för att inte stöta sig med politikerna, och att de inte försöker analysera klimatförändringarnas konsekvenser på riktigt lång sikt dvs bortom år 2100. Om man ser några hundra år framåt i tiden kan konsekvenserna bli mycket värre än de som hittills diskuterats …

Det viktiga är att göra något åt problemen så fort som är möjligt – själv har jag åtminstone skaffat en biogasbil och har avtal om ”Bra Miljöval-el” från vindkraft och jag rekommenderar Bengt Vannerberg att göra detsamma!

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2008-04-22 Flyberg spårar ur!

Fria ord, Kristianstadsbladet 22 april 2008

Ännu en ”klimatförnekare”, Gunnar Flyberg från Kalmar, har fått en insändare publicerad i Kristianstadsbladet. Om man letar upp några av Flybergs insändare på Internet finner man att han har mycket bestämda åsikter, men tyvärr minimala kunskaper om klimatförändringarna.

I Kristianstadsbladet 19 april (”Urspårad klimatdebatt”) börjar han med att konstatera att vintern 2007-2008 blev kallare än normalt (för hela jordklotet). Det är rätt att den gångna vintern har varit ovanligt kall i t ex Kina. Orsaken är dock inte ”El Nino” som Flyberg skriver utan den motsatta havsströmmen ”La Nina”. Detta betyder att havsströmmarna i Stilla Havet just nu rinner i motsatt riktning (jämfört med under El Nino) och att kallare ytvatten kyler ner de tropiska delarna av Stilla Havet utanför Asien.

Växlingen mellan de varma El Nino-åren och de kallare La Nina-perioderna är i och för sig naturlig, men tycks ha förändrats och förstärkts av den pågående klimatförändringen, så att El Ninoperioderna kommit oftare och blivit starkare. Men fortfarande förekommer alltså de kallare La Nina-perioderna, som vi just nu är inne i.

Resten av Flybergs insändare är inte värd att kommentera mer än med att han systematiskt missförstår det mesta. Man kan i stället konstatera att trots denna på global nivå förhållandevis kalla vinter, så var år 2007 det åttonde varmaste året som uppmätts sedan 1850-talet, och år 2008 kommer också att bli ett mycket varmt år sett i längre perspektiv. De 12 varmaste åren, som registrerats i den snart 160 år långa mätserien, ligger alla inom de senaste 13 åren!

Christer Neideman

Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2008-04-01 Använd försiktighetsprincipen

Kristianstadbladet 8 april 2008

Nils-Gösta Vannerberg, klimatförnekare, pensionerad kemiprofessor och lobbyist för kemiindustrin (Eka Nobel), har tidigare publicerat Ragnarök inställt på Timbro förlag. Han driver i ett inlägg (5/4) till Kristianstadsbladet denna tes vidare med ett lite märkligt språkbruk.
Han tilltalar den internationella klimatpanelen IPCC, som består av 2 500 klimatforskare, i en ton som om de var små skolbarn och som om han själv satt på den absoluta sanningen. Det är tråkigt med alla dessa masskopierade insändare från klimatskeptiker som försöker hindra oss från att bromsa klimatförändringarna. Det finns tillräckligt stora svårigheter att lyckas stabilisera klimatförändringarna ändå, utan att behöva driva en debatt med ”skeptiker” och ”förnekare”, som knappast går att omvända med rationella argument.

Det värsta påståendet i Nils-Gösta Vannerbergs epos är: ”Försiktighetsprincipen, som så ofta åberopas i miljösammanhang borde göra att vi låter bli att följa IPCC:s rekommendationer.”

Tvärtom är det så att IPCC har gjort försiktiga bedömningar av hur fort och hur långt klimatförändringarna kan gå. Man vågar inte heller se längre fram i tiden än högst 100 år.

Men den klimatförändring som vi har satt i rullning är som en atlantångare det vill säga den är mycket svår att stoppa när den fått upp farten. Även om Grönlandsisen inte smälter detta århundradet, kommer den att göra det så småningom om våra utsläpp av växthusgaser fortsätter som idag. Och det blir i så fall omöjligt att bo i Kristianstad och på hela Kristianstadsslätten, eftersom havet då stiger med sju meter! Ännu värre blir det givetvis i extremt tättbefolkade och fattiga länder som till exempel Bangladesh, som kan råka ut för katastrofala översvämningar redan i dag.

Det är alltså mycket viktigt att använda försiktighetsprincipen på rätt sätt och stoppa utsläppen så snabbt som möjligt för att minska de kommande skadeverkningarna så mycket som möjligt!

Christer Neideman, ordförande i Naturskyddsföreningen Kristianstad

 

2002-08-03 Föryngra floran vid Åhusinfarten!

Debatt / brev till Kristianstadsbladet augusti 2002

När Vattentornsområdet vid infarten till Åhus började exploateras för småindustrier var områdets vägkanter under en lång tidsperiod oerhört vackra och intressanta beroende på en mycket rik och varierande blomprakt. Det som hände var att sandiga och näringsfattiga marker som sporadiskt använts för åkerbruk började växa igen. Under de första faserna av igenväxningen får man på dessa mycket speciella marker en mycket rik blomning av färgstarka örter. Vissa år kan t ex blåeld dominera, ibland färgas markerna röda av bergsyra. I bästa fall kan sällsyntare arter som hedblomstret eller sandnejlikan pryda vägkanterna, men oftast är det färgstarkare arter som t ex det i rött och gult blommande pukvetet som dominerar.
Nu har emellertid områdets igenväxning gått så långt att floran börjar bli ganska ointressant och till stor del förlorat sin skönhet. Det man ser är nu mest olika gräs, som är mer snabbväxande och konkurrensstarka, jämfört med örterna och därför trängt ut dessa. Denna process förvärras dessutom av övergödningseffekten från dagens stora kvävenedfall från bilavgaser och andra utsläpp.

Naturskyddsföreningen i Kristianstad har i flera decennier påpekat att floran i dessa områden skulle behöva föryngras genom att områdena successivt markbereds på lämpligt sätt så att den vackra och intressanta ”trädesfloran” blommar upp på nytt. Behandlingen bör göras etappvis i område efter område under en period på förslagsvis 5 år. Vi har förstått att kommunen är rädd för att få kritik, om man gör åtgärder av detta slag. Men om man i förväg informerar om vad som kommer att hända och om fördelarna, så inser förhoppningsvis alla att åtgärderna behövs om Åhusområdet skall vara lika attraktivt i framtiden, som det varit hittills.

Att information till allmänheten behövs lärde vi oss när Åhus hamn ställde upp med resurser för att restaurera den igenväxande yttre delen av Äspetlagunen. Detta skedde som kompensationsåtgärder i samband med att man breddade hamnens inseglingsränna med 30 meter. Arbetet utfördes av NCC och resultatet blev mycket lyckat. Fågelskyddsområdet vid Äspet har blivit klart bättre både som häckplats för t ex skärfläcka och som rastplats för vadare och andfåglar. På våren efter restaureringen rastade t ex en enorm flock om 1200 storspovar i området. Men smolk i glädjebägaren var att några privatpersoner blev så upprörda att de polisanmälde restaureringsarbetena, därför att en skogsväg blev tillfälligt sönderkörd under några veckor. En tidning i norra Skåne hade till och med rubriken ”Naturreservat skövlat”. Fakta var att några tallgrenar sågats ner för att traktorerna skulle kunna komma fram.

Jag vädjar nu till alla Åhusbor att ställa upp för att få en vackrare flora på de områden som kantar vägarna till och från Åhus och till kommunen att kalla till ett informationsmöte för att diskutera hur och var åtgärderna bör göras, och sätt sedan igång så fort som möjligt ! Det kan också vara intressant att höra vad de lokala politikerna tycker: Är de för en rikare flora eller tycker de att igenväxningen och likriktningen skall ha sin gång ?

Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2001-03-22 Osakligt om Äspet

Debatt / brev till Norra Skåne 2001-03-22

Det är ledsamt att se att Norra Skåne, som tidigare haft en bra miljöbevakning, nu tillfälligt (?) förfallit till göra osakliga ”skandalreportage”. Vi syftar på helsidan den 19 mars med huvudrubriken: ”Naturreservatet skövlat”. I verkligheten är faktiskt naturreservatet Äspet alls inte skövlat, utan tvärtom ur flera synpunkter bättre än tidigare.
En kort historiebeskrivning: Då Åhus hamn ville bredda inseglingsrännan och bland annat gräva bort en 30 m bred landremsa i yttre hamnbassängen krävde Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Nordöstra Skånes Fågelklubb att hamnen skulle bekosta kompensationsåtgärder som gynnade fågellivet i det angränsande naturreservatet Äspet. Naturreservatet ligger omedelbart söder om hamnen och har under årens lopp påverkats av hamnens utbyggnad i havet, genom att sandbankarna växt ut i havet i takt med hamnens utbyggnad. I detta fall ställde sig Åhus hamn positiva till att bekosta kompensationsåtgärder som innebär förbättrade rastmöjligheter för and och vadarfåglar och minskade risker för igenväxning och dålig vattenkvalité i den lagun som utgör den ur fågelsynpunkt värdefullaste delen av reservatet. Arbetet har inneburit att vass och sand med vassrötter har grävts upp med grävskopa och med hjälp av dumpers transporterats till området innanför den södra hamnpiren. NCC som har utfört arbetet har gjort ett mycket bra jobb, som de bör få beröm för!
Artikeln illustreras med en halvsidesstor bild av de uppgrävda och borttransporterade vassresterna, så som de såg ut innan de planades ut till en plan sandyta innanför piren. Bilden och den missvisande bildtexten kan få läsaren att tro att så ser det ut inne i reservatet !

Artikelinnehållet i övrigt kan karakteriseras som att koka soppa på en spik. Det som hänt är att en Åhusbo (Göran Rolling) har blivit förgrymmad och polisanmält Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för naturreservatet. Det Rolling klagar på är att det under några veckors tid har uppstått tillfälliga körskador på en skogsväg. Det finns dock en utmärkt promenadstig parallellt med vägen, så ingen har egentligen lidit minsta skada av arbetet. Vägen har redan reparerats och kommer att återställas i ursprungligt skick så snart tjälen gått ur marken och jorden torkat ut. I artikeln påstås att träd har fällts i reservatet Detta är inte sant, däremot har några grenar sågats av för att fordonen skulle kunna komma fram..
Det hela är alltså en storm i ett vattenglas. Göran Rolling får givetvis polisanmäla vem han vill, men en tidning kan inte med hedern i behåll publicera artiklar med så vinklad skildring av verkligheten.

Vi hoppas på bättre reportage i framtiden !
Christer Neideman
Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Greger Flyckt
Nordöstra Skånes Fågelklubb

 

2001-03-15 Domedag eller guld och gröna skogar?

Debatt / brev till ledarsidan 2001-03-15, Kristianstadsbladet

”Domedagen är inställd” löd Kristianstadsbladets ledare den 15 mars. Domedagen är en religiös term och det är möjligt att Bladets ledarskribenter liksom ”pastor Jansson” har goda kontakter lodrätt. Men det troliga är nog att de i stället fallit för den systematiska kampanj mot miljörörelsen som bedrivs av bland annat Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Utomlands finns liknande organisationer och det finns alltid någon forskare, som man kan åberopa när man vill bagatellisera miljöproblemen. I detta fallet citeras en av de böcker SNS gett ut på detta tema: den danske statistikern Björn Lomborgs bok ”Världens verkliga tillstånd”.
Enligt Lomborg (och Bladet?) finns det ingen risk för överbefolkning. Ändå ökar jordens befolkning med 80 miljoner människor per år och enligt prognoserna planar inte tillväxten ut förrän vi om ca 50 år nästan fördubblat befolkningen till10-11 milliarder. Andelen svältande sägs nu ”bara vara 21 % ”- Men det är skrämmande att vi fortfarande har 1300-1400 miljoner människor som lever i absolut fattigdom och lider brist på mat, kläder och bostad.
I ledaren sägs att ”den gröna revolutionen” gör det möjligt att försörja jordens befolkning. Men sanningen är att skördeökningarna i alltför många länder redan ätits upp av den ökande befolkningen. Världsproduktionen av säd står nu stilla och ökar inte längre om man räknar per person. Och det är ju mängden mat per person som är det viktiga. I svenska kyrkans tidning Lutherhjälpen (nr 1 2001) , som helt ägnas åt ekologisk utveckling, visas hur klimatförändringarna kan minska de framtida skördarna i t ex Indien och Mexiko med 20-30% och i nästan hela Afrika med 10-20 %.
Och om vi nu skulle lyckas att hjälpligt försörja en dubbelt så stor befolkning i framtiden, så medför detta oundvikligen att Jordklotet blir fattigare på biologisk mångfald och natur. Det hårda befolkningstrycket medför speciellt i regnskogsområdena en våg av utdöenden bland de växter och djur, som inte längre överlever när skogarna huggs ner.
Visst har vi det bra i Sverige, men både de svenska och de globala miljöproblemen är långtifrån lösta! Om man ser till det kanske största globala problemet, bortsett från svält och överbefolkning, så har vi nästan inte gjort någonting alls åt klimatproblemet den av människan orsakade växthuseffekten. Fortfarande är det alltför många som bara förtränger eller försöker bagatellisera problemet. Eller så vill man i varje fall inte göra någonting förrän alla andra lovat att göra samma sak. Att USA fått en ny president Bush förbättrar inte saken. Redan pappa Bush lyckades ju bromsa överenskommelserna i Rio 1992 genom att säga: ”Den amerikanska livsstilen är inte förhandlingsbar.”
Ett stort problem för miljörörelsen i dag är att många människor (bl a Bladets ledarskribenter) tror att miljöproblemen redan är lösta, eftersom t ex nästan alla politiker säger sig vara för en bättre miljö. Vi vet att krav från konsumenterna och hårdare bestämmelser åtminstone i vår del av världen har löst några av miljöproblemendet finns t ex inte längre något bly i bensinen. Men många miljöproblem är förbundna med så mycket pengar att ingen vill göra något åt dem. Detta gäller i högsta grad utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Så betalar t ex kraftindustrin ingen koldioxidskatt, när man eldar fossila bränslen för elproduktion. Och politikerna vågar inte höja diesel- och bensinpriset eftersom man då får arga och röststarka lastbilschaufförer, lantbrukare och bilister över sig.
Miljörörelsen behövs alltså fortfarande för att peka på riktiga lösningar och hålla tummen i ögat på makthavare av olika slag. Vi är glada om vi slipper uppleva domedagen, men vi måste nog tyvärr räkna med att någon miljard människor fortsätter att svälta och att massor av växter och djur utrotas under det kommande århundradet. Och även om klimatförändringarna kanske inte drabbar oss i Sverige så mycket, kommer många länder att råka ut för mycket stora problem med torka och missväxt i vissa områden och katastrofartade översvämningar på andra håll. Det blir alltså inte bara guld och gröna skogar i framtiden som Bladets ledare tycks tro !

Christer Neideman
Ordförande i Naturskyddsföreningen i Kristianstad

 

2001-02-21 Skydda Linderödsåsen mot exploatering!

Debatt / brev till ledarsidan 2001-02-21
Kristianstadsbladet

Nyligen refererade Kristianstadbladet en Temo-undersökning om utbyggnaden av E22:an över Linderödsåsen. Av 500 slumpvis utvalda personer i Kristianstads kommun (0,7% av invånarna) svarade en ganska stor majoritet att de gärna ville se vägen utbyggd som fyrfilig motorväg.

Resultatet är egentligen inte förvånande. Som man frågar får man svar. Om man i stället hade frågat efter mer miljövänliga lösningar som att förbättra den befintliga vägen och samtidigt spara stora naturvärden, så hade säkert de flesta föredragit en sådan lösning !

Det är hög tid att vakna när det gäller skyddet av Linderödsåsen. Åsens nordsluttning är ett mycket viktigt område för mångfalden av arter som är bundna till den svenska ädellövskogen. Endast en procent av Sveriges skogsareal består av bok, ek och andra ädla lövträd. Dessa skogar hyser 56 % av alla de svenska arter som är rödlistade , dvs mer eller mindre starkt hotade. Linderödsåsens nordsluttning har det största sammanhängande området i Skåne med livsmiljöer för många av våra mest hotade arter.

Området har på grund av sin artrikedom utvalts av Världsnaturfonden som ett av de fem viktigaste skyddsvärda men fortfarande oskyddade skogsområdena i Sverige. Flera av bäckravinerna, bl a Björkerödsbäcken och Linnekullabäcken har valts ut av länsstyrelsen som ”Natura 2000” -områden, vilket innebär att Sverige egentligen åtagit sig gentemot EU att för framtiden bevara och skydda områdena.

Nu planeras en utbyggnad av E22:an till motorvägsstandard och ett antal alternativa nya vägdragningar tvärs genom skog och kulturlandskap föreslås. Detta trots att trafiken över Linderödsåsen inte är så hög att den motiverar utbyggnad som motorväg. Med tanke på de mycket stora naturvärden som hotas anser Naturskyddsföreningen i Kristianstad att det enda acceptabla förslaget är att satsa på att förbättra den befintliga vägen. Genom bl a breddning, mitträcken, bullerplank och andra skyddsanordningar kan den befintliga vägen förbättras för både bilisterna och för boendemiljön utan att oexploaterad natur och urgamla kulturlandskap måste offras. Ur utsläpps- och bullersynpunkt är det också helt fel att höja hastigheten på åsens kraftigaste stigning. Vi kan tänka oss att man kanske måste dra vägen utanför Linderöd, men för övrigt bör vägen kunna förbättras i befintlig sträckning.

Gå ut och ströva i skogen. Gå i backarna, de vilda bäckravinerna och upplev naturen där den är som bäst. Lyssna på vinterns tystnad och se trädens siluetter mot himlen. Gå dit på våren och njut av fågelkonserten och blomsterprakten. Tänk dig då hur det skulle vara med en bullrande motorväg tvärs igenom detta paradis. Gå sedan hem och hjälp till att bevara Linderödsåsen orörd . Än är det inte för sent!

För Naturskyddsföreningen i Kristianstad

Christer Neideman, Ordförande

 

2000-05-11 Storkprojektet  Vi tror verkligen på storken !

Debatt / brev till ledarsidan
Kristianstadsbladet

I Kristianstadsbladet har vi kunnat läsa om två olika uppfattningar om hur storkprojektet bör skötas: Antingen försöker manbygga upp en så stor stam i fångenskap, att denna stam tål den mycket stora dödlighet(ca 85 %) som ungstorkarna drabbas av under sin första flyttning till Afrika. Detta
innebär ett långsiktigt arbete där man under ett antal år systematiskt ökar antalet skånska storkar, och inte släpper iväg ungfåglarna söderut, förrän man kan släppa rejält stora årskullar. Därmed räknar man med, att tillräckligt många storkar några år senare kan återvända, för att bilda en livskraftig, flyttande skånsk storkstam. Enligt den andra uppfattningen prioriterar man mer de enskilda storkindividernas möjligheter att flyga fritt, än själva artens, den vita storkens, långsiktiga möjligheter att återkomma som art till Skåne.

Stig Lindbom frågar i en insändare efter Naturskyddsföreningens och Fågelklubbens åsikter i frågan. Det är självklart att Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Nordöstra Skånes Fågelklubb vill överbrygga och lösa den konflikt, som uppstått mellanföreträdare för dessa två uppfattningar. Det bästa sättet är faktiskt att anstränga sig för att arbeta vidare med projektet, som ju nu har kommit så långt, att det har mycket goda förutsättningar att lyckas. Om alla vi, som vill ha tillbaka storken, bara sätter oss gemensamt ner i båten och ror åt samma håll, finns det faktiskt förutsättningar för att den vita storken ganska snart har en frihäckande stam i Kristianstads Vattenrike !

Naturskyddsföreningen i Kristianstad
Christer Neideman

Nordöstra Skånes Fågelklubb
Åke Svensson